Betänkande om verkställande av FN-sanktioner. FN-lagkommittén (ordf. expeditionschefen E. Hellner) har avgett betänkandet "Svensk FN-lag. Sanktioner och deras genomförande" (SOU 1970: 19). I betänkandet föreslås en permanent fullmaktslag som möjliggör för regeringen att för Sveriges del snabbt efterkomma FN:s säkerhetsråds sanktioner av icke-militär natur.
    Enligt den föreslagna lagen skall regeringen få befogenhet att meddela vissa förbud som kan förutses bli nödvändiga för att genomföra säkerhetsrådets sanktioner, såväl när dessa är obligatoriska som när de bara är rekommenderande. Befogenheten skall tillkomma regeringen bara i den mån det är påkallat av vad säkerhetsrådet bestämt i ett visst sanktionsfall. Regeringen föreslås få rätt att tillämpa FN-lagen utan att riksdagen dessförinnan har samtyckt till det men riksdagen skall i efterhand pröva regeringens förordnande om tillämpning av lagen.
    Fullmaktskonstruktionen är avsedd att göra det möjligt att anpassa genomförandet av sanktioner till de speciella förhållandena i det enskilda fallet och att härvid inom ramen för lagens befogenheter samstämma utrikespolitiska och andra intressen. Förbuden kan också utformas med önskvärd konkretion.Vidare kan regeringen genom att vid behov ge dispens från de bestämmelser, som den utfärdat med stöd av fullmakten, undvika ej önskade och oförutsedda effekter.
    Lagförslaget ger regeringen rätt att förbjuda olika förfaranden och åtgärder som har samband med den stat som är utsatt för sanktioner, den blockerade staten. De befogenheter regeringen därvid föreslås få är i huvudsak följande. Regeringen får föreskriva förbud att från Sverige utföra varor avsedda att införas till blockerad stat och att till Sverige införa varor som härrör från sådan stat. Vidare kan förbjudas att varor förs in eller ut över den blockerade statens gränser. Enligt förslaget kan också vissa åtgärder förbjudas som främjar eller är ägnade att främja förbjuden utförsel och införsel, t. ex. tillverkning och transport av varor. I fråga om varor som härrör från blockerad statoch utförts därifrån i strid mot förbud enligt lagen kan bl. a. köp, försäljning och transport förbjudas. Sådana förbud kan ha betydelse särskilt när varor från den blockerade staten kommer ut på världsmarknaden genom att inte alla stater genomför sanktionerna. Vidare får regeringen möjlighet att förbjuda vissa betalningar och krediter till förmån för personer med anknytning till blockerad stat och att förbjuda bl. a. järnvägs- och landsvägstrafik samt sjö och luftfart till eller från sådan stat. Regeringen får enligt förslaget också möjlighet att i vissa fall förordna om avvisning av utlänning med hemvist i blockerad stat.
    Uppsåtlig överträdelse av meddelat förbud föreslås kunna medföra böter eller fängelse i högst två år. Gärning som skett av grov oaktsamhet skall kunna föranleda böter eller fängelse i högst sex månader. Förverkande föreslås kunna ske av t. ex. den ekonomiska vinst som kan ha uppkommit för den som begått sanktionsbrott. Åtal för sådant brott får väckas bara efter förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigar.

502 Notiser    Kommittén föreslår att ersättning för skada till följd av att sanktioner genomförs skall kunna utgå efter regeringens prövning från fall till fall. Mot en lagfäst rätt till ersättning anför kommittén främst svårigheten att överblicka tänkbara skadefall och avgränsa det ersättningsgilla området.
    Avsikten är att FN-lagen skall användas i Rhodesiafallet i stället för den provisoriska Rhodesialagen från 1969. H. O.