Ny utskottsorganisation i riksdagen. Vid 1970 års riksdag antogs som vilande vissa förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, vilka innebär en genomgripande omläggning av riksdagens utskottsorganisation. Förslagen antogs slutligt av den nya enkammarriksdagen vid årets början. Samtidigt därmed antogs en ny riksdagsstadga. Ändringarna innebär väsentligen följande.
    Det tidigare systemet, enligt vilket i princip riksdagens olika statsrättsliga funktioner låg till grund för fördelningen av uppgifterna mellan utskotten, ersätts av en ordning med fackutskott. Alla frågor inom ett ämnesområde, vare sig det gäller lagstiftning, utgiftsanslag eller annat, skall i princip beredas av samma utskott. Varje riksdag skall enligt riksdagsordningens nya lydelse tillsätta ett konstitutionsutskott och ett finansutskott samt minst 14 andra ständiga utskott. Finansutskottet, som delvis saknade motsvarighet i det tidigare systemet, skall bl. a. bereda frågor om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för statsregleringen. De närmare reglerna om vilka utskott som skall finnas, utskottens uppgifter, antalet ledamöter m. m. ges i riksdagsstadgan. Enligt denna skall kammaren vid varje riksdag tillsätta följande sexton utskott: ett konstitutionsutskott (KU), ett finansutskott (FiU), ett skatteutskott (SkU), ett justitieutskott (JuU), ett lagutskott (LU), ett utrikesutskott (UU), ett försvarsutskott (FöU), ett socialförsäkringsutskott (SfU), ett social-

 

utskott (SOoU), ett kulturutskott (KrU), ett utbildningsutskott (UbU), ett trafikutskott (TU), ett jordbruksutskott (JoU), ett näringsutskott (NU), ett inrikesutskott (InU), ett civilutskott (CU).
    Möjligheten att inrätta särskilt utskott har behållits, liksom möjligheten att tillsätta sammansatt utskott. Dessutom skall samarbete mellan utskott kunna förekomma i den formen att ett utskott lämnar över ett ärende för fortsatt beredning till ett annat utskott. Härför skall dock fordras samtycke av det senare utskottet. Vidare skall riksdagen vid behandlingen av ett utskottsutlåtande kunna besluta att överlämna ärendet till ett annat utskott för fortsatt beredning.
    Samtliga ständiga utskott får självständig initiativrätt dvs. rätt att inom sina resp. ämnesområden väcka även andra förslag än sådana som har samband med till utskottet hänvisade frågor.
    Det tidigare gällande förbudet för statsråd att närvara vid utskottsförhandling har slopats. Statsråd skall i likhet med andra utomstående kunna få företräde inför utskott i enlighet med dess beslut.
    Beträffande ärendenas fördelning mellan utskotten har departementsindelningen i princip fått tjäna som förebild. För att främja en jämnare arbetsbelastning har justitie-, social- och utbildningsdepartementens ämnesområden delats på vardera två utskott, nämligen på justitie- och lagutskotten, social- och socialförsäkringsutskotten resp. kultur- och utbildningsutskotten. Fackindelningsprincipen har genombrutits genom inrättandet av dels finansutskottet, dels lagutskottet. Det förra skall som antytts ovan tillgodose riksdagens budgetreglerande funktion, och det senare skall uteslutande handlägga lagstiftningsfrågor angående den centrala civilrätten samt utsöknings- och konkursrätten. Det kan tilläggas att någon klar gräns icke dragits mellan lagutskottets och fackutskottens beredningsområden såvitt gäller civilrättsliga lagstiftningsärenden. Rent allmänt torde kunna sägas att man strävat mot en integration av lagstiftningen med övriga uppgifter inom ett sakområde. Lagstiftning om expropriation och fastighetsbildning beredes sålunda av civilutskottet samt lagstiftning om vattenrätt och miljövård av jordbruksutskottet.
    Av varje utskotts femton ledamöter kommer sju från de borgerliga partierna. I elva utskott tillhör en ledamot vänsterpartiet kommunisterna. Övriga ledamöter är socialdemokrater. Ordförandeposterna i utskotten har fördelats lika mellan socialdemokraterna och de borgerliga. Utskottsordförande och huvudsekreterare anges i nedanstående förteckning.

 

Konstitutionsutskottet. Ordf. skyddskonsulenten Georg Petersson, sekr. jur. dr Fredrik Sterzel (t. f. sekr. hovrättsrådet Per Dahlman).
Finansutskottet. Ordf. förvaltningschefen Sven Ekström, sekr. fil. dr Bengt Metelius.
Skatteutskottet. Ordf. f. ombudsmannen Erik Brandt, sekr. kammarrättsassessorn Rolf Engblom.
Justitieutskottet. Ordf. förbundsdirektören Astrid Kristensson, sekr. hovrättsassessorn Ove Lindh.
Lagutskottet. Ordf. avdelningsdirektören Daniel Wiklund, sekr. hovrättsassessorn Stig Brink.
Utrikesutskottet. Ordf. landsorganisationens ordf. Arne Geijer, sekr. bitr. utrikesrådet Dag Malm.
Försvarsutskottet. Ordf. hemmansägaren Per Petersson, sekr. kanslirådet Styrbjörn Lindow.

 

Socialförsäkringsutskottet. Ordf. typografen Lars Larsson, sekr. hovrättsassessorn Leif Ekberg.
Socialutskottet. Ordf. redaktören Göran Karlsson, sekr. hovrättsassessorn Lennart Persson.
Kulturutskottet. Ordf. distriktsstudieledaren Lennart Mattsson, sekr. kanslirådet Christoffer Gottlieb.
Utbildningsutskottet. Ordf. folkhögskolerektorn Stig Alemyr, sekr. avdelningsdirektören Göran Hagbergh.
Trafikutskottet. Ordf. bankkamrern Sven Gustafson, sekr. byrådirektören Sven-Olof Runesten.
Jordbruksutskottet. Ordf. lantbrukaren Nils G. Hansson, sekr. byråchefen Bengt Dahlström.
Näringsutskottet. Ordf. skoldirektören Ingvar Svanberg, sekr. universitetslektorn Lars Foyer.
Inrikesutskottet. Ordf. lantbrukaren Karl Erik Eriksson, sekr. hovrättsassessorn Gunnar Grenfors.
Civilutskottet. Ordf. agronomen Erik Grebäck, sekr. departementssekreteraren Eli Mannegard.

O. L.