Gudmund Silfverstolpe †. Den nyligen vid 66 års ålder bortgångne Gudmund Silfverstolpe var visserligen under 15 år verksam på en av Stockholms större advokatbyråer, Hintze-Lindahls, men gjorde sedan under mer än två decennier sin huvudinsats som direktör i ett stort industriföretag, Aga (1953—70 v. verkst, direktör). Trots att han alltså större delen av sin mannaålder tillhörde näringslivets sfär, kom han till sin bortgång för landets jurister att framstå som en av dem, därtill — i kraft av sin personlighet och sina omfattande personkontakter — som en av juristståndets mest kända.
    Denna hans ställning grundlades redan under studentåren vid Stockholms högskola, där hans älskvärda väsen och ståtliga yttre redan de första åren gav honom en uppmärksammad position. Förtroendeuppdrag hos studenterna följdes av ledarfunktioner i fackets organisationer, bl. a. i Sveriges advokatsamfunds Stockholmsavdelning och i Juristföreningen i Stockholm (v. ordf. 1942—57). Sitt intresse för facket visade han även som medutgivare av Stockholms högskolas jur. förenings historia och av en årgång av justitiematrikeln. Detta hans intresse gav många utslag — ej minst gentemot danska, finska och norska yrkesbröder — också under senare år, trots att en stor del av hans fritid då upptogs av styrelseuppdrag i näringslivet, i ideella organisationer samt inom seglarkretsar (ordf. KSSS 1959—67), där han även internationellt blev ett känt namn.
    Den vittförgrenade livsgärning som här berörts möjliggjordes naturligen främst genom en allmän duglighet, driftighet och ruschighet av betydande mått. Men härtill kom, som redan antytts, en stark spontan älskvärdhet, ett levande personintresse och en framstående förmåga att vinna förtroende och odla människokontakter. Med stor generositet ställde han sig till sina otaliga vänners förfogande i vanskliga lägen, hans organisationstalang och uppfinningsrikedom fanns alltid i beredskap, både i personliga fall och när ideella ändamål krävde en snabb utryckning.
    Stor är saknaden efter den ovanliga människa, som Gudmund Silfverstolpe var.

Kurt Holmgren

 

    Bror Gudmund Mauritz W:son Silfverstolpe avled 23 juli 1972. Han var född i Stockholm 10 oktober 1905, avlade stud.ex. 1924 och jur.kand.ex. i Stockholm 1929. Efter tingstjänstgöring anställdes han hos Hintze & Lindahls advokatbyrå 1933 och var delägare i byrån från 1940. Han blev ombudsman hos Aga 1948, direktör hos företaget 1950 och vice verkst. direktör 1953. Han var sedan år 1955 revisor i Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning.

 

Hur gick det med domkretsindelningen? Den domkretsreform som beslöts av 1969 års riksdag har nu till största delen genomförts. Det kan därför vara på sin plats att här presentera resultatet sådant det nu föreligger. Kanske kan därigenom några av de missförstånd om reformens räckvidd som av allt att döma råder även i fackkretsar undanröjas.
    Reformen är genomförd i alla län utom Blekinge, del av Kristianstads och del av Älvsborgs. Beträffande Blekinge län och delen av Älvsborgs län föreligger utredningsförslag och beslut kan motses under innevarande år. I fråga om delen av Kristianstads län (nordvästra Skåne) pågår utredning.

 

708 Notiser    När genomförandet av reformen inleddes fanns det ca 140 allmänna underrätter. Den 1 januari 1972 fanns det 104. Beslut föreligger om att ytterligare 10 skall upphöra under de närmaste fem åren. Utan att föregripa besluten i fråga om de tre förut nämnda länen kan konstateras att resultatet i dessa fall kan bli att maximalt ytterligare 4 domstolar upphör. Slutresultatet blir alltså att vi får minst 90 tingsrätter.
    Till det sist nämnda bör dock fogas den kommentaren att resultatet av utredningen om den judiciella indelningen i Stor-Stockholmsområdet kan bli att någon eller några nya tingsrätter tillskapas.
    Eftersom det kan ha sitt intresse inte bara hur många tingsrätter som finns utan även hur stora de är — det var ju inte minst den frågan som diskuterades 1969 — bör följande sammanställning av läget per den 1 januari 1972 få komplettera bilden av reformen.

 

Antal domare i tingsrättenantal tingsrätter
117
240
310
410
58
fler än 519

 

 

    Med domare avses givetvis ordinarie domare. Fastighetsråden (25 tjänster) har ej inräknats.
    Antalet avdelningsindelade tingsrätter är 12.
    Tabellen visar att mer än halva antalet tingsrätter inte kan mobilisera tre domare.
    När domkretsreformen helt genomförts torde antalet 1-domardomsagor ha nedgått till lägst sex och antalet 2-domardomsagor ha ökat till ca 50. Fortfarande kommer alltså flertalet tingsrätter att ha färre än tre domare.


Ingvar Gullnäs