FOLKE SCHMIDT. Arbetsrätt I. Institutet för rättsvetenskaplig forskning (LXIV). Sthlm (tr. i Lund) 1972. Norstedts. 284 s.

 

De två välkända läroböckerna i arbetsrätt av Folke Schmidt — Kollektiv arbetsrätt (5 uppl. 1966) och Tjänsteavtalet (nyskriven uppl. 1968) — ersätts nu av en samlad framställning över arbetsrätten i två delar. Enligt författarens plan skall, när båda delarna blivit färdiga, den första omfatta en inledande översikt över det arbetsrättsliga fältet samt en framställning av den kollektiva arbetsrätten, vilken i stora drag motsvarar innehållet i den äldre läroboken i detta ämne med undantag för avsnitten om arbetstagarbegreppet och om ansvaret för rättskränkningar, samt den andra delen behandla tjänsteavtalet jämte sanktionssystemet på såväl den kollektiva arbetsrättens som på tjänsteavtalets område. I avvaktan på den andra delen av boken, vilken beräknas utkomma under innevarande år, innehåller den nu föreliggande första delen i form av två tillägg dels en nyskriven, i förhållande till kap. III i Kollektiv arbetsrätt något förkortad framställning om arbetstagarbegreppet, dels ett omtryck av det avslutande kapitlet i den äldre boken om ansvaret för rättskränkningar. Övriga delar av boken, vilka alltså skall ingå i den definitiva versionen, ansluter sig i sina grunddrag rätt nära till framställningen i Kollektiv arbetsrätt samt till vissa delar av inledningen till Tjänsteavtalet. Den nya texten har emellertid disponerats om på många ställen, på en rad punkter har förkortningar och förenklingar gjorts och vissa mera svårtillgängliga avsnitt har skrivits om. Vid sidan av att ny lagstiftning och praxis samt ny litteratur redovisats, har boken tillförts värdefullt nytt material bl. a. om utvecklingen av organisationsväsendet på arbetsmarknaden, om formerna för och målsättningar i avtalsförhandlingarna samt inte minst om rättsutvecklingen utomlands och inom ramen för skilda internationella organisationer. Vidare återspeglas i boken — om än av naturliga skäl rätt översiktligt — den debatt i arbetsrättsliga frågor som förts på senare år, t. ex. om arbetsdomstolens rättstillämpning, om politiska strejkers tillåtlighet, om ändamålsenligheten av nu gällande sanktionssystem vid olovliga arbetsnedläggelser, om förhållandet mellan påföljder för brott mot kollektivavtal och lagen om kollektivavtal, å ena sidan, och mot tjänsteavtal, å den andra — ett ämne till vilket författaren återkommer i den andra delen — samt om skyddet mot samhällsfarliga konflikter.
 

O. B.

 

 

ULRICH SEIDEL. Datenbanken und Persönlichkeitsrecht. Köln 1972. Verlag Dr. Otto Schmidt KG. 202 s. DM 42.00.

 

Seidels arbete — med undertiteln "unter besonderer Berücksichtigung der amerikanischen Computer Privacy" — har den stora förtjänsten att på ett systematiskt sätt och på grundval av en fyllig dokumentation redogöra för datatekniken från privatlivsskyddets synpunkt och att ge en välordnad översikt över den oöverskådliga och delvis svårtillgängliga amerikanska diskussionen. Tyska lösningar på utpräglade specialproblem genomgås också tämligen detaljrikt. Även om författarens "Schlussbetrachtung" är trevande och oprecis, är boken genom de fakta den meddelar ett nyttigt bidrag till den diskussion som förts och föres, bl. a. i Sverige, om datorer och personlig integritet.
 

S. S.