GERHARD SIMSON och FRIEDRICH GEERDS. Straftaten gegen die Person und Sittlichkeitsdelikte in rechtsvergleichender Sicht. Miinchen 1969. C. H. Beck'sche Verlagsbuchhandlung. XXVI+ 544 s.

 

Detta arbete av två välkända straffrättsspecialister, kanslirådet Gerhard Simson och professor Friedrich Geerds, är en i många avseenden imponerande skrift. Författarna är båda till börden tyskar med svensk anknytning. Simson har bakom sig en mångårig verksamhet i nära kontakt med det straffrättsliga reformarbetet i Sverige, och Geerds är professor i straffrätt i Frankfurt am Main. Boken ger en komparativ framställning av två stora partier av straffrättens speciella del, nämligen brotten mot person och sedlighetsbrotten. Det rör sig om en mycket bred framställning med tonvikten lagd på de brott, som särskilt är föremål för diskussion i våra dagar. Eftersom Simson på nära håll följt arbetet med tillskapandet av den svenska brottsbalken och Geerds engagerar sig i den pågående straffrättsreformen i Tyskland, är det naturligt, att arbetet i tämligen hög grad tar sikte på reformarbetet i Tyskland och att därvid inte sällan den svenska lagstiftarens lösningar framhäves som efterföljansvärda. Den som i mycket uppskattar brottsbalken finner föga att invända häremot.
    Boken bygger på ett mycket stort material. Detta omfattar straffrättsordningarna och lagförslag inte blott i alla europeiska länder utan också i ett

 

Anm. av G. Simson och F. Geerds: Straftaten gegen die Person 577stort antal utomeuropeiska länder, bland vilka främst kan nämnas U. S. A. med dess Model Penal Code och Japan. Den innehåller såväl en deskriptiv framställning och jämförelse mellan lagar och lagförslag i dessa olika länder som historiker och redogörelser för kriminologiska rön beträffande flertalet brott. Emellanåt utvidgas historiken till en ingående historisk studie av ett brott. Författarnas kunskaper och kringsyn är imponerande. Arbetet innehåller en rikedom av upplysningar angående de olika brott, som behandlas där. I icke ringa utsträckning kompletteras redogörelsen för de olika brotten av kriminalpolitiska ställningstaganden. Författarna gör värderingar ur rättspolitisk synpunkt av olika kriminaliseringar och av den tekniska utformningen av olika straffbud. Genomgående präglas deras kriminalpolitiska överväganden av en liberal och tolerant inställning.
    Självfallet kan inte en viss ojämnhet undgås i ett arbete av detta slag. Författarna uppehåller sig betydligt mer vid brott och problem som av olika skäl, t. ex. deras betydelse för reformarbetet i Tyskland, särskilt intresserar dem än vid andra ur andra synpunkter sett lika viktiga frågor. Exempel på särskilt utförligt behandlade frågor är problemen om uppdelningen av uppsåtligt dödande på flera brott (mord och dråp e. d.), eutanasi, abort och homosexualitetens straffrättsliga behandling. Andra frågor kan tyckas vara mera styvmoderligt behandlade, t. ex. de som rör pornografiska skrifter och bilder (motivering härför i förordet s. X) och vållande till annans död, ett brott som med hänsyn till trafikens och teknikens utveckling kan synas vara betydligt viktigare än dråp och mord. Det är också förståeligt, att det i ett arbete av denna art inte är möjligt att gå in i detalj i tolkningsproblem och tillämpningsfrågor rörande olika brott i olika länders strafflagar. Författarna har nödgats begränsa sitt källmaterial till att i stor utsträckning omfatta lagtext samt gängse handböcker. Endast i mindre utsträckning har monografier och egna studier i rättspraxis kunnat läggas till grund för framställningen.
    Om några speciella frågor som författarna behandlat skulle särskilt omnämnas, är det eutanasiproblemet i vidsträckt bemärkelse. Detta har ju blivit alltmera brännande bl. a. på grund av läkarnas ökade möjligheter att hålla liv i hopplöst sjuka eller skadade patienter. Författarna ger en ingående och värdefull historik av detta problem, en klargörande uppspaltning av olika situationer samt finkänsligt och klokt avvägda rekommendationer. Vid sidan härav förtjänar särskilt omnämnas författarnas behandling av sexualbrotten. Deras historik över livsformer och religiösa föreställningar, som bestämt utformningen av den sociala regleringen av sexuallivet i olika kulturer, är av stort intresse. Beträffande den straffrättsliga behandlingen av homosexuella handlingar synes författarna, som har sympatier för jämställdhet av homo- och heterosexuella handlingar, inte särskilt ha uppmärksamma det diskutabla i att enligt svensk rätt åldersgränsen beträffande tilllåtna heterosexuella beteenden är lägre än i fråga om motsvarande homosexuella handlingar.
    Simsons och Geerds' arbete är av värde såväl för den som vill öka sin straffrättsliga allmänbildning som för den som behöver sätta sig in i straffrättsliga specialproblem de lege lata eller de lege ferenda.

 

Hans Thornstedt

 

37—723005. Svensk Juristtidning 1972