The effectiveness of international decisions. Papers of a conference of The American Society of International Law, and the Proceedings of the conference, edited by Stephan M. Schwebel. Leiden-Dobbs Ferry, N.Y. 1971. A. W. Sijthoff-Oceana Publications. 538 s.
År 1967 hölls i Bellagio, Italien, en av American Society of International Law anordnad konferens om hur resolutioner, rekommendationer och andra beslut som fattas av internationella organisationer genomförs i medlemsstaterna. Deltagarna var till största delen juridiska experter från olika internationella organisationer. I föreliggande voluminösa bok har, fastän något senfärdigt, konferensrapporterna och diskussionerna vid konferensen publicerats.
Man har ofta anledning att ställa sig frågande till värdet och nyttan av att utge de rapporter som på löpande band produceras till internationella konferenser av olika slag. Ett frågetecken förefaller vara på sin plats även i detta fall. Detta utesluter dock inte att man kan ha ett visst nöje av att läsa om de mycket varierande beslutstyper och beslutsformer som förekommer i olika internationella organisationer, bland dem många organisationer för vilka jurister normalt visar föga intresse.
H. D-s
NATAN LERNER. The U.N. Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination. A Commentary. Leiden 1970. A. W. Sijthoff. 132 s.
Eftersom konventionsförarbeten ofta är svåröverskådliga och ibland också svårtillgängliga, finns det all anledning att med tillfredsställelse hälsa tillkomsten av kommentarer till viktiga internationella konventioner. När det gäller FN:s rasdiskrimineringskonvention är behovet av en auktoritativ kommentar utan tvivel stort, särskilt i länder som Sverige, vilka i samband med tillträdet till konventionen har givit enskilda personer rätt att under vissa förutsättningar klaga över kränkningar av konventionen.
Lerner, som är verksam inom World Jewish Congress, har skrivit en kommentar som innehåller en hel del upplysningar om bakgrunden till konventionen och dess bestämmelser. De upplysningar som lämnas om förarbetena är dock i många fall tämligen knapphändiga, och Lerner förklarar själv att hans bok skall ses som en kommentar för allmänhetens bruk och inte som en uttömmande kritisk analys av konventionen. I allmänhet är kommentaren deskriptiv, men någon gång tillkännager Lerner sin egen personliga syn på konventionen. Sålunda uttalar han sig på flera ställen kritiskt mot beslutet att inte i konventionen omnämna en sådan form av rasdiskriminering som antisemitism,