Notiser 697Förslag till ändringar i vattenlagen. Vattenlagsutredningen har avlämnat delbetänkandet Revision av vattenlagen del 1 — Provisoriska ändringar i vattenlagens prövningssystem (SOU 1970:40).
    Utredningens uppdrag omfattar en allmän översyn av vattenlagen med huvudvikten lagd på de delar av lagen som har samband med samhällsplaneringen i stort. Det nuvarande systemet med prövning hos vattendomstol av samtliga i vattenmål förekommande frågor bör enligt utredningens direktiv i samhällsplaneringens intresse ersättas av en ordning motsvarande den som numera gäller enligt miljöskyddslagen. Tillståndsfrågor bör alltså behandlas hos administrativ myndighet och ersättningsfrågor hos fastighetsdomstol. Eftersom utredningsarbetet kan bli tidskrävande, har utredningen föreslagit vissa provisoriska ändringar i nuvarande prövningssystem vilka bedöms angelägna och som för utvecklingen ett stycke i önskad riktning.
    Den viktigaste nyheten är att de större företag som är av särskilt intresse för samhällsplaneringen — främst vattenkraftanläggningar och större vattenförsörjningsprojekt — skall underställas Kungl. Maj:t för en mera översiktlig och allsidig bedömning än vattenlagen nu medger. Underställningsinstitutet utformas enligt förslaget i nära anslutning till vad som enligt 4 kap. 13 § vattenlagen redan gäller för mycket omfattande vattenregleringar.
    Vattenlagsutredningen har förutsatt att prövningen av de vattenrättsliga frågor som enligt en ny vattenlag skall avgöras av domstol kan förläggas till fastighetsdomstol och att vattendomstolarna i samband därmed kan avvecklas. I syfte att få en smidig övergång till det nya systemet skall vattendomstolarna enligt utredningens förslag i en första reformetapp inordnas i den allmänna underrättsorganisationen men tills vidare bestå som judiciella enheter. Den lagtekniska lösningen har lagen om fastighetsdomstol som förebild. Tanken är att tingsrätt på vattendomstols kansliort skall utses att vara dels vattendomstol och dels fastighetsdomstol och att vattendomstolen såsom avdelning inom tingsrätten skall fortsätta att arbeta på samma sätt som förut. Den andra reformetappen, varvid tingsrätten såsom fastighetsdomstol övertar vattenrättsskipningen, anses på detta sätt kunna genomföras utan några större praktiska olägenheter.
    De nu föreslagna lagändringarna avses skola träda i kraft den 1 januari 1972. P.v.M.

 

Betänkande om förtrolig företagsinformation och börshandel. Fondbörsutredningen (ordf. generaldir. K. Wulff), som 1969 avgav sitt första betänkande (se SvJT 1969 s. 631), har nyligen avlämnat ytterligare ett delbetänkande (SOU 1970: 38). Betänkandet innehåller förslag till åtgärder till förebyggande av missbruk vid börshandel av förtrolig information om företagen. Inom varje aktiebolag finns personer som får tillgång till speciell och icke publicerad information rörande bolagets verksamhet. Sådan information kan utnyttjas i privatekonomiskt syfte. De problem som hänger samman med detta har särskilt uppmärksammats i de anglosachsiska länderna och föranlett lagstiftning i bl. a. Storbritannien och USA.
    I vårt land synes inom fondhandeln "insider trading" hittills inte ha förekommit under sådana former att man har anledning anta att det skulle föreligga ett utbrett missbruk av förtrolig information. Under senare år har dock i den offentliga debatten förekommit rykten och uttalats förmodanden om

698 Notisermissbruk i enskilda fall. För att skapa vissa medel som är ägnade att förebygga missbruk och som därigenom på längre sikt bör kunna frita den lojala börshandeln från dylika misstänkliggöranden har fondbörsutredningen lagt fram förslag till lagstiftning och därtill fogat vissa rekommendationer.
    Betänkandet innehåller ett förslag till lag om skyldighet att anmäla innehav av aktie m. m. Förslaget innebär att den som äger aktie i ett på Stockholms fondbörs noterat bolag och samtidigt innehar viss kvalificerad befattning i detta skall låta anteckna sitt innehav i en hos bolaget förd offentlig förteckning. Lika med börsnoterat bolag anses bolag som är noterat på Svenska fondhandlareföreningens lista. Skyldighet att anmäla aktieinnehav och förändringar i sådant skall i första hand åligga styrelseledamot (suppleant), verkställande och vice verkställande direktör, revisor (suppleant) samt chef för bolagets bokföring och medelsförvaltning. Anmälningsskyldighet åligger härutöver den som har annan ledande befattning, som medför kännedom om förhållanden som är ägnade att påverka kursen på bolagets aktier (jfr BrB 9: 92 st.). Anmälan, som skall göras skriftligen, skall avse inte bara egna aktier utan även aktier tillhörande maka, omyndiga barn eller adoptivbarn. Även aktier, som ägs av juridisk person, kan komma att omfattas av anmälningsskyldigheten, nämligen om den anmälningspliktige eller honom närstående, var för sig eller tillsammans, har en nära ekonomisk gemenskap med den juridiska personen. Med innehav av aktier jämställes innehav av tecknings eller interimsbevis, bevis för fondaktier, emissionsbevis, konvertibla obligationer och vinstandelsbevis. Å. Å-m
Förslag till lag om vissa mineral. Gruvrättsutredningen har lagt fram betänkande med förslag till en lag om vissa mineralfyndigheter (SOU 1970:45).
    Förslaget anknyter till utredningens i fjol avgivna förslag till ny gruvlag (SOU 1969: 10, se SvJT 1969 s. 817) och är avsett att ersätta 1886 års lag angående stenkolsfyndigheter m. m. och 1960 års uranlag. En enhetlig och förenklad reglering, liksom hittills baserad på ett koncessionssystem, föreslås beträffande sådana mineralfyndigheter som nu berörs av dessa lagar. Koncession skall sålunda kunna meddelas beträffande 1) olje-, gas- eller saltfyndighet, 2) alunskifferfyndighet för utvinnande av olja eller gas, 3) stenkolsfyndighet och fyndighet av sådana eldfasta eller klinkrande leror som förekommer i sammanhang med stenkolsfyndighet och 4) fyndighet av uranhaltigt eller toriumhaltigt mineral.
    Den föreslagna lagen upptar vissa grundläggande regler angående koncessionsgivning, koncessionsvillkor och ianspråktagande av mark m. m. Bestämmelserna om koncessionsgivning och koncessionsvillkor ansluter nära till motsvarande bestämmelser i lagen om kontinentalsockeln. Koncession skall meddelas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer samt avse bestämt område och bestämd tid. Närmare precisering av koncessionsinnehåll och koncessionsvillkor avses skola ske i samband med koncessionsgivningen i varje särskilt fall efter förhandlingar med den som söker koncession.
    I förslaget skiljs mellan undersökningskoncession och bearbetningskoncession. Undersökningskoncession skall kunna förenas med rätt för innehavaren att under vissa betingelser erhålla bearbetningskoncession beträffande exploaterbar fyndighet som påträffas vid undersökningsarbetet.

Notiser 699    Beträffande förhållandet till motstående intressen, såsom bebyggelse, naturvård och miljövård, avses en mera allmän prövning ske i samband med konccssionsgivningen. I likhet med gällande rätt upptar förslaget också bestämmelser om vissa fredade områden, inom vilka undersökning eller bearbetning ej får bedrivas utan särskilt medgivande. Vidare förutsätts att arbete på grund av koncession är underkastat sådana inskränkningar som gäller eller kan föreskrivas enligt byggnadslagen, naturvårdslagen, miljöskyddslagen och annan offentligrättslig lagstiftning angående användningen av mark.
    Rätten till jordägaravgäld föreslås avskaffad i fråga om salt, olja och gas.
    Gränsen mellan å ena sidan den nya minerallagens och gruvlagens och å andra sidan kontinentalsockellagens geografiska tillämpningsområden föreslås följa gränsen mellan enskilt vatten och allmänt vattenområde i havet. L. D.