Om användning av automatisk databehandlingsteknik inom juridiken

 

I: Tillämpning och analys av rättsregler

 

Av jur. kand. PETER SEIPEL

 

Denna uppsats publiceras i Svensk Juristtidning i två delar (den senare följande har underrubriken "Om automatiserad informationssökning inom juridiken"), av vilka den föreliggande ger en kort beskrivning av innebörden av automatisk databehandling (ADB) och presenterar några av de fält inom rättsordningen, där ADB-teknik utnyttjas eller kan tänkas bli utnyttjad. På flera punkter anknyter framställningen till den forskningsgren inom vilken informationsbehandlingens allmänna problem studeras. Jag har funnit det lämpligt och ofta ofrånkomligt att ge uppsatsen en teoretisk karaktär, men i flera fall spelar redovisningen av erfarenheter från praktiskt realiserade projekt en viktig roll.

 

1. Inledning
Man talar ofta om den moderna databehandlingsteknikens genombrott och snabba utveckling som 'den andra industriella revolutionen'. Det revolutionära i skeendet gäller i första hand utvecklingen av själva maskinutrustningen. De databehandlande automaterna har under en kort tidsperiod fått ökad kapacitet, blivit snabbare och mer driftsäkra samtidigt som deras yttre omfång minskats och kommunikationen mellan maskin och människa blivit allt smidigare. Det tekniska språnget från fyrtiotalets och det tidiga femtiotalets vid forskningscentra framställda 'matematikmaskiner' till dagens datamaskinpark är mycket långt. Däremot är omvälvningen mindre påtaglig om man ser till metoderna att utnyttja de tekniska möjligheterna och fastställa och beskriva problem och verksamheter, där automatisk databehandlingsteknik med fördel kan utnyttjas. Orsakerna är flera: en av dem hänför sig till bristande spridning av kunskap om metoder och möjligheter att med maskinella hjälpmedel bearbeta information. Man kan säga, att klyftan mellan dem som har och dem som saknar sådana insikter är onödigt bred. Härvid kommer inte bara

 

Jag har haft förmånen att få denna uppsats diskuterad inom Arbetsgruppen för ADB och Juridik vid Juridiska Institutionen i Stockholm och framför här mitt tack till dem som därvid gett mig värdefulla råd och synpunkter. På sedvanligt sätt påtar jag mig det fulla ansvaret för alla delar av den föreliggande framställningen. 

17—703005. Svensk Juristtidning 1970

258 Peter Seipelskillnaden mellan specialister och icke-specialister på databehandlingens område in i bilden. Också utanför specialisternas krets är det inom många yrkesområden aktuellt att efterfråga ADB-teknisk kunskap: detta gäller i ökande utsträckning även juridiken.
    Redan i ADB-teknikens tidiga barndom (dvs för omkring 20 år sedan) framhöll den amerikanske matematikern Norbert Wiener, känd bl. a. som en av teoretikerna bakom utvecklingen av de automatiska datamaskinerna, att rättsordningen till en del kan uppfattas som ett system för informationsförmedling, varvid han anknöt till en allmän teori för kommunikation av meddelanden och styrning av maskinella, biologiska, sociala m. fl. processer. Denna teori brukar med Wieners egen term kallas 'kybernetik' och har nära anknytning till den automatiska databehandlingstekniken och dess praktiska tilllämpning (jfr nedan). Sedan dess har en växande skara jurister kommit att uppmärksamma och studera olika sidor av rättsordningen i belysning av — och ofta med användning av — de nya tekniska möjligheterna. Litteraturen har sedan senare hälften av 50-talet växt tämligen hastigt. Till stor del består den av tidskriftsartiklar, kongressrapporter och liknande med ursprung i USA. Någon samlad linje i fråga om ämnesval eller teoretiska utgångspunkter låter sig knappast urskilja.
    Det är idag ett trivialt konstaterande att den automatiska databehandlingstekniken har stor aktualitet och många användningsmöjligheter också inom det juridiska fältet. Var och en kan lätt skaffa sig kunskap om ämnet genom att läsa någon av de många lättillgängliga översikterna.1 Den författare som lägger ytterligare en framställning av denna typ till alla de föregående känner närmast ett behov av att urskulda sig. Min ursäkt må vara att en mer omfattande, samlad framställning hittills saknats i den skandinaviska rättslitteraturen. Jag vill framhålla, att det tett sig viktigt för mig såväl att anknyta till allmänna, teoretiska frågeställningar med hemort i rättsvetenskapen och informationsbehandlingen som forskningsgren som att söka ange vad som ännu måste betraktas som hugskott och missriktad optimism när det gäller den juridiska informationsbehandlingens praktik och teori.

 

2. Databehandlingens terminologi
Vid en första kontakt med den moderna databehandlingstekniken har juristen många gånger svårt att få en klar uppfattning om vad

 

1 De följande litteraturhänvisningarna ger vissa inkörsportar. Omfattande bibliografier (bibl. nr 9 & 13, "Law, Logic and the Computer") sammanställda av M. Duggan återfinns i Computing Reviews 1966/1 och 1967/2.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 259ansträngningarna egentligen avser och vad som kan tänkas äga relevans för den egna verksamheten. Till svårigheterna bidrar inte minst att innebörden av grundläggande begrepp på informationsbehandlingens område i många framställningar lämnas outredd. Vissa terminologiska spörsmål kommer här att utredas i den löpande framställningen men jag har funnit det lämpligt att i huvudsak låta denna grunda sig på en kort presentation av vissa begrepp, som förutsätts ha en mer eller mindre oklar innebörd för läsaren.2
    Ordet information används här synonymt med de mer vardagliga begreppen vetande och kunskap. Det är fråga om insikter som i olika situationer underlättar och möjliggör analys och beslutsfattande. De symboler som bär information kallas data. Symbolerna kan vara av många olika slag och framträda på olika fysiska medier alltifrån bokstäver ur vårt vanliga alfabet tryckta på ett pappersark till hålen i ett hålkort eller de magnetiserade fläckarna på ett magnetband.3Data tillförs ett databehandlingssystem som råmaterial. De bearbetas i systemet och blir därvid föremål för olika slags operationer såsom sortering, kopiering och logisk eller rent matematisk bearbetning.
    Här kan algoritmbegreppet lämpligen introduceras. En algoritm är en bearbetningsregel, som med en ändlig följd av exakt definierade steg anger de operationer som skall utföras på en bestämd uppsättning data. Ett enkelt exempel är följande. Antag att två lika långa ord, som vi vet vara olika, skall placeras i alfabetisk ordning.Algoritmen för denna bearbetning kan ha följande utseende: 

1. Läs första bokstaven i ord 1. Fortsätt. 

2. Läs första bokstaven i ord 2. Fortsätt.

3. Om bokstäverna är lika gå till punkt 7 eljest fortsätt.

4. Om bokstaven från ord 1 i alfabetet kommer före bokstaven från ord 2 gå till punkt 6 eljest fortsätt.

 

2 En rik mängd litteratur introducerar ämnet informationsbehandling och datamaskiner för läsare med olika kunskaper och intressen. En grundläggande översikt speciellt skriven för jurister är Computers and the Law, ed. R. Bigelow, Chicago 1966. En värdefull, allmän orientering ger professor Börje Langefors i Introduktion till Informationsbehandling, Stockholm 1968. Här bör också nämnas professor M. Koktvedgaards utmärkta översikt "Bidrag til elektronrettens almindelige del" i Juristen 1968 s. 157 ff.

3 Terminologin är ingalunda enhetlig. Flera av de här införda definitionerna är snarare syntetiska än analytiska (dvs införda för uppsatsens behov). I en grundläggande framställning (Gregory och Van Horn, Automatic Data Processing Systems) möter således följande definition: "The word data might be used to cover all the facts obtained; the term information is useful for denoting the particular facts management wants to know", s. 3, jfr s. 554. För den tekniskt kunnige kan min användning av orden 'automatisk datamaskin', 'datamaskin' och 'dator' ej synas helt konsekvent. Jag ber denne läsare ha överseende och hänvisar till att några närmare tekniska definitioner inte synts nödvändiga att införa och fasthålla i en framställning av detta slag.

260 Peter Seipel5. Placera ord 2 före ord 1. Gå till punkt 10.

6. Placera ord 1 före ord 2. Gå till punkt 10.

7. Läs nästa bokstav i ord 1. Fortsätt.

8. Läs nästa bokstav i ord 2. Fortsätt.

9. Gå till punkt 3.

10. Stopp.
    I exemplet framträder algoritmens karaktär av formellt bearbetningsschema: operationsföljden, valmöjligheterna och åtgärdsalternativen är alla beskrivna och fastlagda i algoritmen.
    Ordet databehandlingssystem används även då all ifrågavarande databehandling utförs rent manuellt — begreppet har således inte i sig självt någon anknytning till automatiska datamaskiner. När man åter talar om automatisk databehandling (ADB) och automatiska databehandlingssystem avses just databehandlingssystem, där automatiska datamaskiner spelar en framträdande roll.4 Utöver dessa skall man uppmärksamma databehandlingssystem, vilka utnyttjar vad som brukar kallas konventionell hålkortsteknik. Automatiska datamaskiner skiljer sig på flera sätt från konventionella hålkortsmaskiner. Den automatiska datamaskinen eller datorn5 medger således långt högre bearbetningshastighet och tillåter lagring av stora informationsmängder med mycket snabba åtkomstmöjligheter. I jämförelse med hålkortsmaskinerna, som uppvisar ett galleri av olika typer för olika ändamål, är varje automatisk datamaskin i princip en maskin för olika ändamål — en och samma maskin kan således användas för mycket olikartade uppgifter såsom komplicerade beräkningar, tabellslagningar och sorteringar.
    Denna flexibilitet hänger väsentligen samman med en grundläggande egenskap, som begreppsmässigt utmärker den automatiska datamaskinen. Det gäller således, att den serie av styrmeddelanden, som bestämmer datorns funktionssätt, under körningen lagras i datamaskinens s. k. arbetsminne eller primärminne på samma sätt som de data

 

4 Jfr termen administrativ databehandling, som närmast syftar på ADB tillämpningar för administrativa ändamål inom näringsliv och förvaltning. I motsats härtill talar man ibland om teknisk-vetenskaplig databehandling. Gränsdragningen mellan de båda fälten är långtifrån tydlig och uppdelningen är inte uttömmande. Exempelvis utgör det nedan behandlade begreppet automatiserade dokumentationssystem närmast en egen kategori. Synonymt med 'automatisk databehandling' används ibland 'elektronisk databehandling'.

5 Ordet dator (plur. datόrer) som synonym till datamaskin får nu anses vara vedertagen svensk terminologi. Jfr Modern Datateknik 1969/4 om terminologiförslaget från Svenska Elektriska Kommissionen. I förbigående bör kanske framhållas att den fortsatta framställningen endast avser datorer av s. k. digital typ, vilka lagrar och bearbetar information med användning av en kod bestående av två symboler (1 och 0). Någon ytterligare kunskap om dessa ting behöver läsaren inte ha för att kunna tillgodogöra sig uppsatsens innehåll.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 261som skall bearbetas. Härigenom uppnår man den fundamentala fördelen att själva instruktionsföljden automatiskt kan påverkas och modifieras under gången av bearbetningen i datamaskinen. Arbetsgången kan därmed utan manuella ingrepp anpassas till och utformas efter de resultat som uppnås under bearbetningen.
    Följden av instruktioner som styr datamaskinens arbete (algoritmen för bearbetningen) kallas datamaskinens program. Med syftning på det ovanstående säger man att den automatiska datamaskinen utmärks av att arbeta med minneslagrat program. Kanske skall man i förbigående framhålla, att för varje speciell bearbetning ett särskilt program måste sammanställas och läsas in till datamaskinensminne.
    För algoritmer i form av datamaskinprogram träder karaktären av formellt bearbetningsschema helt i förgrunden. Datamaskinen, den kalkylerande automaten, är naturligt nog inte i stånd till någonsom helst värderande, tolkande eller förstående verksamhet utanför det i programmets gestalt fastlagda bearbetningsschemat. I maskinen inmatade data underkastas en serie operationer som alla är exakt angivna och (så bör det åtminstone vara) förutsedda av programmets upphovsman. Exekveringen i datamaskinen innebär således endast ett mekaniskt eller snarare (med ett riktigare men ännu inte semantiskt ekvivalent uttryck) elektroniskt utförande av givna order från en mänsklig programmerare. Stora krav ställs således på dem som skriver programmen eller, i ett vidare perspektiv, på dem som bestämmer hur datamaskinen skall inpassas i ett databehandlingssystem, vilka data som skall matas in och hur de skall organiseras, hur bearbetningen i datamaskinen skall utformas och hur resultatet (utdata) skall tas fram och utnyttjas för beslut och liknande funktioner. Här möter tidskrävande och komplexa arbetsuppgifter och också den egentliga utmaningen till det mänskliga intellektet och de traditionella administrativa databehandlingsmetoderna.6
    Själva bearbetningen av data i en automatisk datamaskin sker i den s. k. processenheten eller aritmetisk/logiska enheten. I de datamaskiner som idag är i bruk är operationstider (t. ex. tiden för en addition) på några miljondels sekunder vanliga. Datamaskinens bearbetningsförmåga är inte begränsad till aritmetiska operationer på numeriska begrepp. Även icke-numeriska begrepp kan hanteras, varvid datamaskinen kan fastställa deras inbördes likhet eller olikhet eller deras rangordning enligt någon fastställd skala. Datamaskinen kan

 

6 Olika aspekter av programmeringens och det s. k. systemarbetets problemorienterade respektive tekniska sidor belyses exempelvis i K. Bednarik, The Programmers. Elite of Automation, London 1967, och J. Davison, Programming for Digital Computers, London 1967.

262 Peter Seipelutföra logiska resonemang av typen: 'Om A är sant och B är sant så måste också C vara sant'.
    Kommunikationen med omvärlden sker genom datamaskinens in- och utorgan. Hålkortet och hålremsan är välkända inmatningsmedier, klartextläsning en mer avancerad möjlighet. Utmatningen ombesörjs ofta av en s. k. radskrivare kapabel att åstadkomma dryga tusentalet rader i minuten.
    Datamaskinen är utrustad med minnen av olika typ tillhörande olika hierarkiska nivåer. Det tidigare nämnda arbetsminnet (primärminnet) befinner sig på den 'högsta' nivån och kommunicerar direkt med processenheten medan minnen på 'lägre' nivå (sekundärminnen) kommunicerar med processenheten endast via primärminnet. Sekundärminnen har högre datalagringskapacitet än primärminnet men tiden för åtkomst av lagrade data är i gengäld längre. Om man för primärminnets del vanligen räknar med några miljondels sekunder för en läsnings- eller lagringsoperation så har man för sekundärminnen tider på tusendels, hundradels eller tiondels sekunder. Om sekundärminnet är av s. k. serietyp — magnetbandet är ett sådant — måste data bearbetas i serie (ej slumpmässigt) för att inte läs- och lagringsoperationerna skall ta orimlig tid i anspråk. Gränser för de datamängder som lagras i en dator kommer i praktiken att sättas av kostnadshänsyn och av krav på korta åtkomsttider till lagrade data. Åtskilliga hundratal miljoner tecken kan idag hållas i omedelbar beredskap för bearbetning i sekundärminnen och utvecklingen av nya minnestyper med förbättrade prestanda i fråga omlagringskapacitet och åtkomsttider sker snabbt.
    Den tekniska utvecklingen har lett fram till att man ofta har anledning att diskutera omfattande datamaskinsystem med dataöverföring via telenätet snarare än en enstaka datamaskin med begränsad, lokal utrustning för in- och utmatning. Ett sådant datorsystem kan utnyttja en central datamaskinanläggning, dyrbar och tekniskt avancerad med avseende på arbetshastighet, bearbetningsteknik och kapacitet att lagra data, och ett flertal enkla terminaler av skrivmaskinsliknande utförande anslutna till centralmaskinen, över vilka frågor och svar kommuniceras med användarna. En avancerad programmeringsteknik tillåter användarna att samtidigt stå i förbindelse med och dela på datamaskinsystemets resurser. En annan utvecklingslinje gäller s. k. minicomputers — små datorer med begränsad kapacitet i prisklasser från omkring en halv miljon till 100 000 kronor eller lägre. För användning inom det juridiska fältet är dessa ännu av mindre intresse.
    Informationsbehandlingen som ämnesområde (informationsforsk-

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 263ningen) studerar informationssystem, dvs de delar av en verksamhet som insamlar, lagrar, bearbetar och distribuerar information. Intresset riktar sig härvid också mot formulering av mål eller måluppsättningar för verksamheter och styrning mot de uppsatta målen samt mot möjligheter att i olika fall utforma och utnyttja automatiserade (således formaliserade) procedurer för informationsbearbetning.
    Termen dokumentationssystem har gett upphov till olika definitioner. De torde alla syfta på 'system för att insamla, analysera, organisera samt återfinna och distribuera information nedlagd i dokument av olika slag'. Anknytningen till traditionellt biblioteksväsende är väsentlig. Gränsen mot begreppet informationssystem är flytande— det senare är det vidare begreppet. När dokumentationssystem utnyttjar automatisk databehandling talas ofta om 'information retrieval', eller fullständigare 'automatic information retrieval'. I denna framställning används med samma innebörd den svenska översättningen '(automatiserad) informationssökning'.
    Med ordet system slutligen förstås allmänt en uppsättning delar av abstrakt eller konkret natur med samband sig emellan. I den fortsatta framställningen skall systembegreppet ges konkret anknytning bl. a.till strukturer inom rättsordningen.

 

3. Avgränsning och uppdelning av ämnesområdet. Problemställningar
Den automatiska databehandlingstekniken har kommit att få aktualitet för rättslig verksamhet av skiftande slag. Som belysande exempel kan anföras några ämnesrubriker hämtade från en konferens arrangerad av The Association of American Law Schools år 1963 på temat 'Implications of Developments in the Communication Sciences for Legal Education in the Next Decade'.7 Ett axplock: 'programmerad undervisning', 'juridisk och vetenskaplig metod', 'analys av normativa begrepp', 'kvantitativa metoder inom juridiken', 'spelteori', 'informationssökning'. Man kan bringa viss reda i materialet genom att ange ett antal centrala, relativt väl avgränsade områden med självständigt intresse:
    1. De frågor som studeras av informationsforskningen ger vissa utgångspunkter för en första gruppering. Man får här anledning att diskutera handlingsdirigerande funktioner inom rättsordningen med anknytning till erfarenheter och forskning rörande generella styrnings- och beslutsproblem i administrativ verksamhet. Likaså kommer möjligheterna för analys och beskrivning av rättsnormsystemet med da-

 

7 Konferensen finns dokumenterad i Communication Sciences and Law, Ed:s L. Allen, M. Caldwell, New York 1965.

264 Peter Seipeltoranknutna metoder att uppmärksammas. Automatisering av rättsligt beslutsfattande blir föremål för diskussion. Det måste redan nu förutskickas, att den följande framställningen inte kan inrymma något som ens ytligt liknar en uttömmande redogörelse för dessa frågor. Bland de svårigheter som möter vid ett försök härtill vill jag peka på följande. Många viktiga frågeställningar inom gränsvetenskaperna är ännu ofullständigt utredda och de generella slutsatserna osäkra. Terminologien är i stora stycken oklar och skiftande, vilket knappast underlättar arbetet för den som utifrån söker orientering. Dessutom; praktiska tillämpningar med speciell anknytning till den rättsliga sfären är ännu ganska fåtaliga (i vart fall vad gäller variationen) och ofta besvärliga att spåra och få beskrivna med tillräcklig grad av fullständighet. Det väsentliga syftet med den följande redogörelsen blir därför att kort antyda några områden inom rättsordningen, där nya möjligheter öppnar sig genom informationsbehandlingsteknikens framsteg. En skala av dylika möjligheter kommer att presenteras; den sträcker sig från ordinära administrativa databehandlingsrutiner till fall av mer eller mindre utpräglat juridiskt nytänkande.
    2. En andra grupp av aktiviteter anknyter till det dokumentationstekniska området — juridisk informationssökning. Detta ämne kommer som jag tidigare nämnt att behandlas separat i ett kommande nummer av SvJT. Lämpligheten av att avskilja detta ämnesområde från det under punkt 1. angivna kan ifrågasättas — detta i synnerhet som juridisk beslutsverksamhet får en särprägel genom att ofta utnyttja och anknyta till information nedlagd i texter av olika slag såsom författningar med förarbeten och rättsfallsreferat. Det finns dock — framför allt ur praktisk synpunkt — frågor av tillräckligt speciellt intresse för att motivera en separat behandling. Genom åtskilliga inbördes anknytningar kommer de båda avsnitten att ställas i sådan relation till varandra att släktskapen tydligt framgår.
    3. Mer självständig karaktär i förhållande till grupp 1 har de verksamheter, där matematiskt-statistiska eller renodlat logiska metoder används för domarsociologiska studier och annan analys av rättspraxis varvid datamaskinen är ett nödvändigt verktyg. I denna översikt kommer endast ett par verksamheter att tas upp och översiktligt behandlas i avsnittet om juridisk informationssökning. Framställningssättet kan diskuteras. Det hänger samman med den dominerande plats som i denna översikt ges ämnesområdena 1 och 2.8

 

8 Att den teoretiska möjligheten av ett framställningssätt som det valda inte kan uteslutas belyses av t. ex. W. Grunbaum, Search Criteria as Boolean Functions, Jurimetrics Journal, dec. 1966.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 265    4. Som en fjärde mer självständig grupp kan man slutligen urskilja simulering (modellbyggande) av rättsliga problem med hjälp av datamaskin. Med en motivering liknande den under punkt 3 kommer ett begränsat urval bland dessa tillämpningar att behandlas i anslutning till redogörelsen under punkt 1.
    Olika försök att strukturera och framställa området har gjorts.Syftet med den här gjorda uppdelningen är att tillhandahålla grova sorteringsbegrepp för de behandlade aktiviteterna och hålla vissa andra utanför redogörelsen. Således behandlas inte datamaskinförmedlad juridisk undervisning10 och inte heller användningar inom kriminalistiken för fingeravtrycksanalys eller annan brottsspaning. Ordinära administrativa registervårdsrutiner (jfr nedan) behandlas sammanfattande och som en introduktion till en mer teoretiskt orienterad diskussion om behovet av återförd information gällande de rättstilllämpande organens handlande och reglerade samhällsförhållanden.Avancerade rättssociologiska undersökningar, där datamaskiner kommer till användning, faller i princip helt utanför redogörelsen. Dessa skulle kräva en ingående, separat behandling. Detta gäller t. ex. de behavioristiskt inriktade studier, där syftet är att vinna teoretisk kunskap om juridiskt beslutsfattande med möjlighet till förutsägelser om rättsavgöranden.11 Materiellt rättsliga frågeställningar anknytande till ADB-tekniken (t. ex. frågor om immaterialrättsligt skydd för datorprogram) berörs överhuvud taget inte, vilket ingalunda betyder att dessa skulle sakna vikt. Man skall särskilt uppmärksamma, att behandlingen av dessa frågor å ena sidan och datorteknikens användning inom juridiken å den andra ofta har nära praktiskt samband. Ett exempel som visar detta gäller ansvaret för felaktiga myndighetsbeslut som träffas med användning av datorprogram. Ett annat gäller det rättsliga integritetsskyddet för enskilda vid uppbyggnad av personregister med datorteknik.
    Den största praktiska betydelsen torde f. n. tillkomma enklare ad-

 

9 Se exempelvis Jurimetrics, Ed. H. Baade, New York 1963. Särskilt: Jurimetrics — the Methodology of Legal Inquiry, s. 5 ff. Vidare Irving Kayton's översikt enligt dessa linjer i George Washington Law Review, okt. 1964, Can Jurimetrics be of Value to Jurisprudence?

10 För en översikt över dessa frågor kan hänvisas till J. Winston, The Law and Legal Education in the Computer Age, Journal of Legal Educationvol. 20, 1967—68/2. Vidare C. Kelso, Computer as a Teaching Tool for Law, Law and Computer Technology 1968/3, och M. Jones, Computer-Assisted Instruction and the Educational Process, Law and Computer Technology 1968/10.

11 En presentation (i kritisk anda) av de undersökningar, som utförts av bl. a. G. Schubert, ges av W. Berns i Law and Behavioral Science, Jurimetrics (anförd i not 9) s. 185 ff. Se också översikten hos T. Cowan, Decision Theory in Law, Science and Technology, Communication Sciences and Law (anförd i not 7) s. 199 ff.

266 Peter Seipelministrativa, juridiska databehandlingsrutiner, bland vilka registervårdsrutiner intar en central plats. Exempel på registervårdsrutiner är rutiner för personregistrering (ex. kriminalregister) och fastighetsregistrering. Stor betydelse har också ADB-system för juridisk informationssökning (t. ex. rättsfallssökning). Utvecklingen har — både vad gäller praktik och teori — hunnit längst i USA. Detta hänger naturligt samman med att ADB-tekniken tidigare än på annat håll vann tillämpning och utbredning i detta land. En utveckling liknande den amerikanska har emellertid inletts i ett flertal andra länder, bland vilka man har att uppmärksamma stater som Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Israel och Japan förutom flertalet västeuropeiska. Utvecklingen påskyndas avsevärt genom den direkta nytta som kan dras av de amerikanska erfarenheterna. Ur ett mer allmänt perspektiv gäller på motsvarande sätt, att de speciellt juridiska ADB-tillämpningarna vid närmare granskning visar sig dela flertalet grundläggande problem med andra tillämpningsområden och att man därför ofta kan utnyttja erfarenheter som vunnits utanför det rättsliga området. Det skall dock understrykas att en stor del av svårigheterna är exklusivt hänförliga till det juridiska fältet. I det följande kommer bl. a. att visas, att man ofta saknar genomtänkta beskrivningar av rättsliga problemstrukturer, som befinner sig i skärningspunkter mellan juridiken och informationsforskningen.

 

4. Registervård, rättsstatistik m. m.
Ett flertal domstolar runt om i världen utnyttjar automatiska datamaskiner (liksom givetvis också konventionell hålkortsutrustning) för olika uppgifter. En belysande sammanställning, som i huvudsak berör förhållandena i USA, återfinns i en publikation utgiven av den internationella juristorganisationen World Peace Through Law Center.12 I denna rapporteras vad gäller USA användning av datamaskiner för ändamål av såväl ordinär, administrativ natur (t. ex. avlöningsrutiner) som av mer särpräglat slag (t. ex. diarieföring) vid ett fyrtiotal domstolar i olika instanser.
    Med automatiserad register- och diarieföring erhålls väsentliga fördelar vid rapportering och uppgiftssammanställning. I grundläggan-

 

12 Pamphlet Series nr. 8, Use of Computers and other Automated Processes by the Courts. World Peace Through Law Center har gjort mycket lovvärda insatser för att främja det internationella informationsutbytet vad gäller juridisk ADB. Organisationen har en speciell 'Section on Law and Computer Technology', vilken sedan januari 1968 utger en månatlig publikation 'Law and Computer Technology'. Bland internationella organisationer av intresse kan också nämnas The Intergovernmental Council for Automatic Data Processing som bildades i augusti 1968 och avser att "provide a common forum for the exchange of ideas and experience in important fields of governmental involvement with advanced information technology".

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 267de register (s. k. master files) lagras en stor mängd uppgifter rörande varje mål och ärende och dessa bearbetas av olika program varigenom datamaskinsystemet kan framställa en lång rad produkter — exempelvis ständigt aktuella förteckningar över mål, ärenden och parter vid domstolen. Domstolens arbetsbelastning kan organiseras genom automatiserad fördelning av mål m. m. i tiden och på personal och lokaler. Datamaskinsystemet kan också sörja för att underrättelser av olika slag tillställs parter och deras ombud. Den kanske viktigaste produkten är dock periodiska rapporter, statistiska och andra, av rutinmässig karaktär, vilka eljest kräver stor manuell insats.13 Särskilt domstolarnas befattning med motorfordonstrafiken har föranlett automatisering. I USA finns i detta sammanhang exempel på automatiserade rutiner, vilka satts i drift för ett 15-tal år sedan — en avsevärd ålder i dessa sammanhang.14
    För Sveriges del har en intressant utveckling inletts genom den påbörjade uppbyggnaden av ett antal samordnade ADB-system för rättsväsendet. Det centrala projektet har samlingsbeteckningen Rättsväsendets Informationssystem (RI).15 Slutmålet är att skapa ett omfattande, integrerat ADB-system till rättsväsendets tjänst, i vilket skall ingå en central databank för juridisk information och automatiserade rutiner för olika syften, bl. a. för informationsutbytet mellan de till systemet anslutna myndigheterna. Automatisering och samordning av register har inletts i första hand med rikspolisstyrelsens personregister och det allmänna kriminalregistret hos kriminalvårdsstyrelsen. Fördomstolarnas del innebär det inledande utvecklingsskedet att s. k. domsformulär avpassade för automatisk databehandling av brottmålsdomar kommer att införas vid samtliga underrätter under år 1970; försöksverksamhet vid ett mindre antal domstolar har pågått sedan juni 1969.

 

13 Se exempelvis Computers and the Law (anförd i not 2) s. 67 ff (Court Congestion) och s. 72 ff (Improved Information Processing in the Conduct of Large Trials). Vidare A. Harris, Data Processing and Court Administration, Modern Uses of Logic in Law (M U L L) dec. 1965, B. Stinnet, Practical Application of E D P in the Court System, Law and Computer Technology 1968/11. I den sistnämnda artikeln ges en redogörelse för datamaskinsystemet vid Adams County Court, Colorado, vilket visar en serievanliga applikationer (tillämpningar). Program har framställts för produktion av: 1. Månatliga rapporter avseende böter och avgifter av olika slag. 2. Månatliga kriminalstatistiska rapporter. 3. Månatliga rapporter över anhängiggjorda mål. 4. Intern verksamhetsstatistik. 5. Juryval.

14 Se Use of Computers and other Automated Processes by the Courts (anförd i not 12) s. 28—38. Jfr även Processing Data in Cook County, Public Automation mars 1969.

15 Den här givna beskrivningen av RI:s inledande etapper är fragmentarisk. För en fylligare framställning kan hänvisas till Juristnytt 1968/7, s. 182, och "Statliga Datamaskiner 1969" utgiven av Kgl. Statskontoret. Se även O.Rainer, Rättsväsendet inför ADB, avhandling till Nordiska juristmötet, Oslo 1969.

268 Peter Seipel    För RI:s del har fördelarna på den administrativt-ekonomiska sidan ofta påtalats. Bl. a. har framhållits värdet av att undvika dubbelregistrering av ett stort antal uppgifter, av möjliga framtida arbetskraftsbesparingar och av förenklat uppgiftslämnande. I det senare hänseendet kan t. ex. nämnas, att ADB-systemet med bearbetning av data från standardiserade domsformulär skall producera saköreslängder, uppgifter till kriminalregistret och andra register, process- och reaktionsstatistik m. m. Den juridisk-tekniska diskussion som föranletts av systemarbetet har bl. a. anknutit till frågor om rättssäkerhet, offentlighet och sekretess. Uppmärksamhet har också ägnats åt att koordinera domens funktion i rättssystemet med ADB-teknikens krav på enhetlighet och snabb och integrerad datafångst; sålunda har man diskuterat behovet av klartextpartier (förklaringsdata) på domsformulären och relationen mellan information i domsformulär och domens rättskraft.16
    I Sverige är utöver RI en rad för juristen betydelsefulla ADB-rutiner av registervårdskaraktär i drift eller under uppbyggnad. Ett exempel är det ADB-system som administreras av Centrala Folkbokförings- och Uppbördsnämnden. I detta system, som är decentraliserat genom uppdelning på de 24 länen, underhålls personregister med olika sorteringsbegrepp, fastighetsregister och skatteregister. De sistnämnda innehåller uppgifter om skattskyldiga (fysiska såväl som juridiska personer) och utgör den centrala delen av ett skatteuppbördssystem, vilket representerar den senast utbyggda systemdelen — satt i drift vid årsskiftet 1967—68. Systemet innehåller bl. a. rutiner för bokföring av skatteinbetalningar, för beräkning av slutlig skatt och utskrift av restlängder. Ett centralt personregister omfattande hela landets befolkning finns vid Statistiska Centralbyrån.
    År 1966 framlades förslag till ett ADB-system för den primära fastighetsregistreringen,17 vilket nu realiseras i Centralnämndens för fastighetsdata regi. En intressant egenskap hos detta ADB-system ligger i möjligheten att numeriskt ange fastigheternas geografiska belägenhet— den s. k. koordinatmetoden — genom vilken begreppen yta, riktning och avstånd kan införas vid databehandlingen. Sålunda kan i datorsystemet lägesbestämning göras av en stor mängd uppgifter inte bara i själva fastighetsregistret utan också i andra register vilka anknyter till fastighetsindelningen. Systemet inrymmer möjligheter bl. a. till redovisning av befolkningens bosättning och migration, dess åldersfördelning m. m. Betydelsen för planeringsuppgifter av olika slag är uppenbar.

 

16 Jfr Kungl. Maj:ts proposition 1969 nr 26.

17 SOU 1966:63, Fastighetsregistrering, jfr SvJT 1969 s. 528.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 269    Till det nu berörda ADB-systemet anknyter en utredning om automatiserad databehandling inom inskrivningsväsendet vad gäller fast egendom och tomträtt (inskrivningskommittén), vilken nyligen framlagt ett principbetänkande.18 Andra utredningar avser ett ADB-system för den allmänna försäkringen och för exekutionsväsendet. Vad gäller det senare projektet har försöksverksamhet bedrivits i Stockholms kronofogdedistrikt med ett ADB-system för indrivning av allmänna medel. Ett landsomfattande system för utsökningsverksamheten utnyttjande en central databank är under utredning. Samarbete och samordning mellan de olika utredningarna bedrivs på många punkter och man har även ur allmänna synpunkter tagit upp samordningsfrågornas problematik och sökt fastställa de områden där samordning är önskvärd och realiserbar.
    Uppbyggnaden av ADB-system av nu behandlade slag ger väsentliga fördelar i olika avseenden. Förenklingar och andra vinster i samband med uppgiftslämnande och sammanställning av rapporter för statistiska ändamål har redan nämnts. I sistnämnda hänseende skall märkas, att underlaget för planeringsbeslut kan förbättras inte bara genom att verksamhetsstatistik blir snabbare tillgänglig utan också genom användning av ADB-teknik för simulering, vilket dock ännu inte aktualiserats inom RI:s ram. Vid simulering utformas en modell av en studerad verksamhet e. d. och med datorns hjälp kan uppträdandet studeras under varierande betingelser. Sålunda kan behandlingen av mål och ärenden i ett domstolssystem simuleras och klarhet vinnas om administrativa och processtekniska flaskhalsar. Värdet av förfaringssättet framstår tydligt när man beaktar det nära inbördes beroendet mellan olika organ verksamma inom rättsordningen; output från ett organ utgör ofta input till ett annat. Ytterligare ett rättsligt problem, där datamaskinen kunnat utnyttjas för simulering, gäller det ekonomiska utfallet vid olika utformning av skatterättslig lagstiftning. Svårigheterna ligger framför allt i den grundläggande insamlingen och analysen av information om det studerade systemet av rättsliga organ och rättsnormer — ett förhållande som inte är unikt för simuleringstillämpningar av detta speciellt juridiska slag.19 Simulering har även utnyttjats för rent rättsvetenskapliga syften, varvid domstols beslutsfattande studerats. I en modell utvecklad av amerikanen Grunbaum simuleras olika kombinationer av domarröster un-

 

18 SOU 1969:9, ADB inom inskrivningsväsendet. I statsverkspropositionen 1970 föreslås att ADB införs inom inskrivningsväsendet (SvJT 1970 s. 247).

19 Se t.ex. Taylor, Navarro, Simulation of a Court System for the Processing of Criminal Cases, Simulation, maj 1968, s. 235 ff. Blumstein, Navarro och Taylor, Science and Technology Task Force; National Crime Commission, Law and Computer Technology 1968/1, s. 31 ff. S. Surrey, Computer Technology and Federal Tax Policy, Jurimetrics Journal sept. 1966, s. 8 ff.

270 Peter Seipelder olika antaganden om kombinationernas sannolikhet varvid förhållandet mellan domarnas bundenhet vid rättsnormerna respektive deras fasthållande vid individuella attityder kan studeras.20
    Förekomsten av samordnade, centrala dataregister ger ofta tillgång till värdefull information, som tidigare inte rutinmässigt kunnat tillhandahållas beslutsfattande organ. En intressant redogörelse för denna aspekt har givits vad gäller de amerikanska, federala skattemyndigheternas ADB-system (International Revenue Service, ADP-section), där de betydande ekonomiska vinsterna förknippade med ADB-tekniken berörs. Bl. a. lämnas följande belysande uppgift: »Over half of the nation's businesses are conducted by sole proprietors or partnerships. The individuals engaged in these enterprises are liable for the filing of one or more different classes of business tax returns. They are also subject, in their individual capacities, to the laws governing the filing of individual income tax returns. Under the old system, it was virtually impossible to obtain a current and accurate reflection of the total tax situation of these taxpayers. Each tax return was treated as a transaction unto itself. This often put the Government in the almost ridiculous position of pursuing the collection of a business liability at or about the same time it was issuing an income tax refund to the same person. This gap in our collection machinery has been effectively closed by the master file system. In 1965 alone, almost $ 35 million from 175 000 overpaid tax returns was offset against unpaid tax balances for the same taxpayers thus avoiding a costly collection process».21 Liknande erfarenheter har gjorts i Sverige. Sålunda rapporteras ett förbättrat indrivningsresultat från försöksverksamheten med ADB vid kronofogdemyndigheten i Stockholm; effektiviteten i indrivningsarbetet har t. ex. kunnat ökas genom selektering av de mest 'lönsamma' indrivningsobjekten.22
    Ovan har antytts, att förutsättningarna för statistikproduktionen väsentligt förändrats och förbättrats genom datamaskinens tillkomst. Man kan peka på en lång rad konkreta fördelar, vilka alla sammanhänger med de vidgade möjligheterna till automatiserad och samordnad bearbetning av stora datamängder; rörlighet och kombinationsmöjligheter hos statistikproduktionen, nya möjligheter till samordning av konsumentbehov, snabbare tillgängliga resultat osv. Den automa-

 

20 W. Grunbaum, Analytical and Simulation Models for Explaining Judicial Decision-Making i Frontiers of Judicial Research, ed:s Grosman & Tannenhaus, New York 1969.

21 R. Jack, Internal Revenue Service Automatic Data Processing System and its Significance to Taxpayers and their Representatives, Jurimetrics Journal sept. 1966, s. 1 ff.

22 Jfr Kgl. Statskontoret, Verksamhetsberättelse för budgetåret 1966/67, bilaga 5 s. 39.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 271tiska databehandlingsteknikens betydelse för beslutet att centralisera den statliga svenska statistikproduktionen kan framhållas i detta sammanhang.23
    Med det sagda aktualiseras frågan om rättsstatistikens funktion och ambitionsgrad — särskilt vad gäller den löpande statistikproduktionen. Diskussionen kan här lämpligen knyta an till handlingsdirigerande funktioner inom rättsordningen. För straffrättens del har det sagts, att dess enda uppgift är att styra medborgarnas beteende i en för samhället önskvärd riktning24 och i liknande ordalag uttrycks ofta funktionen även hos regler inom andra grenar av rättsordningen.25Det är denna handlingsdirigerande (eller 'styrande') funktion hos det rättsliga normsystemet som här avses. (I den fortsatta framställningen kommer ordet 'handlingsdirigering' att användas för att beteckna densamma då ordet 'styrning' bör ges en mer exakt definierad innebörd, närmast i anslutning till teorin för styrning av administrativa system; jfr nedan).26
    Rättsvetenskapen har uppmärksammat, att i den handlingsdirigerande verksamheten ingår mer komplicerade förhållanden än blott ett isolerat beslut av en normskapande instans. En grundläggande, klargörande sammanfattning av dessa tankegångar står att finna i en uppsats av Håkan Strömberg med titeln 'Några reflexioner om lagstiftningens innebörd'.27 I denna inplaceras den tillskapade abstrakta normen i ett större sammanhang, varvid Strömberg talar om ett 'komplicerat maskineri', som träder i funktion på lagstiftarens order. Strömberg uppmärksammar vissa sidor hos detta maskineri såsom organisationen av domstolar, myndigheter och allmänna inrättningar, vilka kan garantera lagarnas efterlevnad, vägarna för spridning av normkännedom och benägenheten för laglydnad hos samhällsmedlemmarna — i synnerhet hos domare och ämbetsmän. Uppenbarligen avslöjar redan ett försök till ytlig beskrivning en hög grad av komplexitet hos maskineriet eller systemet. Detta har inte uteslutit ansträngningar att nå fram till systematiskt mer genomarbetade framställningar, varvid man stundom utgått från de tankegångar som utvecklas inom kybernetiken.
    Kybernetiken brukar allmänt beskrivas som vetenskapen om styr-

 

23 Om det sagda se SOU 1959:33, Organisatoriska riktlinjer för svensk statistik, särskilt s. 14—17, 40—41, 82, 86—87.

24 Samhällsforskning: Rapporter från fem arbetsgrupper tillsatta av forskningsberedningen, Lund 1968, s. B 18.

25 Se exempelvis K. Olivecrona, Rättsordningen, Lund 1966, s. 228 ff, 255 ff, 271, 277.

26 Med en sålunda preciserad terminologi kommer man i nuläget ytterst sällan att få anledning att tala om styrning inom rättsordningen.

27 Statsvetenskaplig Tidskrift 1959, s. 1 ff, särskilt s. 5—7.

272 Peter Seipelning och kommunikation (utväxling av meddelanden). Den utgör en skärningspunkt för en rad olika vetenskaper och fungerar som samlingsvetenskap på samma sätt som den för jurister mera välbekanta kriminologien. Kybernetikens intresse gäller främst mycket komplexa system — av både levande och icke levande natur — där exakta förutsägelser om uppträdandet inte är möjliga att göra (ytterst komplexa, probabilistiska system). Väsentligt för kybernetiken är utformningen av modeller av de studerade systemen, vilka har en målinriktad och dynamisk organisation — helheten är mer än blott summan av delarna.28
    En av kybernetiken inspirerad modell av rättsordningens handlingsdirigerande maskineri har formulerats av bl. a. tjecken Viktor Knapp i en av de mer fullständiga utredningarna om rättsvetenskapens och rättstillämpningens relationer till den automatiska databehandlingstekniken.29 Knapps modell är i sig själv enkel (för att inte säga ofullständig) och tjänar främst till att belysa behovet av kvantitativ information om reglerade samhällsförhållanden. Samma behov kommer ofta till uttryck i kravet på mer intensivt bedriven rättssociologisk forskning.30 I anknytningen till det styrningsbegrepp som utvecklas inom kybernetiken och mer speciellt inom teorin för styrning av administrativa system ligger emellertid mer än blott ett sådant krav. Detaljerna i styrningens teori kan här lämnas åt sidan31och uppmärksamheten skall endast fästas vid några rättsliga frågeställningar som med det angivna synsättet kommer att träda i förgrunden.
    I styrningsbegreppet ligger en strävan att uppnå ett visst önskat beteende hos det styrda systemet — vilket i detta speciella sammanhang får ges en helt vag definition med anknytning till det sätt på vilket

 

28 En grundläggande uppfattning om kybernetikens studieobjekt och arbetssätt ges i flera tämligen lättillgängliga framställningar såsom G. Guilbaud, Cybernetik, Lund 1962. Den summariska beskrivning av ämnet som här givits utvecklas på viktiga punkter närmare i S. Beer, Cybernetics and Management, London 1965, s. 1 ff, 9 ff, 21 ff, 49 ff och 63—68.

29 V. Knapp, Om möjligheterna att utnyttja kybernetiska metoder inom juridiken (ryska), Moskva 1965, s. 112—19. Densamme, Contrôle de la gestion des processus sociaux et théorie de la contreréaction, Bulletin Kybernetika a Pravo, vol. 2/1968, s. 1 ff. Kybernetikens ursprunglige idégivare, amerikanen Wiener (jfr ovan) uppmärksammade och diskuterade möjligheten att tillämpa kybernetiska resonemang på rättsordningen. Se Materia, Maskiner, Människor (eng. The Human Use of Human Beings), Skara 1964, kap. 6: "Lag och kommunikation".

30 Vad gäller nuläget kan för rättsvetenskapens del hänvisas till forskningsberedningens i not 24 anförda publikation.

31 En grundläggande framställning ges av B. Langefors, System för företagsstyrning, Lund 1968. En mer speciell studie är K. Holtgrewes Automation und Entscheidung, Wiesbaden 1968. Vad gäller de allmänna resonemangen inom kybernetiken kan hänvisas till Beer's tidigare anförda arbete (not 28) särskilt s. 142 ff.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 273rättsreglernas handlingsdirigerande funktion brukar framställas; det är fråga om en uppsättning rättstillämpande instanser och rättssubjekt, vilka agerar inom en given gren av rättsordningen. Styrningsbeslut förutsätter kännedom bl. a. om det styrda systemet och dess omgivning, om det önskade beteendet (målen) och om effekten av olika styråtgärder. De förutsätter framför allt, att kunskap om det aktuella tillståndet hos systemet är tillgänglig och kan jämföras med kunskap om det önskade uppträdandet, varigenom underlag erhålls för beslut om anpassande åtgärder. Detta är återkopplingens ('feedback') princip. Denna är av fundamental betydelse vid styrning av komplexa system med hög grad av öppenhet mot omgivningen och liten grad av förutsägbarhet i uppträdandet.32 Återkopplingens effektivitet är i sin tur beroende av egenskaperna hos det utnyttjade informationssystemet.33
    Med det nu anlagda synsättet blir det av intresse att i samband med varje rättslig reglering ställa frågor t. ex. om de informationsbehov reglernas framtida tillämpning ger upphov till vad gäller bedömning av social effekt (och liknande) och vilka informationskanaler som skall förmedla de som relevanta bedömda informationsslagen. Ett sådant angreppssätt tillhör f. n. inte juridikens vardag. Lagstiftarens (i vidsträckt bemärkelse) orientering är snarare riktad mot själva normsystemet och hans verksamhet uppfattas som slutförd i och med lagens tillkomst; tillämpningen ankommer på andra organ och frågor om uppföljning lämnas ofta därhän.34
    Rättsordningens dynamiska struktur borde å andra sidan föranleda, att större uppmärksamhet ägnades åt att med anknytning till särskilda rättsinstitut och grupper av rättsregler fastställa (definiera) behov av återförd information (av kontinuerlig uppföljning) och åt att skapa permanent organiserade former för inhämtande och bearbetning av dylik information.35 Ökade ansträngningar i denna riktning är utan tvivel på väg men det mesta är ännu ogjort både vad gäller teoribildning och praktiska erfarenheter.36 Den information som i olika fall aktualiseras har till övervägande del kvantitativ karaktär, dvs utgörs av numeriska uppgifter om givna förhållanden (statistisk in-

 

32 Jfr Holtgrewe op. cit. s. 35, 66. Holtgrewe sammanfattar: "Der einzige wirklich leistungsfähige Mechanismus zur Beherrschung begrenzter durch unbekannte Störungen verursachter Abweichungen ist die Rückkoppelung . . . Durch die Rückkoppelung ist eine ständige Anpassung eines Systems an die Aussenwelt möglich".

33 Ibidem s. 67—68.

34 Detta förhållande kommenteras av Strömberg, op. cit.

35 Jfr B. Langefors, Theoretical Analysis of Information Systems, Lund 1967, s. 149 (om informationssystemets roll i statiska respektive dynamiska system).

36 Jfr not 30.

 

18—703005. Svensk Juristtidning 1970

274 Peter Seipelformation). Graden av rutinmässighet vid inhämtande och bearbetning, liksom de använda metodernas komplexitet måste med nödvändighet variera. I vissa fall kan enkla sammanställningar av lättfångade data ge värdefull information (t. ex. gällande effekten av en beloppsspärr av varierande höjd för det antal mål som tas upp vid en rättstillämpande instans). I andra fall kommer såväl datainsamling och databearbetning som värdering av resultaten att ställa svåra problem. Detta skall närmare beröras nedan. Det bör framhållas att målet sällan kan vara full exakthet hos de använda metoderna. Istället bör talesättet att 'det bästa är det godas fiende' ofta gälla. Det väsentliga är således att möjligheter till rationellt grundade överväganden inte förbises och att empirisk kunskap om rättsligt reglerade förhållanden tillåts spela en efterhand allt viktigare roll vid bedömning av frågor om behov av rättsregler, utformning av rättsregler, organisation av rättstillämpningen etc.37 Bl. a. har diskussionen kring införandet av ett s. k. programbudgeteringssystem i den amerikanska statsförvaltningen kommit att röra dessa frågor.38 Till denna diskussion skall jag återkomma i det följande.
    Mot bakgrund av det sagda kan rättsstatistikens roll diskuteras. Den löpande statistikproduktionen inom det straffrättsliga området med dess anknytning till kriminologien som samordnande, målformulerande teoribildning intar (i vart fall för vårt lands del) en särställning. Någon liknande styrning av den löpande statistikproduktionen föreligger knappast på övriga rättsområden. Det är givetvis möjligt att ställa frågor om en rättslig reglerings effekt även i andra sammanhang än de straffrättsliga och därvid ställa krav på periodisk, statistisk information som underlag för kontinuerlig anpassning av t. ex. de skrivna rättsnormerna. Denna möjlighet har varit föremål för viss diskussion bl. a. i Sovjetunionen, där man också understrukit behovet av 'en ny komplex ämnesgren', som studerar rättsskipningens effekt. Svårigheterna har klart belysts av en mindre undersökning vid Voronezj-universitetet 1965—66 sedermera följd av en mer omfattande utförd av en arbetsgrupp med bl. a. företrädare för SSSR:s högsta domstol och Stats- och rättsvetenskapliga institutet vid SSSR:s ve-

 

37 I detta sammanhang kan hänvisas till A. Conard, The Quantitative Analysis of Justice, Journal of Legal Education vol. 20, 1967—68/1, s. 1 ff. Conard sammanfattar i denna uppsats erfarenheterna från den omfattande undersökningen 'Automobile Accident Costs and Payments. Studies in the Economics of Injury Reparation' (Conard, Morgan, Pratt, Voltz, Bombaugh, 1964) och framhåller bl. a., att man knappast kan vänta sig att med kvantitativa metoder kunna välja ut den bästa av ett antal rättstekniska konstruktioner, utan att värdet främst ligger i möjligheterna att erhålla nya utgångspunkter för den rättsliga diskussionen (s. 14 ff).

38 Se Journal of Legal Education Vol. 20, 1967—68/4, s. 538 ff.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 275tenskapsakademi.39 Båda undersökningarna gällde fel som begås av domstolar i deras rättstillämpande verksamhet. De har visat hur ADB-tekniken förändrar bilden vad gäller möjligheterna till ett snabbare flöde av återförd information men också att mycket kvalificerade insatser krävs om tillförlitliga resultat skall kunna nås. Den senare utförda undersökningen utnyttjade såväl konventionell processtatistik (domstolarnas arbetsbelastning, antal ändrade och upphävda domar i olika instanser m. m.) som speciella enkät- och intervjuundersökningar, arbetstidsmätningar, utredning om arbetsinstruktioner m. m. Sammanfattningsvis illustrerar de sovjetiska erfarenheterna40 åtminstone två förhållanden av generell räckvidd: 1. ADB-tekniken får i och för sig anses väsentligt öka möjligheterna att med den löpande statistikens hjälp överblicka och kontrollera exempelvis tillämpningen i bestämda hänseenden av en viss lagreglering med åtföljande möjligheter till justering av rättsnormerna, kompletterande utbildning av personal, omfördelning av arbetsuppgifter etc.41 2. Svårigheterna att genomföra löpande analys av djupgående slag är säkerligen stora. Man kan knappast räkna med att en reguljär statistikproduktion kan eliminera behovet av mer eller mindre omfattande specialundersökningar.42

 

39 V. Tjugunov, G. Gorskij, Användning av kybernetiska metoder för analys av felaktigheter i domstols- och rannsakningspraxis, Sovjetskoje Gosudarstvo i Pravo 1966/11, s. 39 ff, och G. Anasjkin, I. Petruchin, Rättsskipningens effektivitet och fel begångna av domstolar, Sovjetskoje Gosudarstvo i Pravo 1968/8, s. 59 ff. Om erfarenheter liknande de sovjetiska se G. Hammerbacher, Der Computer und das Recht, Law and Computer Technology 1968/12, s. 14 ff. Hammerbacher redogör för en västtysk undersökning av rättstillämpningen i rattfyllerimål, vilken avslöjat en hög grad av inkonsistens underrätterna emellan.

40 Det är naturligt att med utgångspunkt från de berörda sovjetiska erfarenheterna göra en kort jämförelse med USA. I de socialistiska länderna har uppmärksamheten ofta riktats mot teoretiska och organisatoriska frågor anknytande till möjligheterna att erhålla kunskap om rättsinstitutens effekt och samspel. I USA har huvudintresset vad gäller juridiska ADB-applikationer främst gällt automatiserade, juridiska dokumentationssystem. Skillnaden i intresseinriktning får inte överbetonas och det är knappast troligt att den kommer att vidgas, snarare tvärtom. Att man kan spåra den i den hittillsvarande utvecklingen har påtagliga orsaker i form av de impulser i olika riktning, som ges av en centraliserad planekonomi och den marxistiska samhällsuppfattningen jämförd med behovet av moderna metoder för rättsfallssökning i det amerikanska, prejudikatorienterade rättssystemet. Jfr Knapp, op. cit. s. 16 ff (om den socialistiska rättens "målinriktning" och "vetenskapliga bas") och I. Kayton, Retrieving Case Law by Computer: Facts, Fiction and Future, George Washington Law Review 1966/1 (särskilt s. 1—8 om prejudikatbildningens volym).

41 Genom uppbyggnaden av RI förändras förutsättningarna för den löpande rättsstatistikproduktionen. Det är dock ännu oklart vilka förbättringar som kan tänkas komma till stånd genom de automatiserade rutiner som efterhand sätts i drift.

42 Jfr SOU 1967:11, Programbudgetering, Kap. 9: Om prestationsmätning(särskilt s. 236 ff).

276 Peter Seipel    Till ytterligare belysning av styrningens problematik kan praktiska erfarenheter av ett något annat slag än de nu behandlade hämtas från ett amerikanskt ADB-system. Det är fråga om ett juridiskt informationssystem med permanent organisation, vars huvudmålsättning är att löpande insamla och distribuera information om de rättstillämpande organens handlande i syfte att uppnå samordning och enhetlighet i en viss rättstillämpning.
    Vid Internal Revenue Service (den amerikanska, federala skattemyndigheten), RIRA-branch (Reports and Information Retrieval Activity) har lagverket Internal Revenue Code underkastats en genomgripande manuell analys i syfte att med en enhetlig terminologi ange de rättsfrågor som behandlas i varje lagrum. Resultatet av arbetet föreligger i form av ett sakregister, Uniform Issue List, omfattande några hundratal sidor. Sakregistret innehåller en mängd begrepp — både med och utan specifik rättsteknisk innebörd — till vilka anknyter kodnummer, vilka i sin tur hänvisar till lagrum i Internal Revenue Code. Sakregistret är organiserat hierarkiskt i anslutning till lagens disposition. Det kompletteras av ytterligare ett register, där begreppen återfinns alfabetiskt ordnade, vilket underlättar användningen. Det alfabetiska registret är framställt med datamaskin och är uppställt i s. k. KWIC (Key Word in Context)-form (jfr nedan). Genom de beskrivna åtgärderna har möjligheter skapats till användning av en enhetlig terminologi vid referens till Internal Revenue Code — även vad gäller detaljer. Uniform Issue List utnyttjas i olika faser av arbetet vid myndigheten. Särskilt intressant ur den synpunkt vi här diskuterar är användningen av registret vid en månatlig rapportering om pågående och nyligen avgjorda mål, vilken engagerar åtskilliga hundratal jurister, varav flertalet är spridda på över trettio 'field offices'. Med hjälp av kodnumren — alltså med utnyttjande av en enhetlig terminologi — lämnas på insända formulär uppgifter om de rättsfrågor, som i varje mål är föremål för avgörande. Dessutom lämnas på samma formulär åtskilliga andra uppgifter om varje mål (initiation date, name of taxpayer, office, status of case etc). För varje mål framställs vidare av den i målet engagerade juristen en kort redogörande resumé (»a narrative description of the facts and issues involved and the positions taken by the taxpayer and the Government»). De inkomna blankettuppgifterna överförs till maskinläsbar form och lagras på magnetband. Resuméerna mikrofilmas centralt. Månatligen framställs med datamaskinens hjälp ett register i två delar; den ena över ännu inte avgjorda mål och den andra över avgjorda mål (med begränsning bakåt i tiden). Kodnumren från Uniform Issue List utgör uppslagsord i det data-

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 277maskinframställda registret och för varje mål ges tillräcklig information för identifiering och kort beskrivning jämte en anvisning var den mikrofilmade resumén kan återfinnas. Det sålunda framställda registret mikrofilmas även det och distribueras jämte resuméerna tillberörd personal vid Internal Revenue Service (och Tax Division vid Department of Justice), vilka har tillgång till läs- och kopieringsutrustning för mikrofilm. Det direkt fastlagda syftet med detta informationsflöde är att underlätta eller möjliggöra utformning av en enhetlig rättstillämpning från skattemyndigheternas sida. I utbyte mot sin månatliga rapport får den enskilde juristen tillgång till uppgifter om alla de mål, där rättsfrågor som är av aktuellt intresse för hans del är föremål för bedömning eller nyligen har avgjorts. Informationssystemets sista länk förutsätts bestå i aktiva åtgärder av personalen själv i syfte främst att arbeta fram den eftersträvade enhetligheten i rättstillämpningen. Värdefull statistisk information erhålls som en biprodukt av ADB-systemet.
    Att döma av de senaste rapporterna från RIRA-systemet fungerar detta tillfredsställande.43 Tidigare uppgifter har tytt på svårigheter i samband med själva datafångsten och överföringen till maskinläsbart medium — ett inte ovanligt problem vid automatisk databehandling.44 Så sent som i april 1967 förelåg allvarliga tidsfördröjningar i rapporteringen från centralorganet.
    RIRA-systemet kan knappast anses fullgånget vad gäller metoden att följa upp och forma en rättstillämpning. Det öppnar å andra sidan flera intressanta perspektiv. Den löpande rättsfallsrapporteringen med dess anknytning till en genomarbetad, schematisk framställning av de rättsligen reglerade frågorna kan således jämföras med det traditionella funktionssättet hos rättsordningen, där information om rättsbildningen sipprar fram i relativt oorganiserade former och främst gäller beslutsfattande hos de högsta rättstillämpande organen. Man skall också uppmärksamma den formalisering som sker i och med genomgången och systematiseringen av regelbeståndet. En dylik formalisering är en förutsättning för informationssystemets funktion och innebär ett tidskrävande arbete med rättsbildande inslag av delvis nytt slag.45 Det illustrerar ett drag hos de skrivna rättsreglerna som är väl värt att uppmärksamma; de fyller flera funktioner inom ett system för utbildning och vidmakthållande av handlings-

 

43 S. Cohen, L. Uretz, RIRA: Storage and Retrieval of Tax Law Data, Law and Computer Technology 1968/9.

44 Se härom B. Langefors, Theoretical Analysis of Information Systems, Lund 1967, s. 51.

45 Inom RI:s ram har en motsvarande formaliseringsprocess blygsamt inletts genom införande av en enhetlig metod för lagrumshänvisningar.

278 Peter Seipelmönster i samhället och skall således uppfattas inte bara som imperativer kopplande beskrivningar av yttre situationer till önskade handlingssätt, ensidigt riktade till olika normadressater. Skiftas synvinkeln kan man se dem som ett semantiskt nätverk, till vilket uppgifter om rättsbildningen anknyter och vars fullständighet, systematik och konsistens får stor betydelse för kvalitén och användbarheten hos sålunda relaterad information. I det så anlagda perspektivet kan man t. ex. diskutera lagstiftning genom allmänna principer jämförd med lagstiftning genom detaljreglering.
    Ovan berördes, att införandet av ett programbudgeteringssystem i den amerikanska statsförvaltningen (beslutat år 1965) givit upphov till en diskussion med anknytning till de frågor som behandlas i detta avsnitt. I Sverige har utrednings- och försöksverksamhet med programbudgetering pågått i mer än sex år och i viss omfattning gälltäven justitiedepartementets område. Något allmänt införande av ett programbudgeteringssystem är dock ännu inte aktuellt.46 Det bör understrykas, att målen för den svenska programbudgeteringsverksamheten ännu är lågt satta — i synnerhet i de avseenden vilka här skall diskuteras. De tankegångar som framförs i det följande har sitt upphov främst i den amerikanska diskussionen och har således ännu väsentligen blott teoretisk innebörd för den svenska rättsordningens del.
    Det följande resonemanget förutsätter en åtminstone ytlig presentation av innebörden av ett programbudgeteringssystem, vilken lämpligen kan anknyta till programbudgetutredningens terminologi. I ett programbudgeteringssystem uppdelas den verksamhet som är föremål för budgetering i mindre delar, vilka får sin avgränsning genom olika, för verksamhetsdelarna gemensamma ändamål. Till verksamhetsdelarna anknyts program. Ett program definieras som en plan över kostnader och prestationer för en verksamhet som syftar till att uppnå ett angivet mål. Budgeten ställs upp efter programindelningen varigenom budgetposterna kommer att anknyta till resultaten av verksamheten. Man kan jämföra denna budgetuppställning med en mer traditionell, där posterna primärt knyts till de i verksamheten använda resurserna. I ett programbudgeteringssystem ingår också prestationsredovisning och procedurer i budgetarbetet för avvägningar mellan alternativa vägar att realisera givna ändamål. Systemet förut-

 

46 En sammanfattande redogörelse för läget ges i Bilaga 2 till 1969 års statsverksproposition; "Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering". Jfr också Kgl Statskontoret, Anslagsframställning m. m. för budgetåret 1970/71 (11.9.69), bil. 4, s. 43: Informationssystem för styrning (förstudie) samt s. 48: Programbudgetering. Den programbudgeteringsverksamhet som äger rum inom försvarsväsendet lämnas här helt åt sidan.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 279sätter målformulering för verksamheter och prövning av aktiviteter och projekt med hänsyn till de uppsatta målen. Det avser att i konsekvent organiserade former skapa överblick och beslutsunderlag vad gäller samband mellan resursförbrukning och presterade resultat (effektivitetsbedömningar). Där ingår också en framåtblickande verksamhet utgående från bedömningar av framtida behov. Sett i stort är det fråga om att organisera ett administrativt styrnings- och kontrollsystem, vilket byggs upp kring budgeten med hänsyn till dess centrala roll när det gäller att forma den statliga verksamheten.47
    Det amerikanska programbudgeteringssystemet berör även Department of Justice varifrån vissa erfarenheter har redovisats.48 Bl. a. har rapporterats, att utredningen av de målsättningar som gäller för de olika delorganens verksamhet givit nedslående resultat i fråga om nuläget. I mer än tjugo fall erhölls sålunda svaret: »We have no objectives. Furthermore we have no programs.» Uppgiften är säkert signifikativ för den nuvarande situationen; i praktisk rättslig verksamhet saknas ofta genomtänkta ändamålssynpunkter och än mindre finner man någon samlad syn på de problem, som anknyter till målformulering för normativ verksamhet, till frågor om behovsanalys och behovsavvägning och om resursförbrukning och uppföljande verksamhet. Frågorna är också mångskiftande och svåra att entydigt formulera — så har t. ex. frågan om behov av en viss rättslig reglering olika innebörd och svårighetsgrad alltefter rättsnormernas karaktär —det må räcka med att peka på regler om rättegångsförfarandet jämförda med civilrättsliga regler. Å andra sidan kan man resa frågan, om de angivna problemen uppmärksammas och bearbetas i tillräckligt hög grad. I den amerikanska diskussionen har frågan aktualiserats och en viss kritisk inställning till juristernas sätt att arbeta gjort sig märkbar. Man kan sammanfatta denna i ett uttalande av H. S.Rowen, föreståndare vid den välkända forskningsinstitutionen RAND Corporation: »Lawyers tend to concern themselves understandably with operational problems, with short-run problems . . . People who concern themselves with the drafting of legislation, often either don't understand or feel that, if they do understand, there is really nothing they can do about the problem of having the legislation when brought into effect, produce any good social result. And quite often the results are really very perverse . . . The problem is really one of understanding how the system will work. What are some of the longer-term consequences of short-run actions? What are the consequences of

 

47 En sammanfattande presentation av programbudgeteringens innebörd återfinns i SOU 1967:13, Programbudgetering. Sammanfattning.

48 H. Nugent, Implications of PPB for the Government Lawyer, Journal of Legal Education Vol. 20, 1967—68/4, s. 554 ff.

280 Peter Seipelpassing some legislation? What kind of instrumentalities are going to execute this? Are they good? Are they bad? How can they be better?»49 Den tidigare citerade H. Nugent (Deputy Attorney vid Department of Justice) uttalar sig i samma riktning: »They (the lawyers) are trained to think in terms other than management. Their training . . . leads them to concentrate on the individual case. The microcosm of injustice to the individual obscures the view of the macrocosm of societal injustice. It is much easier to think about the one personal problem than it is to think about the overall social purpose being served . . . So we have people now concentrating on systems for manipulating rules rather than achieving societal principles. The President's program, of course, is concerned with the latter. And, unfortunately, I must report to you today that the Department of Justice is not yet attuned to the President's purpose.»50
    Mycket finns skrivet i den juridiska litteraturen om rättsvetenskapens och rättstillämpningens natur.51 Det må här vara tillräckligt att konstatera, att det torde ligga åtminstone ett visst mått av sanning i påståendet, att juristens yrkesskicklighet bäst kommer till sin rätt i en diskussion om det enskilda fallet med dess unika aspekter. Som ovan framhållits råder dock en viss uppbrottsstämning, en önskan att expandera det juridiska intresseområdet och etablera fastare kontakter med andra forskningsfält. Här kan ett programbudgeteringssystem komma att få en viss betydelse. Vad gäller utvecklingen i Sverige är det som ovan berörts omöjligt att f. n. teckna någon konkret bild. Programbudgetutredningen antyder vissa punkter, där en diskussion kan komma att föras. Man kan peka på strävan att definiera statliga myndigheters måluppsättningar och precisera de prestationer som skall utföras. Således har målsättningen för kriminalvården definierats med de båda sidoordnade målen 'Förvaring avdömda under i domen angiven tid' och 'Återanpassning'. Effekten skulle huvudsakligen komma till uttryck i andelen dömda som inte återfaller i brott — vilket aktualiserar behovet av en löpande registrering av återfallsfrekvensen.52 Av intresse är också att se på vissa tan-

 

49 H. Rowen, Planning-Programming-Budgeting: An Analytical System for Government, Journal of Legal Education Vol. 20, 1967—68/4, s. 543 ff.

50 H. Nugent, op. cit. s. 562.

51 Vad gäller framställningar som anknyter speciellt till datamaskintekniken kan nämnas L. Loevinger, Law and Science as Rival Systems, Jurimetrics Journal dec. 1966, s. 63 ff. Synpunkter kan också hämtas från T. Cowan's tidigare (not 11) anförda uppsats Decision Theory in Law, Science and Technology.

52 SOU 1967:11, Programbudgetering, s. 48—49, 65, 233 ff, 237, 264. Programbudgeteringssystemet aktualiserar likaledes behovet av kriminalitetsprognoser och möjligheterna att framställa sådana utreds i anslutning till RI. Den pågående programbudgeteringsverksamheten inom kriminalvården har ännu begränsad omfattning och ambitionsgrad. Se Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering inom kriminalvården. Utdrag ur departementsprotokoll, Justitiedepartementet Dnr 2470/68 (10.4.69).

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 281kegångar om domstolars prestationer. De visar tydligt att svårigheterna vid en prestationsmätning är mycket omfattande. En avkunnad dom som sådan kan visserligen uppfattas som en prestation (= det direkt påtagliga resultatet av ett utfört arbete). Å andra sidan framhålls, att domstolarnas verksamhet är av så skiftande slag att ett dylikt mått ter sig alltför grovt. Det krävs ytterligare klassificering, särskiljande etc.53
    Att de konkreta detaljerna på detta stadium måste lämnas utanför diskussionen utesluter inte möjligheten att framhålla vissa mer allmänna synpunkter. Sålunda erhålls med ett utvecklat programbudgeteringssystem en formalisering och institutionalisering av viktig utredande och planerande verksamhet. Systemet ställer preciserade krav på den information som skall inskaffas på olika nivåer och ger å andra sidan informationsunderlag som ökar möjligheterna att fatta rationella beslut. Det medför behov av en kontinuerlig uppföljning av de större programmen, vilken kan tänkas bli överlämnad till specialiserade organ för analys och forskning. Jag har tidigare berört behovet av informationssystem av permanent karaktär för återföring av information om effekter av rättsligt normerande verksamhet. Man kan också framhålla, att ett separat, centralt organ, vars uppgift är att överblicka och samordna behoven av rättslig normering och bestämma överordnade målstrukturer kan komma att te sig alltmer angeläget. I den mån ett programbudgeteringssystem realiseras kommer funktioner som de nämnda att aktualiseras. Här må H. Nugent änen gång citeras: »There is more injustice than we can handle. And there are more legal problems than we can handle. Someone has to have some sense of proportion, some sense of which ones are more important in the overall . . . Until a year ago there was no one man assigned to the Department of Justice to figure out what all these relationships were, what this whole thing came to.»54

 

5. ADB-teknik i samband med normutformning och normtillämpning
Inom verksamheter där datamaskintekniken utnyttjas eller planeras bli införd ökar behovet av kartläggning, planering och samordning. Planeringstekniska verktyg tillhandahålls å andra sidan av ADB-tekniken. Med dessa utgångspunkter har lagstiftningsarbetets organisatoriska sida kommit att diskuteras.55 Det är fråga om att utveckla lag-

 

53 Ibidem s. 230, 246—247.

54 H. Nugent, op. cit. s. 563.

55 Se t. ex. J. Winston, The Law and Legal Education in the Computer Age, Journal of Legal Education vol. 20, 1967—68/2, s. 161 ff. A. Pigolkin, Förbättring av lagstiftningstekniken, Sovjetskoje Gosudarstvo i Pravo 1968/1, s. 50 ff.

282 Peter Seipelstiftningstekniken vad gäller planmässighet i tiden och samordningen av arbetet på olika projekt. I arbetet med själva tidsplanläggningen föreligger ett värdefullt datamaskin anknutet verktyg i den s. k. nätverksplaneringen.56 Denna metod avser beskrivning av omfattande projekt, för vilka gäller att de olika projektdelarna till ordningsföljden beror av varandra. Med användning av standardprogram för datorer kan fastställas vilka projektdelar som är 'kritiska' i det att förseningar vad gäller dessa kommer att fortplanta sig genom hela projektet. Om man ser till praktiska erfarenheter lär det ännu vara oklart i vilken utsträckning nätverksplanering erbjuder ett lönsamt hjälpmedel i lagstiftningsverksamhet. Det må här vara tillräckligt att ange några problemkomplex, vilka låter sig överblicka vid en konsekvent organiserad tidsplanläggning. Exempel är utnyttjande av personal och andra utredningsresurser, behov av tidskrävande specialutredningar, vilkas resultat måste avvaktas, eller förberedelser av andra slag (omorganisation, utbildning, propaganda m. m.).57 Utsikten att prioriteringsfrågor skall avgöras på öppet redovisade och rationella grunder ökar liksom också möjligheterna att luckor i regelsystemet skall uppmärksammas och bli föremål för åtgärder. Tidsplanläggningen medverkar också till att ansvarigheten för lagstiftningsarbetet klarare preciseras och fördelas på de verksamma organen.
    Med tidsplanläggningen sammanhänger problemet att avgränsa och precisera olika pågående och projekterade arbetsuppgifter. Syftet är härvid att skapa överblick över det arbete som utförs på olika håll och som — liksom alltid då överblick saknas — löper risk att dubbleras eller eljest bedrivas på ett oekonomiskt sätt. En längre driven precisering av utredningsuppdragen och löpande central uppföljning av det utförda arbetet kommer här in i bilden. Den fortsatta praktiska verksamheten får visa hur långt man faktiskt kan nå ifråga om ökad planmässighet.
    Lagstiftningstekniken har andra sidor än den rent organisatoriska och även i fråga om dessa har datorn aktualitet. Vad man främst har i tankarna och vad den närmaste framställningen skall avse är beskrivning och analys av samband och strukturer i systemet av rättsnor-

 

56 Om nätverksplanering se översiktligt B. Langefors, Introduktion till Informationsbehandling, s. 155—156. Metoden kan tillämpas såväl rent manuellt (vid mindre omfattande system) som med användning av dator.

57 I den tidigare anförda rapporten om samhällsforskningens situation (not 24) understryks sålunda behovet av en närmare etablerad kontakt mellan lagstiftning och rättsvetenskaplig forskning. Inom RI:s ram pågår f. n. viss försöksverksamhet gällande förbättrad planläggning och uppföljning av kommittéarbete. Härvid kommer datamaskin att utnyttjas — dock ej för nätverksplanering.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 283mer.58 Värdet av ett sådant studium kan givetvis ifrågasättas även då det sker med en avancerad begreppsapparat och ADB-tekniska hjälpmedel. Det accepteras som en självklarhet, att undersökningar med ensidig inriktning på de rättsliga normerna endast kan besvara frågor av begränsad räckvidd och att svaren måste sättas i relation till andra frågeställningar och kunskaper. Uttömmande kunskap om rättsliga problem kan således inte förvärvas enbart genom ett studium av systemet av rättsnormer. Å andra sidan kvarstår frågan vilket värde som skall tillmätas en så orienterad analys, hur denna bör inriktas och vilka formella metoder som kan tänkas komma till användning. Problematiken kan skildras på många sätt. Med anknytning till systembegreppet och med en viss nödvändig ytlighet kan följande beskrivning väljas.59 Systemet av gällande rättsnormer —lagregler och domarrätt (prejudikat) — utgör endast ett delsystem inom en mer omfattande totalitet som vi kan benämna 'rättsordningen'. Det överordnade systemet inbegriper t. ex. också beslutsfattande instanser av olika slag. Komplexiteten hos de studerade sammanhangen ökar ytterligare om man beaktar att rättsordningen i sin tur är öppen mot och påverkas av en omgivande social verklighet av icke-rättslig natur. Sålunda föreligger en mängd ytterligt komplexa samband och imponderabilia, vilka försvårar eller omöjliggör en sluten beskrivning av själva rättsnormsystemet och gör värdet av en sådan tveksamt. Ur en annan synvinkel gäller, att systemet av rättsnormer i sin tur skall uppfattas såsom uppbyggt av inbördes relaterade delsystem av olika slag.Exempel på sådana delsystem är: 1. En grupp lagar (eller en grupprättsfall), vilka står i samband med varandra genom att gälla samma frågor. 2. Uppsättningar av rekvisit kopplade till handlingsmönster. 3. En grupp paragrafer, vilka är relaterade till varandra genom att utnyttja likalydande termer. 4. Ett system av rättsliga garantier anknytande till olika primära rättsregler, vilkas efterlevnad skall säkerställas. 5. En uppsättning ändringsbeslut hänförliga till olika lagar. 6. En grupp rättsfall med anknytning till olika lagregler inom ett givet

 

58 Vad som här närmare förstås med 'samband och strukturer i systemet av rättsnormer' torde framgå av den omedelbart följande framställningen. Ibland möter svepande uttalanden om möjligheterna att utnyttja datamaskiner för att kartlägga och analysera 'luckor', 'motsägelser', 'upprepningar' etc. i rättsnormsystemet varvid man stundom anknyter till den deontiska logiken (jfr nedan). Se t. ex. Jurimetrics (ovan not 9) s. 71 ff. Den fortsatta framställningen kommer att visa att de praktiska erfarenheterna av datamaskinanvändning är av mer blygsamt slag och ger också en antydan om författarens syn på frågan vilka arbetsuppgifter som ter sig mest angelägna.

59 Jfr B. Langefors, Theoretical Analysis of Information Systems, s. 29 ff. Det här använda framställningssättet kan jämföras med den 'relativitetsprincip för system' som Langefors där formulerar: "Every system which is subject to influence from its environment is a subsystem of some larger system and every system part is potentially a subsystem".

284 Peter Seipelrättsområde. I bestämningen av dylika delsystem ligger ett relativt eller subjektivt moment; en konkret frågeställning eller ett praktiskt intresse ger utgångspunkter för systemdefinitionen.60 Dessa praktiska avgränsningsmöjligheter (eller relevansbestämningar) är av grundläggande betydelse. De skapar de nödvändiga förutsättningarna såväl för en problembeskrivning som medger algoritmformulering för datorer som för en bedömning av datorinsatsens angelägenhet och lönsamhet. Det kan således inte bli fråga om att söka utgångspunkter i en helt abstrakt diskussion av begrepp som 'rättsordningen' eller 'normsystemet'. Uppgiften blir i stället att urskilja de slag av frågeställningar anknytande till rättsnormerna, vilka genom konkretion, avgränsningsmöjligheter m. m. ger förutsättningar att utnyttja verktyg anknytande till datamaskintekniken.61
    Vid analys av terminologiska problem — med den karaktär som illustreras av system av typ 3 ovan — kan datamaskinen vara ett användbart hjälpmedel. Normativt material (t. ex. lagtext) kan i kodad form lagras i datamaskinminnet och bearbetas för olika syften. En enkel form av utnyttjande består i att producera ordlistor av konkordanstyp, som med önskad grad av detaljrikedom upptar alla begrepp (ord) i normkomplexet och anger var (t. ex. i vilken paragraf) dessa förekommer. Det minneslagrade normmaterialet kan också avsökas i syfte att besvara specificerade frågor av typen "Angiv de paragrafer (motsv.), där begreppen A1, A2 och A3 förekommer". Dessa tillämpningar skall närmare presenteras och exemplifieras i avsnittet om juridisk informationssökning. Redan här kan nämnas att åtskilliga legislaturer i USA utnyttjar ADB-rutiner av denna typ.62
    Datamaskinen har också utnyttjats för att producera korsreferenstabeller, dvs scheman över de inbördes hänvisningarna inom komplex av skrivna rättsnormer.63 Denna tillämpning ställer större krav på den.

 

60 Jfr S. Beer, Cybernetics and Management, s. 9, 39 ff.

61 Knapp (op. cit. s. 128 ff) koncentrerar sig i detta sammanhang närmast på den teoretiska frågan om det är möjligt att företa en fullständig logisk analys av de inbördes sambanden mellan olika rättsnormer, vilken mynnar ut i en beskrivning med ett ändligt antal logiskt-matematiska formler och en algoritm-formulering enligt vilken datamaskinen kan bearbeta systemsambanden, företa tolkningsoperationer och uppenbara t. ex. motsägelser mellan rättsnormer. Han lämnar denna fråga med det tämligen innehållslösa svaret att man i varje fall inte a priori kan utesluta möjligheten av ett sådant tillvägagångssätt. Efter en allmän genomgång av svårigheterna (systemets höga komplexitetsgrad, mängden av okända faktorer, svårigheten att identifiera— fastlägga — själva rättsnormerna) anknyter även Knapp till de praktiska möjligheterna till avgränsningar — dock utan att mer systematiskt diskutera dessa. Här görs ett försök i denna riktning.

62 Se Law and Computer Technology 1968/1, s. 8 ff, 19 ff.

63 Se exempelvis The United States Air Force Law Review, 1966/6, s. 26 ff, där det s. k. LITE-systemet beskrivs. Detta kommer att behandlas i uppsatsens andra del.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 285manuella, juridiska analys, som måste komma till utförande innan datamaskinens formella bearbetning kan ta vid. Även i de fall då hänvisningar ges explicit (t. ex. "som avses i 3 §") fordras redaktionell överarbetning och förtydliganden innan man framställt ett informationsunderlag som är tillräckligt genomarbetat för att ge bas för programmering av datamaskinen. Än svårare ställer sig detta arbete, när man vill beakta också hänvisningar, som inte ges direkt och uttryckligt (t. ex. "som enligt här förut givna stadganden", "på sätt särskilt är stadgat"). En liknande problematik möter, när önskemålet är att utnyttja datamaskinen för att framställa tabeller eller scheman, vilka redovisar hur enheterna i ett lagverk eller en uppsättning lagverk är relaterade till varandra vad gäller regleringen av en uppsättning rättsfrågor.64
    Omfattningen av den nödvändiga juridisk-tekniska analysen ökar ytterligare, då intresset riktas mot system av rekvisit med anknytande handlingsmönster. System av detta slag utgör en viktig och framträdande del inom varje rättslig regeluppsättning.65 För att beskriva dylika system har beslutstabeller visat sig vara ett användbart verktyg. En beslutstabell har följande struktur:

  Situation 1 Situation 2 Situation 3 Situation 4
Villkor 1 sant falskt falskt sant
Villkor 2 falskt sant falskt sant
Åtgärd 1 x   x  
Åtgärd 2   x   x

    I det övre vänstra fältet anges de aktuella villkoren (rekvisiten). De olika villkoren kombineras på olika sätt i övre högra fältet, som alltså beskriver vilka olika situationer som kan inträffa. Varje situation kopplas via nedre högra fältet (kopplingsdelen) till en bestämd åtgärd i nedre vänstra fältet.66 Omfattande regelstrukturer kan delas upp i segment och beskrivas med flera beslutstabeller kopplade till varandra via åtgärdsdelen. Åtgärderna kan i rättsliga sammanhang vara av både enkel och mer komplicerad beskaffenhet. Till belysning

 

64 Ett arbete av denna typ har utförts inom det tidigare nämnda RIRA-projektets ram (jfr ovan). Ett arbete av liknande slag finns beskrivet i Law and Computer Technology 1968/8, s. 17 ff (datamaskinanvändning vid International Union for Conservation of Nature and Natural Resources).

65 Se exempelvis K. Olivecrona, Rättsordningen, s. 114 ff (med hänvisningar).

66 Om beslutstabeller se S. Persson, Konstruktion av beslutstabeller, Databehandling 1968/6—7 och H. Mc Daniel, An introduction to Decision Logic Tables, New York 1968.

286 Peter Seipelav detta kan en enkel åtgärdsanvisning av typen 'skadestånd skall utdömas' jämföras med en beräkningsregel i en skatterutin. Datamaskiner kan direkt programmeras i beslutstabellform, vilket är av betydelse i de sammanhang vi här diskuterar.67
    Beslutstabelltekniken kan utnyttjas för att formulera och i viss utsträckning (jfr nedan) analysera samband mellan rekvisituppsättningar och handlingsmönster. Den information som härvid innehålls i beslutstabellen eller beslutstabellerna kan lagras och bearbetas i datamaskin men detta behöver inte nödvändigtvis vara aktuellt. Redan vid manuell användning ger beslutstabelltekniken utmärkta möjligheter till överblick över regelstrukturer. Om datamaskin utnyttjas kan regelsamband av mycket komplicerat slag snabbt och säkert bearbetast. ex. för att fastställa att en viss villkorsuppsättning är kopplad tillen given åtgärd.
    Framställningen av ett regelkomplex i beslutstabellform tvingar till en detaljerad genomgång för att entydigt fastställa rekvisitens alla detaljer och deras relationer inbördes och till handlingsmönstren. Den grundläggande analystekniken är av traditionellt juridiskt slag. Problemen är således såväl rent semantiska som logiskt-syntaktiska. Sett ur en annan synpunkt möjliggör beslutstabelltekniken en viss kontroll av det studerade systemet med tillämpning av formella regler. Det gäller då i första hand en kontroll av direkta fel (identiska situationer kopplas till olika åtgärder) och förenkling vad gäller situationsbeskrivningar. Vid denna kontroll kan datamaskin utnyttjas.67a
    Beslutstabelltekniken har i praktisk tillämpning visat sig ändamålsenlig och relativt lätt att lära och utnyttja. Man har ofta framhållit, att metoden borde användas av jurister som ett rutinmässigt hjälpmedel vid varje utformning av mer komplicerade regeluppsättningar— tolkningsproblemen vid en efterföljande regeltillämpning skulle då bli långt färre. I fråga om svenska erfarenheter kan nämnas en analys av tids- och ersättningselement i vissa kollektivavtal utförd aven expertgrupp vid Svenska Byggnadsindustriförbundet och Svenska Väg- och Vattenbyggarnas Arbetsgivareförbund.68 Ett liknande arbete pågår vid Svenska Arbetsgivareföreningens allmänna grupp.
    Beskrivning och analys av villkor-åtgärdsmönster har även utförts med andra metoder än den nu berörda. Problemen och erfarenheterna är i mycket likartade, vilket sammanhänger med metodernas in-

 

67 Se exempelvis C. Vienott, Programming Decision Tables in FORTRAN, COBOL or ALGOL, Communications of the ACM, jan. 1968.

67a För en praktisk illustration till det sagda se H. Björk, Beslutstabell avslöjade fel i skattetabell, Modern Datateknik 1970/1—2, s. 25—26.

68 S. Persson, Beslutstabeller och flödesplaner, Byggförbundet-Sveabund, mars 1968 (stencil).

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 287bördes nära släktskap.69 Oftast är det fråga om att framställa sambanden grafiskt med någon form av flödesplansteknik varvid avsikten begränsas till att demonstrera värdet av en formaliserad beskrivning vid hantering av semantiska och logiska problem i regelkomplex.70 I andra fall har arbetet mynnat ut i datamaskinprogrammering med sikte på automatiserad regeltillämpning. Till detta skall jag återkomma i det följande.
    Med ovanstående beskrivning har antytts ungefärligen hur långt de hittills vunna praktiska erfarenheterna sträcker sig. Sammanfattningsvis kan sägas, att dessa erfarenheter hänför sig till analys av främst terminologiska spörsmål, där den manuella, icke-formaliserade analysen intar den centrala platsen, och hantering av villkor-åtgärdsmönster med ovan behandlade tekniker. Möjligheterna för fortsatta ansträngningar på dessa båda områden är säkerligen stora. Sålunda samlas efterhand i samband med automatiserad juridisk informationssökning erfarenhet och praktiska resultat, vilka kan utnyttjas för normanalytiska syften. Detsamma gäller de ansträngningar som primärt är inriktade på att automatisera juridiska beslutsrutiner. Till båda dessa ting skall jag återkomma i det följande.
    Metoderna att symboliskt beskriva och i datamaskin lagra information om uppbyggnaden av begrepp och institut i komplex av rättsnormer kan troligen utvecklas längre än hittills skett. Detsamma gäller beskrivningar av hur regelmängder är relaterade till (länkade till, beroende av etc.) varandra (jfr system av typ 4 ovan). Vilken komplexitetsgrad dylika beskrivningar slutligen kan nå är svårt att nuse. Från informationsforskningen kan hämtas synpunkter på hur arbetet bör inriktas och vilka formella svårigheter som är att vänta.71 Å andra sidan måste stora ansträngningar — troligtvis de största — koncentreras till att klarlägga rent juridiskt-tekniska frågeställningar.Detta torde ha framgått redan av den föregående framställningen och vad där sagts skall i sin tur sättas i relation till den skäligen enkla beskaffenheten hos de mönster som hittills varit föremål för beskrivning och undersökning med datamaskinan knutna hjälpmedel; det har gällt frågor om terminologi, om kopplingar mellan rekvisit och handlingsmönster och enklare former av konsolidering av rättsregler be-

 

69 Jfr S. Persson, Beslutstabeller, flödesplaner, program, Databehandling 1969/3.

70 Värdefulla insatser har gjorts av Layman E. Allen, ur vars rikhaltiga produktion kan nämnas Beyond Document Retrieval Toward Information Retrieval, Minnesota Law Review, 1963, s. 713 ff, och Usefulness of Modern Logic to the Readers and Writers of Legal Documents, Communication Sciences and Law (ovan not 7) s. 83 ff.

71 En allmän överblick över frågeställningarna ger B. Langefors i Introduktion till informationsbehandling, s. 145 ff.

288 Peter Seipelhandlande samma rättsfrågor. Åtskillig klarhet och inblick har vunnits genom dessa insatser och än mer kan uppnås genom fortsatta breddade insatser av samma slag, varvid varken själva databehandlingstekniken eller den förberedande juridiska analysen behöver drivas särskilt långt. Problematiken blir väsentligt mycket svårare i den månman tänker sig att tillföra datamaskinen information med sikte på en bearbetning, som (direkt) uppenbarar motsägelser, luckor, upprepningar, behov av upphävande och ändringar av rättsregler och liknande (jfr not 58). Utgångspunkter för en formaliserad analys måste ges av en tillräckligt djupgående juridisk-teknisk problembeskrivning. Sålunda måste innebörden av begrepp som 'lucka' och 'motsägelse' definieras. Den definition man väljer blir helt bestämmande för svårighetsgraden vid en formaliserad analys.72 Om man t. ex. nöjer sig med att definiera 'motsägelse' som fall då två identiska villkorsuppsättningar med samma normadressat kopplas till olika handlingsmönster, har man, som ovan framgått, redan idag praktisk erfarenhet av datamaskinen som kontrollmedel. Detta gäller däremot inte en tolkning som innefattar t. ex. att avvikelse sker från uttalade, vägledande värderingar.
    En annan rättsteknisk aspekt gäller de riktlinjer som skall bestämma vilket slag av insatser som skall göras. Ur rättsvetenskaplig synpunkt är det givetvis önskvärt att flytta fram positionerna och med användning av nya teoretiska och tekniska verktyg sträva efter fördjupad insikt i normsystemets struktur.73 Ur praktisk lagstiftningsteknisk synpunkt tillkommer frågor av annat slag bl. a. anknytande tillförhållandet mellan den normskapande och de normtillämpande instanserna. Vad vi kan kalla beslutsfattandets grad av centralisering
är en sådan fråga — vilken har både administrativt-ekonomiska74 och specifikt rättstekniska aspekter. Ett exempel på en fråga av det senare slaget är följande. I systemet av skrivna rättsnormer ingår viss information som inte har omedelbart normerande (dirigerande) syfte. Sådan information kan gälla en kedja av regler, som står i samband med varandra och explicit ges i den formen, att i regel Ai anges att tillämpning kan ske med beaktande av de anknytande reglerna Aj, Ak och Ah. Med utnyttjande av ADB-tekniska verktyg kan som ovan antytts möjligheterna för utredning, lagring och rutinmässigt tillhandahållande av dylik information väsentligt ökas. Generellt sett är det fråga om att förse beslutsfattaren med ett fullständigare informa-

 

72 Om begreppen lucka och motsägelse se t. ex. K. Makkonen, Zur Problematik der Juridischen Entscheidung, Turku 1965, s. 86 ff, 122 ff (med vidare hänvisningar).

73 Se K. Olivecrona, Rättsordningen, s. 232—233.

74 Jfr B. Langefors, Theoretical Analysis of Information Systems, s. 39—41, 159 ff.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 289tionsunderlag än f. n. vad gäller sambanden mellan rättsreglerna.75 Frågan är nu, hur angeläget det faktiskt är att sätta in ökade ansträngningar i denna riktning. Som tidigare framhållits kan generella synpunkter och angreppssätt (i viss mån kategorier för problemlösning) hämtas från informationsforskningen76 men problemen måste givetvis lösas med konkret anknytning till den rättsliga sfären.77
    Tidigare har redogjorts för möjligheten att i datamaskin lagra information om samband mellan rekvisit och handlingsmönster och framställa program som bearbetar denna information. Datamaskinen kan således för en given villkorsuppsättning söka ut ett tillhörande handlingsmönster. Detta för oss fram till frågan om möjligheten att utnyttja ADB-teknik för automatisering av rättsligt beslutsfattande med karaktär av regeltillämpning. Att möjligheten existerar är väldemonstrerat både teoretiskt och praktiskt. I det senare hänseendet kan exempel hämtas från många olika håll. I Sovjetunionen har omfattande arbete nedlagts bl. a. på en automatiserad rutin för fastställande av rätt till pension och dennas aktuella omfattning.78 Från Tjeckoslovakiet har ett program för fastställande av rätt till underhållsbidrag och dettas aktuella omfattning rapporterats.79 Skatterättsliga ADB-rutiner finns i relativt stort antal. Kommersiella system för skatteplanering tillhandahålls av de amerikanska företagen Computer Planning and Assistance Corporation (New York), Research Institute Autotax (Washington D.C.) och Computax Corporation (Chicago).80 Ett projekt av forskningskaraktär, Computer Assisted Legal Services Project vid University of Wisconsin, har gett erfarenheter både på det skatterättsliga området och utanför detta.81 Som tidigare berörts har datamaskinen också funnit ett användningsområde inom taxering

 

75 Om möjligheten att betona rättsreglernas informerande funktion se K. Makkonen, op. cit., s. 34 ff. Här är dock synsättet helt neutralt i förhållande till det filosofiska spörsmålet om rättsreglernas natur.

76 Se t. ex. B. Langefors, Theoretical Analysis of Information Systems, s.150 ff och densamme, System för företagsstyrning, s. 106 ff, 147—148.

77 Sålunda kan man ifrågasätta om det inte alltid borde ankomma på lagstiftaren att i detalj fastställa vilka regler som berörs av ett ingrepp i lagstiftningen och företa alla nödvändiga redaktionella ändringar.

78 Ivanov, Moskvin, Användning av datamaskin vid tillämpning av rättsnormer, Sovjetskoje Gosudarstvo i Pravo, 1967/12, s. 30 ff. Moskvin, Möjligheter och perspektiv för användning av datamaskiner i rättstillämpningen, Sovjetskoje Gosudarstvo i Pravo 1968/9, s. 56 ff.

79 Knapp, op. cit., s. 152 ff. V. Vrecion, An Automated Method for Determination of Alimony to Legally Entitled Persons, Law and Computer Technology 1968/9, s. 7 ff.

80 G. Kinnard, The Computer Versus the Fifth Season, Law and Computer Technology, 1968/3, s. 14 ff. C. Paffendorf, Estate Planning with the Aid of the Computer, Law and Computer Technology 1968/7, s. 5 ff. H. Boucher, Drafting Wills with the Aid of Fill-in Forms and an Automatic Typewriter, Modern Uses of Logic in Law (M U L L) sept. 1964, s. 45 ff.

81 R. McCoy, W. Chatterton, Computer-Assisted Legal Services, Law and Computer Technology 1968/11, s. 2 ff. 

 

19—703005. Svensk Juristtidning 1970

290 Peter Seipeloch skatteuppbörd. I första hand automatiseras givetvis själva skatteberäkningen, men det amerikanska systemet visar också hur urvalet av deklarationer för manuell granskning enligt på förhand bestämda kriterier kan automatiseras.82
    På den teoretiska sidan har ovan berörts den inte obetydliga svårigheten att med utgångspunkt från ett givet regelsystem utarbeta ett informationsunderlag, som är tillräckligt fullständigt för att medge en överföring av en viss beslutsrutin till en algoritm för en datamaskin. Principiellt gäller, att algoritmen med ett ändligt antal exakt definierade operationer på ingående data skall leda fram till ett korrekt beslut, dvs ett beslut som svarar mot informationen hos dessa data på ett avsett, förutbestämt sätt. Ett bestämt antal alternativa möjligheter (åtgärdsalternativ) i regelsystemet måste således anknytas till ett ändligt antal villkor och de logiska sambanden mellan dessa villkor måstei sin tur entydigt formuleras. Sett ur en annan synvinkel måste algoritmen för att vara funktionsduglig ha generell karaktär. All ingående information av det ifrågavarande slaget (alla problem av ett avsett slag) skall kunna bearbetas i algoritmen. För att illustrera det sagda kan vi anta att en beslutsvariabel (parameter) enligt en viss algoritm endast kan tilldelas ett av tre värden — dolus directus, dolus indirectus och dolus eventualis. Om parametern antar värdet culpa faller situationen utanför den problemklass som algoritmen kan lösa.
    Knapp har ingående behandlat de svårigheter som anknyter till en analys av villkor-åtgärdsmönster med sikte på formulering av algoritmer.83 Ytterst förenklat kan problemet sammanfattas i uppgiften att uttömmande beskriva alla beslutssituationer av ett givet slag i den logiska form som ovan presenterats med beslutstabelltekniken. Som tidigare berörts har vissa problem närmast kunskapsteoretisk karaktär och gäller uppgiften att ge rättsfakta en empirisk anknytning (ex. vilka handlingssätt skall i en given situation betecknas som culpösa?); andra har sin anknytning mer eller mindre exklusivt inom själva deträttsliga normsystemet (ex. förutsätts culpa för en viss rättsföljd?). Uppgiften kan synas svår, för att inte säga omöjlig att lösa. Således kan framhållas, att redan till synes enkla rättsregler reser svåra problem vid försök till en fullständig analys av det här beskrivna slaget.84 Förutsättningar för algoritmformulering skapas av de praktiska

 

82 S. Surrey, Computer Technology and Federal Tax Policy, Jurimetrics Journal sept. 1966, s. 88 ff.

83 Knapp, op. cit., särskilt s. 55 ff, 81 ff och 133 ff.

84 Ibidem s. 162 ff. Se även K. Makkonen, op. cit., s. 84—97. Makkonen behandlar denna problematik från det rättstillämpande organets synvinkel och når samma resultat. Mer generella synpunkter kan hämtas från t. ex. W.Propert, Law Through the Looking Glass of Language and Communicative Behavior, Journal of Legal Education vol. 20, 1967—68/3, s. 253 ff.

Automatisk databehandlingsteknik inom juridiken 291möjligheter till systemavgränsning som berörts tidigare i framställningen. Den växlande karaktären hos dessa avgränsningar kan illustreras med några exempel: 1. Val av en regeluppsättning, som ger så goda förutsättningar som möjligt för en formaliserad framställning av här aktuella slag — jfr karaktären hos de tidigare angivna praktiska exemplen, av vilka många anknyter till skatterätten.85 2. Enkel målsättning för det arbete som skall utföras inom den automatiserade rutinen. Datamaskinens uppgift kan således bestå endast i att ge anvisning om regelalternativ, medan det slutliga valet lämnas åt individuell bedömning, eller i en hantering av enkla typfall, medan de avvikande behandlas i särskild ordning.86 3. Avskiljande av värderande led till avgörande genom individuella beslut, vilka samordnas med den formaliserade bearbetningen.
    Vissa mer generella uttalanden om förutsättningarna för automatiserad normtillämpning låter sig enkelt göras. Således bör datorinsats främst aktualiseras vid en ofta upprepad, rutinmässig beslutsprocedur. Datorn utgör också ett lämpligt redskap då för varje enskilt beslut stora mängder enkla registerdata måste hämtas fram. I många viktiga avseenden ställer det sig emellertid f. n. svårt eller omöjligt att ge några allmänna synpunkter grundade på praktiska erfarenheter. Detta förhållande gäller i än högre grad andra typer av rättsligt beslutsfattande — t. ex. uppgiften att vid granskning av en faktauppsättning fastställa relevanta rättsfakta och systematisera dessa eller att lösa frågor om bevisvärdering.87
    Framställningen har hittills dröjt vid den rent rättsliga problematiken och närmast gällt de teoretiska svårigheterna vid en analys av villkor-åtgärdsmönster. Flera andra rent rättsliga problem kan urskiljas, vilka alla (liksom det tidigare behandlade) har plats i den tra-

 

85 Jfr C. Paffendorf, op. cit. (not 80): "Estate planning is a field particularly suitable for the computer. The library of estate planning laws is of manageable proportions . . . (Thus), the subject is one which permits of indexing based on fact patterns rather than on legal concepts or verbal formulas." Se även U. Klug, Juristische Logik, (3 uppl.) Berlin 1966, s. 163ff, 169.

86 Jfr Knapp, op. cit., s. 152 ff. I inskrivningskommitténs systemförslag (SOU 1969:9) får dessa problem en intressant belysning vad gäller inskrivningsärendenas handläggning, (op. cit., särskilt s. 38 ff).

87 Knapp har ägnat dessa frågor viss uppmärksamhet, op. cit. s. 137—142. Se även I. Kayton, Can Jurimetrics Be of Value to Jurisprudence?, George Washington University Law Review 1964/1, s. 287 ff. Vidare Computers and the Law (ovan not 2), s. 72 ff (Improved Information Processing in the Conduct of Large Trials) med hänvisningar. I R. McCoy's och W. Chatterton's i not 81 anförda rapport redogörs för en dialogkommunikation mellan datamaskinen-frågeställaren och klienten-rättssubjektet. Den automatiserade intervjutekniken bygger på erfarenheter från det medicinska fältet(patientintervjuer för att sammanställa rapporter om medicinsk status). En rapport av intresse i detta sammanhang är vidare Legislative Districting by Computer (Davis, Frampton, Sadowsky) i Jurimetrics Journal juni 1968, s.27 ff.

292 Peter Seipelditionella rättsliga diskussionen men får en ny dimension i de sammanhang vi här diskuterar. Man kan nämna rättsbildningens problem såsom frågor om lagstiftarens förhållande till de rättstillämpande instanserna ('référé législatif' får ny aktualitet), om prejudikatsbundenhet och vägar till enhetlig rättstillämpning, vidare frågor om den logiska kvalitén hos rättsliga slutledningar, om spridning av normkännedom88 och om produktiviteten hos rättsliga beslutsinstanser, och slutligen rättssäkerhetens problem. Uppgifterna i december 1968 om indrivningshot på grund av obetald kvarskatt mot närmare 10 000 personer i Stockholms län genom ackumulerade felaktigheter i det utnyttjade ADB-systemet visar blott en risktyp — och säkert inte en av de mer allvarliga. I USA har frågan om illegal utövning av juristyrket (unauthorized practice of law) aktualiserats genom utnyttjandet av juridiska ADB-system. Inom American Bar Association har framlagts förslag att dra en gränslinje mellan 'library type legal data retrieval services' och 'analytical type legal data retrieval services' ("activities which include any function with respect to the analysis, definition, clarification, or solution of any legal problem") och begränsa avnämarkretsen vad gäller den senare typen av ADB-system till personer behöriga att utöva yrkesmässig juridisk verksamhet (licensed attorneys).89 I denna översikt skall de angivna frågorna inte närmare behandlas. Man kan förutsätta, att den rättsliga diskussionen kommer att intensifieras efterhand som praktiska ADB-tillämpningar planeras och utvecklas inom rättsväsendet. En rent abstrakt diskussion är av mindre intresse. Vad gäller den icke specifikt rättsliga problematiken kan här upprepas vad som tidigare flera gånger framhållits, nämligen vikten av ett nära samarbete med informationsteknisk expertis, inte minst i fråga om den långsiktiga planeringen. Härvid skall man inte glömma, att den juridiska vetenskapen rymmer en mängd erfarenhet om beslutsfattandets problem och kan ge värdefull valuta för vad som tas emot.90

 

88 Det s. k. rättsliga kommunikationsproblemet ger flera infallsvinklar vid en diskussion om datorteknikens användning inom juridiken. Som ovan framhållits kan regeluppsättningar vid lagring i datamaskin ges en mycket komplicerad struktur utan att detta i princip påverkar möjligheterna att t. ex. för en given villkorsuppsättning söka fram ett tillhörande handlingsmönster(en åtgärd, en hänvisning, ett positivt eller negativt svar etc.). Detta förhållande kan givetvis komma att få betydelse för uppbyggnaden av framtida, rättsliga regelstrukturer. Vad de nya tekniska möjligheterna i stort kan komma att leda till i fråga om sättet att göra rättsnormer tillgängliga kan man ännu bara uttala gissningar om. I uppsatsens andra del antyds vissa möjliga utvecklingsvägar.

89 G. Lorinczi, When does the Computer Engage in Unauthorized Practice, Law and Computer Technology 1968/7, s. 10 ff.

90 Cowan ger flera synpunkter på detta, op. cit. (not 11). Jfr också L.Cranberg, Law — Scientific and Juridical, American Scientist 1968/3, s. 244 ff.