Liten efterskrift
Assessor Holstads inlägg har inte förmått mig att ändra mening. Som framgått, har somliga meningsskiljaktigheter sin grund i olika uppfattningar om motivens betydelse. Jag vill visst inte frånkänna motiven betydande värde i tolkningsfrågor. Men inför klar och otvetydig lag får motiven vika. Om man t. ex. lagstiftar om att ett lagstadgande ej längre skall tillämpas, kan syftet därmed ej vara annat än just detta, vad det än står i motiven. Framför allt, menar jag, bör man inte lagstifta så, att motiv och lagtext blir motstridande.
    I fråga om bevisomedelbarheten får jag hänvisa till propositionen s. 191, där det uttryckligen står, att bl. a. RB 35: 8 skall i det nya förfarandet ersättas av nya regler ( = 17 §). Dessa föreskriver uppenbarligen ingen bevisomedelbarhet. Jag är inte politiker; jag tror, att lagstiftare menar vad de säger.
    Det saknar intresse, om jag personligen misstror parter och domare. Jag anser, att lagstiftaren bör göra det. Lagstiftaren bör räkna med att det värsta kan inträffa — och handla därefter.
 

Robert Boman