TOMAS CRAMÉR och GUNNAR PRAWITZ. Studier i renbeteslagstiftning. Sthlm 1970. Norstedts. 182 s. Kr. 25,50 + moms.

 

För närvarande pågår flera stora rättegångar om samernas rätt till renbetesmarken. Samerna hävdar att de har en uråldrig rätt till marken som är starkare än den rätt som tillerkänts dem i renbeteslagstiftningen. Den rennäringslag som fr. o. m. den 1 juli 1971 ersatt 1928 års renbeteslag (prop. 1971 : 51) har till syfte att förbättra betingelserna för rennäringen men innebär i det väsentliga ej något tillmötesgående från statsmakternas sida av dessa rättsanspråk. Rättegångarna kommer att fortsätta och torde bli långvariga.
    Sameombudsmannen Tomas Cramér har med biträde av jur. dr Gunnar Prawitz samlat åtskilligt utredningsmaterial i hithörande frågor, och en del av detta material publiceras i föreliggande arbete. Cramér behandlar översiktligt frågan om de svenska samernas rätt till renbete i Norge med redovisning bl. a. av norska höyesteretts dom år 1968 i det s. k. Altevatnmålet, medan Prawitz redogör för utvecklingen av den svenska renbeteslagstiftningen. Åtskilliga äldre urkunder och författningar som berör samernas rätt har avtryckts som bilagor.

P. B.

 

 

ÅKE HASSLER. Kyrkolagfarenhet. Sthlm 1970. Norstedts. 326 s. Inb. kr. 60,00.

 

Denna bok betecknas i en underrubrik som en översikt över Svenska kyrkans rättsordning. Den innehåller en i olika avdelningar systematiserad sammanställning av en mängd författningsbestämmelser från Äldre västgötalagens kyrkobalk och 1686 års kyrkolag till allehanda kungörelser och cirkulär från sena tider. Boken avslutas med, förutom författningsregister och sakregister, en förteckning över kyrkorättslig litteratur.

A. K.

 

 

FREDE CASTBERG. La philosophie du droit. Paris 1970. Ed. A. Pedone. 151 s.

 

Föreliggande arbete innehåller icke något som för skandinaviska läsare är väsentligen nytt. Det resumerar professor Frede Castbergs självständiga, fint humanistiska — och i modern nordisk rättsfilosofi tämligen isolerade — grund-

 

Litteraturnotiser 657idéer. Castberg tillhör dem som inte kan och inte vill kasta alla naturrättsföreställningar över bord — en attityd som torde kräva ett speciellt vetenskapligt civilkurage. Det outtömliga ämnet skall här icke upptagas till diskussion. Publiceringen i fransk språkdräkt av ett nordiskt rättsfilosofiskt arbete — även av en så känd och erkänd skandinavisk europé som Frede Castberg — är en tillräckligt ovanlig händelse för att förtjäna ett omnämnande.

S. S.