Det 49:e tyska juristmötet hölls i Diisseldorf den 19—22 september 1972. Mötet öppnades på förmiddagen den 19 september genom hälsningsanföranden av juristmötets president Senatsdirektor Dr. Wilhelm Röhl, Nordrhein-Westfalens ministerpresident Heinz Kühn, den österrikiske justitieministern Dr. Christian Broda samt Düsseldorfs Oberbürgermeister Willi Becker. Den tyske justitieministern Gerard Jahn lämnade en redogörelse för de viktigaste av de lagstiftningsfrågor som behandlats under de senaste två åren. I mötet deltog omkring 2 500 tyska jurister samt utländska jurister från 17 länder.
    Eftermiddagen den 19 september samt hela dagarna den 20 och 21 upptogs av mötesförhandlingar i fyra sektioner och flera arbetsgrupper, i vilka överläggningarna pågick parallellt. Under hela mötet hade deltagarna i juristmötet dessutom tillfälle att med hjälp av teleförbindelser och bildskärmar kommunicera med Bundessozialgerichts datamaskin i Kassel och DATEVs datamaskin i Nürnberg och på så sätt studera datateknikens användning inom rättsväsendet.
    För den nordiske juristen kan det vara av intresse att jämföra den tyska arbetsmetoden med den som tillämpas vid de nordiska juristmötena. Vid det tyska juristmötet behandlas varje ämne av en utredningsman och en eller flera referenter. Utredningsmannen har som uppgift att utarbeta en särskild avhandling, som trycks och distribueras till mötesdeltagarna i god tid, vanligtvis minst två månader i förväg, så att deltagarna kan sätta sig in i ämnet. Utredningsmannen deltar i överläggningarna, men håller inget referat vid själva mötet. Referenten distribuerar enbart tryckta teser till sitt referat i förväg. Det tyska juristmötets förhandlingar utkommer i två band. Det ena innehåller de tryckta utredningarna och distribueras före mötet, det andra, som trycks efter mötet, innehåller referat och diskussionsinlägg.
    Som på de tidigare nordiska juristmötena avslutas överläggningarna i regel med en omröstning, i vilken en resolution antas om vad som anses önskvärt i behandlade frågor. Att detta förfarande eventuellt borde återupptas vid de nordiska juristmötena framfördes nyligen vid det 26:e nordiska juristmötet i Helsingfors av regeringsrådet Gustaf Petrén. I detta sammanhang kan också nämnas att det tyska juristmötets styrelse (Vertrauensleute och Die ständige Deputation) är sammansatt av representanter för olika juridiska yrkesgrenar. En liknande organisation tycks professor Jacob Sundberg föreslå för de nordiska juristmötena i TfR 1970 s. 143.
    På juristmötet i Diisseldorf behandlades följande ämnen i de fyra sektioner-

 

na: 1. "Bör arvs- och laglottsreglerna reformeras?" med professor Helmut Coing, Frankfurt, som utredningsman och professor Albrecht Dieckmann, Freiburg, som referent. På grund av professor Jacob Sundbergs redogörelse i Arbeiten zur Rechtsvergleichung (1971), Heft 50, uppmärksammade utredningen särskilt den nordiska lagstiftningen i ämnet. 2. "Behövs flera byggnadsreglerande bestämmelser för tätorter?" med Ministerialrat Dr. Walter Bielenberg, Bonn, som utredningsman samt f. d. statssekreterare professor Werner Ernst, Münster, och Leitender Regierungsdirektor Reinhold Scharnberg, Hamburg, som referenter. 3. "Vilka straffrättsliga åtgärder lämpar sig för ett effektivare bekämpande av white collar crimes?" med professor Klaus Tiedemann, Giessen, som utredningsman samt professor Peter Noll, Zürich, och Kriminaldirektor Dr. Herbert Schäfer, Bremen, som referenter. 4. "Kan tryckfriheten skyddas genom lagstiftning om pressens inre organisation (relationerna mellan tidningsägare och redaktörer) ?" med professor Friedrich Kübler, Konstanz, som utredningsman och professor Walter Mallmann, Giessen, som referent.
    I arbetsgrupperna diskuterades socialrättsliga, kommunalrättsliga samt skatte- och koncernrättsliga problem. Särskilt stort intresse väckte en arbetsgrupp om "Justizforschung", där juristernas roll och beslutsverksamhet i samhället analyserades med professor Spiros Simitis, Frankfurt, som diskussionsledare. Den sista mötesdagen höll professor Peter Badura, München, ett referat med temat "Äganderätten i nutidens författningsrätt". Mötet avslutades med en mottagning som anordnades av Nordrhein-Westfalens regering.

Gebhard Carsten