Betänkande angående mått och vikt. Utredningen om metrologiska enheter (ordf. justitiekanslern Bengt Lännergren) har i mars 1971 lämnat sitt slutbetänkande Mått och vikt (SOU 1971: 18). Utredningen har haft i uppdrag att se över 1934 års lag om mått och vikt, som framför allt innehåller bestämmelser om justering av mätningsredskap men även ger regler för mätning inom handeln. Utredningen har funnit att lagen är otidsenlig med hänsyn främst till allmänhetens ändrade konsumtionsvanor samt strukturomvandlingen inom detaljhandeln. Den nuvarande justeringskontrollen av näringslivets mätningsredskap utgör ett bristfälligt skydd för konsumenterna. Möjligheterna för allmänheten att kontrollera de färdigförpackade varor, som blir alltmer vanliga, är små. Också för industrin utgör gällande regler i viss mån hinder för övergång till rationellare arbetsmetoder. Utredningen lägger fram ett förslag till lag om mått och vikt, i vilken mätningsskyddet ges en annan inriktning än det för närvarande har. Med tanke särskilt på konsumenterna föreslås att de skall skyddas mot undermål i konsumentförpackningar genom en stickprovskontroll som organiseras av central offentlig myndighet men utföres på det lokala planet. I de fall varumängd mätes i samband med försäljning över disk skall såsom hittills justerat redskap användas. Förslaget innebär vidare att för konsumenternas räkning kontrollvågar skall ingå såsom obligatorisk utrustning i livsmedelsbutiker. Om det i annat sammanhang föreslagna konsumentverket kommer till stånd, bör detta utöva tillsynen över lagens efterlevnad. De mätningsredskap som används i transaktioner mellan näringsidkare eller för att bestämma priset på tjänster skall enligt förslaget inte längre vara underkastade obligatorisk justeringskontroll. På begäran skall de dock kunna justeras. Kontrollen över mätning i offentlig verksamhet, t. ex. post-, tull-, polis-

 

Notiser 497och apoteksväsendet, bör enligt utredningen regleras i de författningar i vilka närmare föreskrifter för verksamheten meddelas.
 

Å. Å-m