Nya bestämmelser i fransk rätt om emancipation av underårig

 

Att sänka myndighetsåldern resp. att genom emancipation av underåriga medgiva undantag från den lagstadgade myndighetsåldern motsvarar en tendens i åtskilliga lagstiftningar att låta de unga få allt större handlingskapacitet och åläggas därmed följande större ansvar. Att nå detta syfte genom att sänka myndighetsåldern förefaller vara mest rationellt, icke minst med hänsyn till de ibland komplicerade formaliteter som är förknippade med anskaffandet av handlingar styrkande att en underårig är emanciperad från visst datum.
    Enligt gällande svensk rätt kan underårig icke förklaras myndig i förtid och blir underårig ej heller myndig genom att ingå äktenskap. Genom lagen den 23 maj 1969 sänktes myndighetsåldern från 21 till 20 år. I fransk rätt har myndighetsåldern bibehållits vid 21 år men däremot har möjligheterna för underåriga att genom s. k. emancipation bli myndiga vidgats. Sålunda har i lagen den 3 juni 1971 stipulerats att underårig som fullgjort sin värnplikt ("service national actif") blir myndig ipso facto, i likhet med underårig som ingår äktenskap.
    I båda fallen innebär emancipationen full handlingskapacitet för den underårige, efter en lagändring den 14 december 1964. Enligt tidigare gällande rätt ålåg det en emanciperad underårig att för vissa mera betydande rättshandlingar inhämta råd av en av familjerådet utsedd s. k. kurator (curateur).
    Att styrka den legala emancipationen genom äktenskap eller fullgjord värnplikt, varom stadgas i Code Civil, art. 476, borde ej innebära några mera komplicerade formaliteter, under förutsättning att anteckning om fullgjord värnplikt göres i civilståndsregistret, vilket dock ej är möjligt förrän den föreslagna reformen av civilståndsregistreringen genomförts.
    Den ytterligare möjlighet till emancipation, som lagen den 3 juni 1971 infört i fransk lagstiftning, har från juristhåll kritiserats under framhållande av att kvinnan, som ej är underkastad värnplikt i Frankrike, ej får sam-

 

768 Nya bestämmelser i fransk rätt om emancipation av underårigma möjlighet till emancipation som mannen. Detta gäller även manliga underåriga som på grund av hälso- eller andra skäl frikallats från värnpliktstjänst. Likaledes från juristhåll har uttryckts farhågor för att den nya lagbestämmelsen kan utnyttjas in fraudem legis i sådana fall då en underårig måste inhämta målsmans samtycke för att ingå äktenskap. Om samtycke vägras kan den underårige sålunda genom att fullgöra värnpliktstjänstgöring bli i stånd att ingå äktenskap mot målsmans vilja.
    Utöver de i Code Civil art. 476 angivna tvenne fallen av legal emancipation medger fransk rätt (Code Civil art. 477—482) emancipation av underårig på begäran av målsman. Förutsättning är att den underårige fyllt 18 år. Formaliteterna är enkla — målsman behöver endast avge förklaring inför förmynderskapsdomaren (Juge des Tutelles) att han beslutat avstå från rätten att utöva förmynderskap över den underårige. Om föräldrarna är döda eller av andra skäl förhindrade att avge dylik förklaring kan det s. k. familjerådet (conseil de famille) emancipera den underårige om särskilda skäl härför är för handen. Förmynderskapsdomaren är skyldig att på begäran utfärda intyg om att underårig blivit myndig genom dylik förklaring. En sålunda på målsmans begäran emanciperad underårig får emellertid finna sig i vissa inskränkningar i sin rättshandlingskapacitet. Sålunda erfordras målsmans samtycke för ingående av äktenskap och för adoption (Code Civil, art. 481). För bedrivande av affärsrörelser erfordras likaledes målsmans samtycke (Code de Commerce, art. 2). I övrigt har en emanciperad underårig full rättslig handlingskapacitet sedan kuratorsinstitutionen slopades genom lagen den 14 december 1964.

G. Forssius