Lagförslag om fartygs- och skeppsbyggnadsregistrering m. m. Sjölagskommittén (ordf. f. d. justitierådet E. Hagbergh) har i december 1970 avlämnat sitt fjärde delbetänkande (SOU 1970: 74), som rör registrering av fartyg, sjöpanträtt och fartygshypotek, partrederi m. m.
    Kommittéförslaget syftar bl. a. till att på grundval av långtgående internationell rättslikhet lösa sjöfartens och skeppsbyggnadsindustrins problem rörande kreditsäkerhet i fartyg och skeppsbyggen. I dessa delar ligger två internationella fördrag — 1967 års sjöpanträtts- och skeppsbyggnadskonventioner (jfr SvJT 1968 s. 58 ff) — till grund för förslaget och kommittén föreslår att konventionerna ratificeras av Sverige.
    Utom modernisering av våra nationalitetsvillkor för fartyg och positiva regler om fartygs- och skeppsbyggnadstillbehör innehåller förslaget en ny registreringsordning som ligger fastighetsrättens lagfarts- och inteckningssystem nära. Den nya jordabalken har tjänat som förebild, särskilt i fråga om inteckning. Inom ramen för vad som skall kunna inskrivas enligt förslaget — äganderätt, inbegripet vissa förvärvsvillkor, och panträtt men icke certeparti eller annan rättighet — kan detta också jämföras med den dansk-norska tinglysningsordningen. Sakrättsligt kan främst noteras att förvärvares skydd mot överlåtares allmänna borgenärer knyts till inskrivningen, närmare bestämt till ansökningen därom, icke till avtalet såsom i fastighetsrätten eller till traditionen såsom i lösörerätten; "inskrivningsprincipen" träder alltså istället för avtals- och traditionsprinciperna och registreringen får karaktär avfullt utvecklad realregistrering. Inskrivningsprincipen skall också i förening med vissa godtrosregler styra lösandet av konkurrens mellan olika förvärv; förvärv på exekutiv auktion får dock här en särställning i det att sådant förutsätts skola stå sig i förhållande till konkurrerande förvärv oberoende av in-

 

skrivning och, i princip, inroparens goda eller onda tro.
    Till de rent sjörättsliga nyheterna i registreringsordningen hör nya regler om namnskick av innebörd att fartyg som är infört i skeppsregistret skall vara ensamt om sitt namn; redaren får möjlighet att i förväg reservera både enstaka fartygsnamn och namnserier.
    Fartygsregistreringen blir obligatorisk för alla svenska fartyg av viss storlek, nämligen en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Är sådant fartyg under byggnad vid svenskt varv, skall det kunna registreras här oavsett vilken nationalitet det får i färdigt skick. Registreringen förläggs till sjöfartsverket som alltså skall föra både skepps- och skeppsbyggnadsregister. Där skall också inskrivning ske av rätt till egendomen. Det nuvarande fartygsregistret och Stockholms tingsrätts inteckningsbok för fartyg kommer alltså att ersättas av skeppsregistret; skeppsbyggnadsregistreringen har ingen motsvarighet i gällande rätt. Genom Kungl. Maj :ts försorg skall skeppsregistret kunna kompletteras med ett rent offentligrättsligt båtregister hos sjöfartsverket, avsett för sådana fartyg som är för små att införas i skeppsregistret men som likväl behöver registreras för tillsynsändamål eller eljest av allmänna hänsyn; någon allmän båtregistrering är det alltså inte fråga om.
    Nya regler om sjöpanträtt föreslås enligt nyssnämnda konvention. På samma grund vilar förslag om positiv reglering av reparationsvarvs retentionsrätt och en ny regel om retentionsrätt även för byggnadsvarv. Retinenten prioriteras före inteckningsborgenär men skall stå tillbaka för sjöpanträttshavare. Äganderätten till skeppsbygge blir emellertid låst till varvet genom en indispositiv regel av innebörd att beställningsköpare bara kan vinna villkorlig rätt till bygget såvitt rör tiden före leverans. Den beställare, som tillhandahåller materialet själv och som alltså med varvet träffar ett avtal om arbetsbeting, blir enligt allmänna grundsatser, som förslaget gör tillämpliga, ägare till bygget redan från början. Beställningsköp kommer emellertid att kunna inskrivas såsom ofullbordat äganderättsförvärv.
    I anslutning till vad som här redovisats föreslås vissa lagändringar rörande utfästelse om gåva, surrogation och medförsäkring för panträttshavare m. m.
    Sjöfartens gamla speciella bolagsform — partrederiet, som bl. a. utmärks av att delägarna utåt endast ansvarar pro rata parte — moderniseras utan att huvuddragen rubbas. Denna form för rederirörelse har fått ökad användning på senare år. Förut torde den ha haft sin viktigaste uppgift inom fiskeflottan.
    Kommittéförslaget är i åtskilliga hänseenden genomgripande. På grund av att utgångsläget bl. a. är avsaknad av skeppsbyggnadsregistrering och en privaträttsligt relativt outvecklad fartygsregistrering möter besvärliga övergångsproblem.
    Kommitténs arbete har bedrivits i samråd med lagberedningen, som utarbetar nya exekutionsregler rörande fartyg, och sjölagskommittéerna i Danmark, Finland och Norge.

C. R.