Det 25:e nordiska juristmötet ägde rum i traditionella former i Oslo den 13— 15 augusti 1969. Följande antal personer deltog. 

	deltagare	Därav med make	summa
danmark	179	116	295
finland	107	60	167
island	13	11	24
norge	156	95	251
sverige	207	139	346
summa	662	421	1083

 

    Anslutningen var inte lika stor som vid de båda föregående mötena, i Köpenhamn och Stockholm, då antalet deltagande medlemmar var omkring 900.
    Mötesförhandlingarna hölls i de nya universitetslokalerna på Blindern i utkanten av staden. Mötet öppnades på förmiddagen den 13 augusti genom ett hälsningsanförande av den norska lokalstyrelsens ordförande, professor Carl Jacob Arnholm, vilket besvarades av den svenska styrelsens ordförande, presidenten Sture Petrén. I sitt tal erinrade professor Arnholm om de nordiska jurister som avlidit under de senaste tre åren och nämnde därvid särskilt namnen Birger Ekeberg och Paal Berg. Professor Arnholm valdes till ordförande för mötet, och till vice ordförande utsågs ordförandena i de övriga ländernas lokalstyrelser, højesteretssagfører Bernt Hjejle (D), justitiekansler Olavi Honka (F), professor Theodór B. Líndal (I) och presidenten Petrén. Förmiddagens förhandlingar avslutades med ett föredrag av professor Torkel Opsahl (N) över ämnet Markedsordningene og lovgivningen i Norden.

 

    Eftermiddagen den 13 augusti samt hela dagen den 14 upptogs av mötesförhandlingar i tre sektioner. Följande nio ämnen behandlades. 1. Advokatens uppgift och ansvar, referent advokaten Åke Roschier-Holmberg (F), korreferent højesteretssagfører Jon Palle Buhl (D). 2. Eksklusivavtaler mellomprodusenter og mellomhandlere, referent professor Isi Foighel (D), korreferent docent Ulf Bernitz (S). 3. Miljöförstöring som nationellt och internationellt rättsligt problem, referent justitierådet E. J. Manner (F), korreferentpresidenten Sture Petrén (S). 4. Leasing. Et alternativ til kjøp på avbetaling med eiendomsforbehold? referent professor Sjur Brækhus (N), korreferentjur. dr Reino Erma (F). 5. Utlänningars behandling i straffrättsligt och straffprocessuellt hänseende, referent advokaten Ragnar Gottfarb (S), korreferentfuldmægtig Hans Henrik Brydensholt (D). 6. Erstatningsfrie reguleringer vedrørende fast ejendom, referent formand for Overfredningsnævnet J. Garde (D), korreferent lektor G. Jörundsson (I). 7. Erstatning for ideell skade, referent professor Kristen Andersen (N), korreferent professor Berndt Godenhielm (F). 8. Datatekniken och rättsväsendet, referent statssekreteraren Ove Rainer (S), korreferent professor Mogens Koktvedgaard (D). 9. Polisrapportens betydelse i brottmålsprocessen, referent professor P. O. Bolding (S), korreferent presidenten i kriminalretten i Reykjavik Þórður Björnsson (I).
    Den sista mötesdagen ägnades ett plenarmöte över ämnet Rättsutveckling på annat sätt än genom lagstiftning. Referent var professor Stig Strömholm(S) och korreferent dosent Carl August Fleischer (N). Sedan diskussionen avslutats framförde justitiekansler Honka mötesdeltagarnas tack till de norska arrangörerna och inbjöd till det 26:e nordiska juristmötet i Finland år 1972.
    Referenterna i de olika diskussionsämnena hade utarbetat särskilda avhandlingar, vilka hade sänts ut till mötesdeltagarna i förväg. Förhandlingarna togs upp på band och fullständiga referat kommer i sedvanlig ordning att ges ut i tryck. Referaten distribueras till alla medlemmar i de nordiska juristmötena, även dem som inte deltog i mötet i Oslo. Svenska jurister kan vinna medlemskap genom att sätta in medlemsavgiften, 30 kr., på den svenska lokalstyrelsens postgirokonto 50 40 20. Lokalstyrelsens adress är Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2.
    I samband med mötet valde de svenska deltagarna ny lokalstyrelse för tiden fram till nästa nordiska juristmöte. Följande personer valdes: häradshövding Erik Alexanderson, professor Per Olof Ekelöf, professor Jan Hellner, f. d.justitierådet Bengt Hult, f. d. hovrättsrådet Bengt Lassen, f. d. presidenten Sture Petrén, presidenten Sten Rudholm och f. d. justitierådet Gösta Walin (samtliga omval) samt advokaterna Magnus Lindahl och Bengt Westerling (nyval efter advokaterna Sven Salmonson, som avlidit, och Gunnar Lindh, som undanbett sig återval). Ordförande i styrelsen är presidenten Petrén och sekreterare hovrättsassessor Anders Knutsson.
    Kvällarna under mötet upptogs på sedvanligt sätt av sällskapliga sammankomster. På kvällen den 13 augusti hade Oslo stad inbjudit till en mottagning med dans i stadens rådhus. Stadens ordförer Brynjolf Bull hälsade de närvarande välkomna och professor Lindal framförde gästernas tack.
    Följande dags kväll var traditionsenligt anslagen till middagar i privata hem. Trots ett stort uppbåd av gästfrihet från de norska juristernas sida hade man tyvärr inte lyckats placera alla tillresta utländska kolleger.
    Festprogrammet avslutades med en bankett på kvällen den 15 augusti. Banketten var uppdelad på de närbelägna hotellen Grand och Bristol. Gästerna

 

hälsades välkomna av en värd på varje ställe, men övriga tal under banketten överfördes per radio och efter måltidens slut kunde gästerna förflytta sig mellan de olika lokalerna, en möjlighet som utnyttjades flitigt.
    Högtidstalet vid banketten hölls av den avgående høyesterettsjustitiarius i Norge Terje Wold. Han inledde sitt tal med en återblick på juristmötena under åren närmast före och efter det andra världskriget och fortsatte.

 

    I løpet av de siste 20—25 år har vi hatt en vekst og en fremgang i de nordiske land, større enn i noen annen tilsvarende tid i vår historie. Vi kan godt si at det er helt nye samfunn som er vokst fram. Mange viktige prinsipielle rettsspørsmål som denne dynamiske utvikling har ført med seg, har vært sterkt fremme på en rekke av våre juristmøter i årene etter krigen. Særlig har rettssikkerhetsproblemene vært inngående drøftet flere ganger. Det har hatt stor betydning for rettsutviklingen i våre land at det på de nordiske juristmøter gang på gang så klart og samstemmig er kommet til uttrykk at byggingen av våre velferdssamfunn ikke måtte skje på bekostning av den enkelte borgers — det enkelte menneskes — rett og rettssikkerhet. Det er et gledelig, positivt trekk i utviklingen at dette viktige grunnleggende prinsipp må sies å være fast forankret i alle våre land.
    Men vi kan ikke hvile på de mål som er nådd. Hver for seg har hvert enkelt nordisk land nådd langt. Men allerede ser vi grensene for hvor langt vikan nå når hvert enkelt land skal bygge på egne ressurser alene. Skal vi videresynes det nødvendig at vi utvider vårt fellesskap og vårt samarbeid, og largamle grenser falle. Den danske formann, højesteretssagfører Hjejle, som vier særskilt glade over å ha sammen med oss i kveld, uttalte på juristmøtet i 1963 at mens skandinavismens fedre politisk så det samlede Norden som deres mål, så hadde juristmøtene forstått »individualismens farve i det nordiske mønster. — — — Det er fra forskjellen i våre synspunkter vi har hentet og skal hente vår gjensidige inspirasjon og fornyelse.» — Dette var riktige og kloke ord, som står i fullt samsvar med den målsetting juristmøtene har.
    Men den hurtige politiske utvikling som skjer i våre land, må uvegerligstille stadig nye og større krav til oss — til våre kunnskaper, til vår samfunnsånd. Det kan bli nødvendig å flytte vår målsetting lenger framover. Bare de siste par år har brakt spørsmålet om politisk integrering i Norden, som man drømte om på skandinavismens tid, nærmere enn noen gang. I denne situasjon er det rettsfellesskap vi gjennom tidene har bygd opp, et sterkt grunnlag å bygge på. Men — som professor Opsahl påviste i sitt utmerkede foredrag på åpningsmøtet — retts- og lovgivningsspørsmålene vil måtte få en annen retning enn før. En utvikling med stadig sterkere integrering vil reisenye, viktige rettsspørsmål på mange forskjellige plan. Våre nordiske samfunns gjensidige rettsstilling i forhold til hverandre må komme mer i forgrunnen. Vi har her et viktig element i de nordiske juristmøters fremtidige arbeid.
    Men hvilken politisk utvikling vi enn får, må det være juristmøtenes primære oppgave å følge og påvirke rettsutviklingen under den endring av samfunnsforholdene som stadig skjer. Retten står aldrig stille; det er et vekselspill og en kappestrid mellom samfunn og lov. Nordens jurister skal følge pulsslagene i denne utvikling, og vi må bygge på det bredeste grunnlag i alle våre nordiske folks liv. — Derfor er det også så gledelig at de nordiske juristmøter har så stor tilslutning og at ikke bare ekspertene, men de praktiserende jurister i så høy grad setter sitt preg på våre møter. Vi vet at loven og retten— og særskilt rettsutviklingen — aldri kan bli et resultat av ekspertenes — teoretikernes — arbeid alene. Det lover godt for fremtiden at de nordiske juristmøter fremdeles i så høy grad beror på et samspill av alle grener av det juridiske yrke.

    Vårt samarbeid har betydning ikke bare innad for våre egne land, men i vår tid også utad — utover Nordens grenser. Nordens folk betyr ikke så meget maktpolitisk, men på lovens og rettens felt har vår stemme vekt. Jeg sa veden anledning at Island nok var en liten stat, men på rettens område likevel en stormakt. Det samme kan sies om de nordiske land under ett. På rettens om-

 

råde har Norden en fremskutt plass. Det har derfor sin betydning i en videre sammenheng fram mot et verdens samfunn bygd på lov og rett at Sverige, Danmark og Norge som medlemmer av Europarådet har reist den greske sak og dermed tatt konsekvensen av de plikter og det ansvar vi har påtatt oss vedå undertegne Europakonvensjonen om menneske rettighetene. At de skandinaviske land her står sammen, har større betydning enn vi kanskje i dag er klar over. Hensynet til økonomiske interesser eller andre politiske hensyn må ikke hindre oss i aktiv innsats når grunnleggende menneskerettigheter blir krenket. — Dette syn deles sikkert av Nordens jurister og De Nordiske Juristmøter. Jeg tror at Nordens jurister sammen har en oppgave også på det internasjonale område for å fremme fred, lov og menneskeverd.

 

    Høyesterettsjustitiarius Wolds tal besvarades genom ett elegant anförande av højesteretssagfører Hjejle, och gästernas tack för maten framfördes spirituellt av presidenten Petrén.
    I mötesprogrammet ingick också särskilda arrangemang för de medföljande makarna, innefattande visningar och utflykter. Särskilt det nyligen öppnade Henie-Onstad-museet på Høvikodden lockade många intresserade.

A. K.