Förslag till ändrade bestämmelser om sårande av tukt och sedlighet och om brott mot trosfrid. Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet (ordf. justitierådet Sven Romanus) har avgivit betänkandet Yttrandefrihetens gränser med förslag till ändrade bestämmelser om straff för sårande av tukt och sedlighet och brott mot trosfrid (SOU 1969:38).
    Kommittén har av de vetenskapliga undersökningar som hittills skett ansett sig kunna dra slutsatsen att upprepad konsumtion av pornografiska framställningar och framställningar med våldsinslag kan påverka redan etablerade attityder och värderingar och möjligen också grundlägga sådana, vilket kan medföra större tolerans mot våld såväl i som utan samband med sexualitet och leda till ett accepterande av våld. Frågan om konsumtion av pornografi och framställningar med våldsinslag mera direkt kan orsaka skada för den som kommer i kontakt med framställningen anser kommittén omöjlig att för närvarande besvara. I fråga om framställningar med våldsinslag tyder forskningsresultaten ganska klart på en påverkan i en ej önskad riktning. I fråga om pornografiska alster är läget oklarare. Kommittén har emellertid fäst vikt vid det obehag många människor erfar då de plötsligt och oväntat kommer i kontakt med avancerade pornografiska alster. På grund härav och med hänsyn till det väntade utbudet av pornografisk film och film med grova våldsinslag om filmcensuren avskaffas har kommittén inte ansett sig för närvarande kunna föreslå ett helt slopande av det skydd som nuvarande BrB 16:11 bereder medborgarna. Kommittén har vidare ansett detta skydd böra utsträckas till att omfatta även framställningar med grova våldsinslag. Kommittén föreslår att BrB 16:11 ändras till att avse grovt sedlighetssårande eller uppenbart

förråande framställningar. Som brottsbenämning föreslås »kränkande av anständigheten». Vidare föreslår kommittén att man straffbelägger spridning avsedlighetssårande framställningar till andra än dem som aktivt medverkar för att få del av framställningen i fråga. Genom en sådan bestämmelse ökas möjligheten att sätta den yttersta gränsen för pornografi långt bort. Den behöver då endast drabba sådant som uppenbart måste anses förkastligt och förhindra att pornografin utvecklas till omänsklighet och sadism. Denna straffbestämmelse föreslås bli intagen i ett särskilt lagrum, BrB 16:11 a, med brottsbenämningen olaga spridning. De föreslagna ändringarna föranleder ändringar också i TF.
    Den nuvarande bestämmelsen i BrB 16:12 om skydd för barn och ungdom, vilken bestämmelse är begränsad till framställning i skrift eller bild, har kommittén föreslagit bli utvidgad så att den blir tillämplig på alla framställningar som kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran.
    Beträffande bestämmelsen om straff för brott mot trosfrid har kommittén ansett sig kunna konstatera att allmänhetens inställning gått i riktning mot allt större tolerans mot andra människor och deras uppfattningar i olika hänseenden. Kommittén har vidare funnit det rimligt att anta att tendensen mot ökad förståelse för oliktänkande kommer att fortgå. I en situation när riskerna för intolerans och bristande hänsyn mot oliktänkande kan bedömas som små är det enligt kommitténs mening onödigt att bibehålla det skydd för de religiösa grupperna och den inskränkning i yttrandefriheten som trosfridsparagrafen innebär. Kommitténs majoritet har bedömt situationen så att förståelsen och hänsynen individerna emellan ännu inte nått så långt att trosfridsparagrafen kan anses överflödig. Emellertid har en viss ändring av bestämmelsen ansetts motiverad. Sålunda föreslås att brottsobjektet ändras till det som enligt den enskildes trosuppfattning hålles heligt. Det kriminaliserade området inskränks något genom ett nytt rekvisit för straffbarhet: det skymfande uttalandet skall stå i strid mot rätten till religionsfrihet. P. S.