ULF BERNITZ, JONAS MODIG, ANDERS MALLMÉN. Otillbörlig marknadsföring. En handbok om den nya lagstiftningen. Sthlm 1970. Jurist- och Samhällsvetareförbundets Förlag, Industriförbundets Förlag. 395 s. Kr. 29,00 +moms, inb. 38,00 + moms.

 

Det händer inte ofta att en lagkommentar hinner komma ut innan lagen har trätt i kraft. Sedan riksdagen i maj 1970 hade antagit den nya lagen om otillbörlig marknadsföring med ikraftträdande den 1 januari 1971 dröjde det emellertid inte mer än ett par månader innan en "handbok om den nya lagstiftningen" förelåg i tryck. Bokens tre författare har alltså arbetat med berömvärd snabbhet. Deras prestation är så mycket mer imponerande som vad de har lagt fram ingalunda är något hastigt hopkok på lagens förarbeten utan ett omsorgsfullt genomarbetat verk på närmare 400 sidor.
    Lagregler om reklam och marknadsföring har hittills funnits i lagen om illojal konkurrens. Denna har i huvudsak inspirerats av kontinental, särskilt tysk, rätt och framstår närmast som ett bihang till immaterialrätten. Genom den nya lagen har reglerna om marknadsföring brutits ut ur detta systematiska sammanhang. Detta speglar en ändrad syn på lagreglernas funktion. De ses inte längre primärt som normer för företagarnas uppträdande mot

 

varandra i konkurrensen utan betraktas i första hand som medel att skydda konsumenterna mot att bli utsatta för påverkan med otillbörliga metoder. Marknadsföringslagen har också presenterats som ett led i ett konsumentpolitiskt lagstiftningsprogram. Detta synsätt stämmer väl överens med tendenser på andra håll, särskilt i de anglosaxiska länderna.
    Marknadsföringslagens centrala bestämmelse är en generalklausul mot reklam- och andra marknadsföringsåtgärder som är otillbörliga mot konsumenter eller näringsidkare. Den som har företagit en sådan åtgärd kan genom beslut av det nyinrättade marknadsrådet vid vite förbjudas att fortsätta därmed eller att företa annan liknande handling. Den bedömning marknadsrådet skall göra är av etisk art. Vid bedömningen skall särskilt beakta som marknadsföringsåtgärden strider mot god affärssed. Detta uttryck är en samlande beteckning för de etiska normer på marknadsföringsområdet som har utbildats inom näringslivet, delvis i samarbete med företrädare för konsumentintressena. Den allmänt formulerade lagbestämmelsen hämtar alltså till stor del sitt konkreta innehåll från ett på privat väg tillskapat regelsystem, även om detta givetvis inte blir direkt bindande vid tillämpningen av lagen.
    De viktigaste inslagen i det utomrättsliga normsystemet utgörs av Internationella handelskammarens grundregler för reklam och den bedömningspraxis inom och utanför grundreglernas tillämpningsområde som har utbildats av Näringslivets Opinionsnämnd. Grundreglerna är lätta att få tillgång till. Värre är det med opinionsnämndens avgöranden. För åren 1957—60 föreligger de i tryck i tre volymer under titeln Otillbörlig konkurrens och god affärssed (Sthlm 1963, Norstedts). En fortsättning har länge varit aviserad och kommer förhoppningsvis ut under år 1971. Även efter det att nämndens avgöranden har blivit mer lättillgängliga än de är nu kommer det emellertid — åtminstone till dess marknadsrådet har utbildat en egen praxis — att vara en viktig uppgift för en handbok om marknadsföringslagstiftningen att sammanfatta och systematisera nämndens praxis och ställa den i relation till lagens regler. Det kan med tillfredsställelse konstateras att det här anmälda arbetet innehåller ett mycket stort antal kortfattade men klargörande redogörelser för avgöranden av nämnden i olika typfall. Referaten visar att nämnden i allmänhet har ställt upp mycket stränga krav, framför allt på att reklamen skall vara vederhäftig och inte får vilseleda läsaren. Åtminstone på denna punkt är det svårt att tänka sig att det skulle finnas något större utrymme för skärpningar av bedömningsnormerna, medan mycket återstår innan normerna verkligen efterlevs i praktiken.
    I övrigt bygger framställningen i boken i huvudsak på lagens förarbeten. Teoretiska diskussioner och kritiska resonemang saknas i stort sett. Författarna har också varit sparsamma med att föra fram synpunkter på lagens tolkning som går utöver förarbetena. I de fall sådana synpunkter förekommer verkar de väl övervägda och ger inte anledning till några erinringar. I ett inledande kapitel ges kortfattade internationella utblickar, och i särskilda avsnitt behandlas bl. a. i anslutning till översiktliga redogörelser för konkurrensbegränsningslagen och de från marknadsföringssynpunkt intressanta delarna av immaterialrätten frågor om förhållandet mellan marknadsföringslagen och dessa lagkomplex.
    Boken är väldisponerad och överskådlig, inte minst tack vare flitig användning av underrubriker och kursiveringar. Språket är klart och lättfly-

 

tande. Bl. a. kan noteras att det juridiska språket berikas med ett nytt ord, "sälj", som onekligen är både kortare och mera "skandinaviskt" än "försäljning".
    Genom sin handbok har Bernitz, Modig och Mallmén tillhandahållit ett förträffligt hjälpmedel för den som har att sätta sig in i och tillämpa de nya lagreglerna på marknadsföringsområdet. Bokens användbarhet ökas väsentligt genom utförliga register.

Anders Knutsson