ALFRED VERDROSS. Statisches und dynamisches Naturrecht. Freiburg 1971. Verlag Rombach. 128 s. DM 14,00.

 

Arbetet består, förutom av en historisk del, av en analys av den mänskliga naturen och av en framställning av den primära och den sekundära naturrätten. I denna recension skall jag behandla fyra huvudfrågor.
    1. Böra och vara. I sitt försvar av naturrätten utgår Verdross från Victor Krafts sociala moral. Alla vill leva, undgå att bli utsatta för skador, ha sin frihet och kunna förlita sig på andras hjälp. Följaktligen bör den enskilde hjälpa andra och avhålla sig från att angripa deras liv, hälsa, frihet och egendom. Den sociala moralens principer grundas enligt Verdross på det förhållandet att de är medel att tillfredsställa människornas primära strävanden (Strebenziele). Verdross ställer icke lika höga krav på principernas Grund som Kelsen. Om man skulle försöka uppställa en grund för en moralisk princip, måste man enligt Kelsen kunna deducera den logiskt ur andra satser; en av dessa måste vara en annan princip (norm, regel). I fall av rättsregler räknar Kelsen också med det förhållandet att en norm finnes som anger hur andra normer (regler) skall kreeras. Principer måste enligt Kelsen grundas i andra principer, icke i teoretiska satser om den mänskliga naturen.
    Meningsskiljaktigheten mellan Verdross och Kelsen synes enligt an-

 

mälaren ha samband med att de inlägger olika betydelser i vad de kallar zu begründen. De talar olika språk. Någon metod att ange vilket språk som är det riktiga kan anmälaren icke anvisa.
    Verdross markerar att han undvikit att grunda naturrätt på metafysik (se t. ex. s. 62, 64, 96). Inte heller gör han några försök att tolka normer som teoretiska satser.
    2. Den primära och den sekundära naturrätten. Den primära naturrätten, som bestämmer rättsordningens varaktiga syften, har sin grund i den sociala moralen. Verdross tillägger naturrätten två funktioner: "erstens die soziale Moral zu konkretisieren und zweitens die Gemeinschaftsorgane zu ermächtigen, die zur Erreichung der naturgegebenen Ziele notwendigen Maßnahmen zu ergreifen" (s. 102). Primär naturrätt och social moral är emellertid inte identiska företeelser, eftersom "jene Normen nur Pflichten begründen, während diesen subjektive Rechte anderer Personen gegenüberstehen" (s. 100 — jfr också Petrazyckis teori!).
    Den sekundära naturrätten preciserar hur de syften för rättsordningen som härleds ur den primära naturrätten bäst skall förverkligas under givna sociala förhållanden. Den sekundära naturrätten förändras och anpassas till nya sociala fakta. Innan kärnvapnet upptäcktes kunde det primära naturrättsliga syftet att åstadkomma eine gute Nachbarschaft mellan nationerna ibland förverkligas genom kriget. Det rättvisa kriget var följaktligen tillåtet av naturrätten. I den nukleära tidsåldern kan ett krig inte längre vara orsaken till något värdefullt. Följaktligen måste man förkasta läran om bellum iustum (s. 111).
    Frågan om den sekundära naturrätten har någon framtid beror enligt anmälaren på den sociologiska vetenskapens möjligheter. Vi skulle alla acceptera naturrättsliga regler som förnuftiga, om sociologin kunde bevisa att vi genom att efterleva dessa regler kunde effektivt skydda liv, hälsa, frihet, o. s. v. Men ger sociologin oss dessa möjligheter?
    3. Människovärdet. Naturrätten har sin grund icke blott i den sociala moralen (i sin tur grundad på primära strävanden) utan även i sin funktion att skydda människovärdet. Är denna metod att ange en grund för naturrätten fristående från den grund som angivits tidigare? Eller är termen "människovärde" blott ett annat namn för människans primära strävanden? Hos olika författare har sådana abstrakta standarder som människovärdet fyllt olika funktioner beroende på sammanhanget. Så t. ex. tjänstgör inom Petrazyckis teori idealet att man skall älska sin nästa som det yttersta målet för rättsordningens utveckling.
    4. Positiv rätt. Verdross analys utgår ifrån den grundläggande skillnaden mellan "der naturrechtlichen Verbindlichkeit einer Norm und ihrer positivrechtlich ordnungsmäfßigen Erzeugung (die Geltung genannt wird) und ihrer Wirksamkeit (Effektivität)", s. 107. Begreppet Verbindlichkeit har samband med frågan om grunden varför vi efterlever den gällande positiva rättsordningen. Svaret "positiv rätt skall efterlevas därför att den närmare överensstämmer med naturen" är kanske att föredraga framför fiktioner om en Grundnorm (jfr s. 58, 94 ff).
    Man kan mena vad man vill om naturrätten. Verdross är en stor filosof och jurist som har en utomordentlig förmåga att välja de viktigaste problemen och framställa dem i nytt ljus. Hans bok är mycket viktig för alla som intresserar sig för rättsfilosofi.

A. Peczenik