ALLAN PHILIP. Dansk international privat- og procesret. (Skrifter fra det retsvidenskabelige institut ved Københavns universitet. 8). København 1971. Juristforbundets forlag. 421 s. jämte rättsfalls-, lag- och sakregister.

 

    Dansk rättsvetenskap har vid många tillfällen även på den internationella privaträttens (och processrättens) område lämnat tungt vägande bidrag. Nu föreligger från prof. Allan Philips hand rubricerade arbete, som säkerligen kommer att uppskattas också av svenska läsare.
    I förordet säges att med hänsyn till utvecklingen på ämnesområdet tiden var inne för en mer omfattande framställning än Borums "Lovkonflikter", som i 40 år utgjort grundval för undervisningen i facket. Såsom framgår av sidantalet är arbetet även kvantitativt imponerande. Det är en ofantlig mängd rättsregler, skrivna och oskrivna, som presenteras, med upplysande kommentarer och hänvisningar till litteratur och rättsfall. Stoffets rikhaltighet kan t. o. m. göra läsaren yr i huvudet ibland. Men ändå försvarar sig förf. med att många avsnitt fått en blott skissartad karaktär, och han talar med en blygsamhet som inte kunde vara större om att boken kan ge den

 

752 Anm. av A. Philip: Dansk international privat- og procesretkunskapstörstige en lättillgänglig "indgang" till facket. Nej, det är nog närmast fråga om en handbok, en högst förtjänstfull sådan, och inte bara en lärobok. Ty det är väl inte meningen, att studenterna skulle lära sig allt detta eller det mesta därav?
    Särskilt faller i ögonen att ämnen, som eljest inte pläga behandlas så ingående inom den internationella privaträtten, här fått ganska stort utrymme. Bland annat gäller detta den utomobligatoriska skadeståndsrätten. T. o. m. en så pass färsk företeelse som "produktansvaret" har kommit med; ämnet skall ju också dryftas på nästa Haagkonferens.1 Även immaterialrätten har fått sitt kapitel.
    En grundlig behandling ägnas, som man kunde vänta, domicilbegreppet. Domicilprincipen, som för tillfället står rätt högt i kurs även i Sverige, ger som bekant ej sällan anledning till bekymmer, då det är vanskligt att avgöra vad som menas med domicil. Framställningen är som eljest instruktiv.
    Någon diskussion om de många frågor varom olika meningar kunna råda skall inte upptagas här. Det må nämnas att i samband med en del uttalanden om kvalifikationsspörsmålet — vilket enligt min mening hör till det intressantaste i hela disciplinen, se anmärkta lärobok s. 62 ff samt mina för all del anspråkslösa bidrag i TfR 1951 s. 462 samt SvJT 1954 s. 497 — utvecklas ett slags rättskällelära, som må ha sitt intresse men som, om jag skall vara uppriktig, man livligt får hoppas inte erhåller någon större anslutning. Jag misstänker att svenska domstolar skulle vara tämligen immuna mot densamma, och det skulle förvåna om läran hade mera attraktionskraft i dansk rättsskipning. Det må hänvisas till Phillips Hults skarpsinniga avhandling i Festskrift för Halvar Sundberg, 1951, s. 243 ff. — Även den uppfattning som förf. hävdar s. 338 om "fullmaktslagens" företräde framför "bolagets lag", när utländskt bolag ingår avtal i domslandet, uppfordrar till opposition.

Hjalmar Karlgren