Nils Ljunggren †. F. d. justitierådet Nils Ljunggren avled den 11 november 1971. Han var född 1893 i Morlanda på Orust, där fadern var kontraktsprost. Efter studentexamen vid Högre latinläroverket i Göteborg blev han i Uppsala fil. kand. 1914 och jur. kand. 1917. Han satt ting under Svea hovrätt och tjänstgjorde sedan där, som assessor från 1924. Redan 1929 avbröts emellertid domstolstjänstgöringen för annan verksamhet, som kom att sträcka sig över femton år. Han kallades till sekreterare hos 1929 års vägsakkunniga, som hade till uppgift att omsider lösa den mycket uppmärksammade och kontroversiella frågan om ny lagstiftning angående de allmänna vägarna i riket, en fråga som ända sedan 1911 i olika etapper varit föremål för resultatlösa utredningar. Med sin kännedom om landsbygdens förhållanden och sin allmänt praktiska och ekonomiska läggning var Nils Ljunggren väl lämpad för det arbete som krävdes av honom. Hans stilistiska begåvning kom till sin rätt vid lag-och motivskrivningen. Han följde frågan till departementet, föredrog den i lagrådet och var slutligen sekreterare i det särskilda riksdagsutskott som tillsattes för dess behandling vid 1934 års riksdag. Detta år valdes han till JO :s ställföreträdare och året därpå till ordinarie JO, talande vittnesbörd om det förtroende han tillvunnit sig i riksdagen. Ämbetsberättelserna vittnar om att han utövade ämbetet med fasthet, som dock i förekommande fall inte uteslöt vänligt överseende. Efter tio år, 1944, utnämndes han till justitieråd. Hans antecedentia skilde sig i viss mån från vad som brukar utmärka Högsta domstolens ledamöter. Han hörde till dem som fick grundlig erfarenhet både av den gamla helt skriftliga rättegångsordningen och den nya, som i viss utsträckning tillät personlig kontakt med parter, ombud och vittnen. Det var uppenbart att han med glädje övergick till den nya ordningen och att han med vemod lämnade sitt ämbete vid pensionsålderns inträde. Till belysande av hans intressen vid sidan om domargärningen må nämnas att han var ledamot av och juridisk expert i styrelsen för Svenska teologiska institutet i Jerusalem och vice ordförande i samfundet Pro Fide et Christianismo.
 

C. G. Hellquist

 

Justitiedepartementets huvudtitel för budgetåret 1972/73. Utgifterna inom departementets område beräknas för nästa budgetår till drygt 2 300 milj. kr. Detta innebär en ökning med 387 milj. kr.
    Största delen av ökningen, 209 milj. kr., hänför sig till polisväsendet, där

 

det inrättas 250 nya tjänster. 200 av dessa är polismanstjänster. Av dem är 90 avsedda för övervakningstjänst, 20 för trafikövervakningsverksamhet, 60 för spanings- och utredningsverksamhet samt 30 för vikariats- och förstärkningstjänstgöring. I propositionen upplyses att antalet brottsbalksbrott som har kommit till polisens kännedom har ökat under hela 1960-talet med undantag för år 1969 samt att ökningen har fortsatt åren 1970 och 1971. I en rapport från en särskild arbetsgrupp för kriminalitetsprognoser beräknas att ökningen kommer att fortsätta med mellan 3 och 6 %. årligen.
    I propositionen anges riktlinjer för en reform av handläggningen av passärenden. ADB skall användas och polismyndigheterna skall ersätta länsstyrelserna som passmyndigheter. Reformen kan genomföras tidigast år 1974.
    Beträffande åklagarväsendet föreslås bl. a. vissa förändringar i samband med omorganisation av åklagarmyndigheterna i Göteborg och Malmö. En ny distriktsåklagartjänst föreslås i vartdera av Södertälje och Kiruna åklagardistrikt.
    Vad gäller domstolsväsendet kan nämnas att nedre justitierevisionen skall avskaffas som särskilt verk och att dess personal skall knytas direkt till högsta domstolen som domstolens kansli. I enlighet med avtal mellan statens avtalsverk och vederbörande personalorganisationer föreslås särskilda tjänster i lönegrad C 2 för vice ordförande på avdelning i hovrätterna och kammarrätterna. Sådana tjänster föreslås också vid de avdelningar i Göteborgs och Malmö tingsrätter där lagmannen är ordförande. En ny rådmanstjänst inrättas i Sollentuna och Färentuna tingsrätt och en ytterligare ordförandetjänst vid hyresnämnderna för Göteborgs och Bohus m. fl. län.
    I propositionen föreslås att en central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet inrättas den 1 juli 1973 med i huvudsak de arbetsuppgifter som domstolsverksutredningen har föreslagit (SOU 1971:41; SvJT 1971 s. 495). Myndigheten föreslås bli förlagd till Jönköping. Den 1 juli 1973 skall också den tidigare aviserade rättshjälpsreformen träda i kraft.
    Enligt förslag i propositionen skall högsta ersättning för tidsspillan till vittne m. fl. höjas från 60 till 85 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli 1972.
    Inom kriminalvården har frivårdsfallen ökat, medan beläggningen på fångvårdsanstalterna har hållit sig konstant eller minskat något. Medelbeläggningen på anstalterna var år 1971 4 605. Under budgetåret skall ett frigångshem inrättas i vardera västra och norra räjongen samt en frigångsavdelning vid Roxtuna-anstalten. Svartsjö skall upphöra som statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare och övergå till kriminalvården som fångvårdsanstalt. Härvid kan den öppna anstalten Kungsgården och en anstalt av kolonityp läggas ner. Fångvårdsanstalten Helsingborg skall läggas ner under år 1972.
    Nya skyddskonsulentexpeditioner föreslås bli inrättade i Västervik, Södertälje, Köping och Kristinehamn, medan expeditionen i Arvika dras in. Detta innebär tre nya konsulenttjänster. Dessutom beräknas medel för ytterligare 14 assistenttjänster.                                                                                                         A. K.