Litteraturnotiser 287Jahrbuch für Rechtssoziologie und Rechtstheorie. Utg. av Werner Maihofer och Helmut Schelsky. Bd I. Die Funktion des Rechts in der modernen Gesellschaft. Bielefeld 1970. Bertelsmann Universitätsverlag. 497 s. Svkr. 83,30.
Rättssociologien är ett område där de svenska juristernas eljest så encyklopediskt välförsedda traditionella idé- och impulsgivare — den tyska vetenskapen — länge varit påfallande tystlåten. I början av detta århundrade lämnade ett par av rättssociologiens europeiska pionjärer, Max Weber och Eugen Ehrlich, grundläggande bidrag, men dessa ansatser fullföljdes i större utsträckning på anglo-amerikansk, och i någon mån fransk, botten än i det tyska hemlandet. Av senare tyska rättssociologer torde endast Theodor Geiger ha uppmärksammats i Skandinavien. Grundandet av en årsbok för rättssociologi och rättsteori i Västtyskland får därför kanske betraktas som en händelse av viss betydelse. Dess omfång och kvalitet tyder på att tyska jurister och sociologer — i stor utsträckning men inte uteslutande under amerikanskt inflytande —nu på större bredd börjat bearbeta rättssociologiska problemställningar. Som framgår av åtminstone ett bland de aderton bidragen i årsboken har sannolikt också den marxistiska vågen bland yngre sociologer haft betydelse för det ökade intresse för rättssociologiska frågeställningar som kommer till uttryck i volymen.
Årsboken inledes av ett par omfattande artiklar av programförklarande karaktär av rättsfilosofen Werner Maihofer och sociologen Helmut Schelsky. Bland de övriga tolv artiklarna i bokens första huvuddel — med den gemensamma överrubriken "Die Funktion des Rechts in der Gesellschaft" — återfinner man studier över ett spektrum av principproblem, i stor utsträckning ägnade åt metodfrågor och formulering av rättssociologiska problemställningar. Ett intressant bidrag — B. Willms, Gesellschaftsvertrag und Rollentheorie — har idéhistorisk inriktning, och ett par artiklar av J. Schmidt och N. Luhmann diskuterar begreppet "subjektiv rätt" ur sociologisk synpunkt. Kanske kan den reflexionen tillåtas, att den tydligen fruktbärande kontakten med angloamerikansk vetenskap i varje fall ej förmått förändra den tyska vetenskapliga stilen. Det är inte bara de inledande artiklarna utan också bidragen av yngre forskare som smyckas av den tunga lärdomsapparat och det nyttjande av nypräglade och ärvda högabstrakta begrepp som man förknippar med tysk vetenskap. Sociologien är ju en disciplin som uppenbarligen har ett starkt terminologiskt nybildningsbehov. Det gör inte läsningen lättare. Det skall tilläggas, att artiklarna genomgående håller en hög kvalitet. Vilka bidrag som är intressantast och vilka som serverar de fruktbaraste problemställningarna är för en läsare med otillräcklig sakkännedom svårt att bedöma. Förutom de båda artiklarna om rättighetsbegreppet och Willms' skarpsinniga analys av rollbegreppet som sociologiskt tolkningsinstrument vill jag emellertid nämna R. Schott, Die Funktionen des Rechts in primitiven Gesellschaften, som har prägeln av nyttig problemkatalog, och E. Blankenburgs korta artikel Recht als Kategorie sozialer Verhaltensregelmässigkeiten.
Den andra huvudavdelningen av årsboken har rubriken Beiträge zur rechtssoziologischen Empirie och omfattar framför allt "domarsociologiska" bidrag (av H. Eikenberg, R. Lautmann och K. Haag). Härutöver förekommer en artikel av M. Rehbinder om "Rechtstatsachenforschung" som skärningspunkt mellan rättssociologi och sociologiskt orienterad juridik och en likaså vetenskapsteoretisk uppsats av J.-M. Priester om rationalitet och funktionell analys.