Rättsordning och domstolsorganisation i de av Israel ockuperade områdena

 

Juridiska fakulteten vid Jerusalems hebreiska universitet har nyligen utgivit en skrift om "Law and courts in the Israel-held areas". De områden som avses är Judéen och Samarien (tillhörande Jordanien), Golanhöjderna (tillhörande Syrien) samt Gazaremsan och Sinaihalvön (tillhörande Egypten), vilka områden under sexdagarskriget i juni 1967 intogs av den israeliska försvarsmakten (ZAHAL). Östra delen av Jerusalem — med bl. a. gamla staden — har införlivats med det israeliska Väst-Jerusalem och betraktas alltså av de israeliska myndigheterna ej längre som ockuperat jordanskt territorium utan som en del av Israel. Publikationen innehåller en kortfattad översikt över de problem som möter en stat med västerländsk demokratisk rättsordning vid ockupation av främmande territorium och de lösningar som valts i detta fall. Skriften avslutas med referat av tre domstolsavgöranden som meddelats i de ockuperade områdena.
    Inledningsvis framhålls i publikationen att den inhemska rättsordningen och domstolsorganisationen bibehållits i de ockuperade områdena. Vid sidan därav har tillkommit ett nytt regelsystem bestående av förordningar som avser upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. Dessa förordningar har utfärdats av den israeliske militärbefälhavaren inom respektive område. Denne innehar regeringsmakten, vilket innebär att han utövar alla administrativa och legislativa befogenheter och tillsätter befattningshavare i allmän tjänst exempelvis domare och polismän.
    Mål om brott mot nämnda förordningar samt kriminella handlingar som berör försvarsmaktens säkerhet handläggs av militärdomstolar. Dessa är av två slag och består antingen av tre officerare, varav ordföranden skall vara lagfaren, eller av lagfaren ensamdomare. Rättegångsordningen är densamma som vid de allmänna domstolarna i Israel och andra stater tillhörande common law-systemet. Således skall den tilltalade erhålla del av ett skriftligt åtal, rättegången äga rum i hans närvaro och tolk anlitas i mån av behov.Den tilltalade har vidare rätt att påkalla vittnesförhör med både sig själv och andra personer, att själv förhöra vittnen och att anlita försvarare efter eget val (arabisk eller israelisk advokat). Det står honom också fritt att försvara sig själv utan biträde av försvarare om han så önskar. Militärdomstolens avgörande kan överklagas till militärbefälhavaren. De påföljder som kan utdömas är böter, fängelse och dödsstraff. Det sistnämnda har ännu inte tillämpats i något fall. Fängelsestraff verkställs i de lokala fångvårdsanstalter som fanns redan före den israeliska ockupationen. Vid sidan av de påföljder som ådöms av militärdomstol för lagöverträdelser finns ett administrativt frihetsberövande som kan tillgripas under viss bestämd tidsperiod för att förebygga sabotage och annan omstörtande verksamhet. Alla sådana frihetsberövanden skall rapporteras till militärbefälhavarens juridiske rådgivare. Besluten kan också överklagas till särskilda appellkommittéer, som förövrigt även utan överklagande omprövar varje beslut var sjätte månad. Det finns vidare möjlighet att i administrativ ordning ålägga en person att uppehålla sig på viss plats.
    Den lokala poliskåren består delvis av samma personal som tjänstgjorde före ockupationen. De lokala domstolarna rekryteras uteslutande från den inhemska befolkningen. De domare som lämnat området eller vägrat att återuppta sina ämbeten har ersatts med domare som utnämnts av militär-

befälhavaren. I Judéen och Samarien vägrade 8 av de 22 domare och åklagare som fanns kvar i området efter kriget att återuppta sina ämbeten, medan de flesta inhemska advokater bojkottade sina domstolar. Dessa tillämpar inhemsk lag. Dödsstraffet har dock utbytts mot livstids fängelse. Domstolarna har obegränsad frihet att kritisera de förordningar som utfärdats av militärbefälhavaren. Sedan en militärbefälhavare med anledning av de lokala advokaternas bojkott förordnat att israeliska advokater skulle tillåtas uppträda vid de lokala domstolarna inom området, något som stred mot den inhemska lagstiftningen, förklarades sålunda denna förordning ogiltig av en lokal underrätt. Sedan dess beslut överklagats av en israelisk advokat, undanröjdes det emellertid av den lokala appellationsdomstolen (ett referat av detta avgörande finns i publikationen).
    Sådan lös egendom tillhörig den tidigare regeringen inom respektive område som utgjorde krigsbyte har konfiskerats medan all annan statsegendom ställts under särskild förvaltning. All privat egendom, som rekvirerades under eller efter kriget, har numera återställts till sina ägare. Egendom tillhörande personer som lämnat området har ställts under särskild förvaltning för att förhindra att den missbrukas eller går förlorad. En specialdomstol har inrättats med uppgift att pröva klagomål mot beslut som träffats avnämnda förvaltningsorgan.
    Vid krigsutbrottet fanns i Judéens och Samariens banker insatta sammanlagt 13 miljoner dinarer (en dinar motsvarar ett engelskt pund) varav 8 miljoner var utlånade och 4 1/2 miljoner förvarades i Amman. För att undvika en bankkrasch med åtföljande förluster för insättarna föreskrev de israeliska militärmyndigheterna att banker och andra kreditinstitutioner tillsvidare skulle hållas stängda och alla banktransaktioner "frysas". Inneliggande penningmedel har satts in på ett särskilt konto hos Israels bank.
    Skatter samt tull- och stämpelavgifter av olika slag har fastställts på grundval av gällande inhemsk lagstiftning.
    Anspråk på ersättning för skador som orsakats av de israeliska militärmyndigheterna prövas av särskilda tjänstemän, vars beslut kan överklagas till en skadeståndskommitté inom respektive område.
    De lokala tjänstemän, som enligt inhemska regler är berättigade till tjänstepension, får behålla sina förmåner trots att pensionsfonderna inte kommit i de israeliska myndigheternas besittning.
    De avslutande domsreferaten avser två avgöranden av israeliska militärdomstolar och ett av en lokal appellationsdomstol. Det ena av de bägge förstnämnda behandlar frågan om medlemmar av Folkfronten för Palestinas befrielse, som gripits efter en eldstrid med israelisk militär på israeliskockuperat område, skall behandlas som krigsfångar eller dömas som lagöverträdare (det senare alternativet ansågs av domstolen vara det riktiga). Det andra israeliska avgörandet gäller fråga om ansvar för överträdelse av en ordningsbestämmelse utfärdad av militärbefälhavaren (den tilltalade frikändes). Thorsten Cars