Bengt Lassen †.
Bengt Lassen avled den 22 januari 1974. En central gestalt i den svenska och nordiska juristvärlden har gått ur tiden.
Efter studieåren i Landskrona och Lund började Bengt Lassen sin juristbana i Skånska hovrätten, där han blev fiskal 1934. Redan året därpå följde han sin president Karl Schlyter i spåren till Stockholm och i Schlyters justitiedepartement blev han vad som då kallades "justitieministernsfiskal". De följande årens tjänstgöring i och utom Kungl. Maj:ts kansli följde i stort det gängse mönstret för kanslihusets på den tiden ganska begränsade krets av hovrättsjurister och ledde 1949 till en lagbyråchefstjänst i justitiedepartementet. Vägen, som tycktes peka fram mot en plats i Högstadomstolen, tog emellertid 1953 en annan riktning. Bengt Lassen tillträdde då befattningen som chef för Norstedts förlag, en syssla som alltsedan G. B.A. Holm ansetts förbehållen särskilt framstående jurister och ämbetsmän. Som den sjätte och siste i en sådan rad kom Bengt Lassen att under två decennier intaga en framskjuten ställning i den svenska förlagsvärlden och i nordiska och internationella bokförläggarsammanhang.
    Bengt Lassens övergång till Norstedts hade möjligen samband med det stora nordiska juristmöte som år 1951 hölls i Stockholm. Som generalsekreterare vid mötet fick han ge prov inte bara på sin stora arbetsförmåga utan också på sin administrativa skicklighet och sina chefsegenskaper, något som noga uppmärksammades av mötets ordförande Birger Ekeberg, tillika ordförande i styrelsen för Norstedts.
    Som chef för Norstedts ägnade Bengt Lassen särskilt intresse åt utgivningen av juridisk litteratur och Norstedts författare kunde räkna med att deras manuskript blev föremål för en sakkunnig och ingående granskning från förläggaren själv. Det var inte minst hans insatser på detta område som år 1972 gav honom ett väl förtjänt och av honom själv högt skattat hedersdoktorat vid hans gamla universitet.
    Bengt Lassens intresse för böcker inskränkte sig inte till en förläggares naturliga önskan att ge ut nya böcker i stora upplagor. Större personlig glädje hade han av sina egna, med åren alltfler, gamla och sällsynta böcker. Hans  intresse för gamla vackra ting och för konst och kultur över huvud kom till

uttryck på många sätt. Här må nämnas att han under de senaste åren var ordförande i Sveriges allmänna konstförening och vice ordförande i Statens heraldiska nämnd.
    Samarbetet med Schlyter förde Bengt Lassen naturligt nog också till Svensk Juristtidning. Efter vederbörlig aspiranttjänstgöring på redaktionen blev han 1946 redaktionssekreterare och 1952 efterträdde han Schlyter som tidskriftens redaktör. Alltsedan dess, och även sedan han 1962 lämnat redaktörssysslan, tilhörde han styrelsen för SvJT. Hundratals artiklar och inlägg av signaturen B.L. har under årens lopp uppbyggt, roat och kanske någon gång irriterat SvJT:s läsekrets, alltifrån det första bidraget 1935 om dansk rättspraxis beträffande rattfylleri till den sista recensionen nu i höstas av Henrik Tamms jubileumsbok om de nordiska juristmötena. Denna sista artikel är i sig ett värdefullt bidrag till juristmötenas historia — det kan inskjutas att Bengt Lassen tillhörde dessa mötens styrelse från 1951 till 1972 — men den ger också några väsentliga drag i bilden av Bengt Lassen själv: hans stora lärdom,inte minst på det personhistoriska området, hans vett och sans och överblick och hans ibland litet underfundiga sätt att dela med sig av kunskaper och synpunkter.
    Bengt Lassen var en människa med en inte helt vanlig resning och med en egen, särpräglad profil. Han var i hög grad sina vänners vän och tomrummet efter honom känns nu stort. Under den sista långa och svåra hösten bestyrktes att hans resning sannerligen var inte bara av det yttre slaget.

                                                                                                                             Sten Rudholm

 

Bengt Fredrik Christian Lassen, som avled 22 jan. 1974, var född i Landskrona 22 sept. 1908. Efter studentexamen år 1926 blev han jur. kand. i Lund 1931 och inträdde efter tingstjänstgöring i hovrätten över Skåne och Blekinge, där han blev e. fiskal 1934. Åren 1935—36 tjänstgjorde han i justitiedepartementet och var därefter 1936—44 byråchef hos MO. År 1944 återvände han till justitiedepartementet och blev byråchef för lagärenden där 1949. Föregående år hade han blivit utnämnd till hovrättsråd i hovrätten för Västra Sverige. År 1953 blev han verkst. dir. i AB P. A. Norstedt & Söner. Han var ledamot i strafflagberedningen 1949—56, i pensionsutredningen 1951—55 och i den svenska lokalstyrelsen för de nordiska juristmötena sedan 1951. Såsom bokförläggare innehade han en lång rad styrelseledamotskap och andra uppdrag inom svenska och internationella sammanslutningar, däribland ordförandeskapet i Svenska bokförläggareföreningen 1961—72. Han var ordf. i Sveriges allmänna konstförening sedan 1969 och v. ordf. i Statens heraldiska nämnd sedan 1968. Han blev red.sekr. i Svensk Juristtidning 1946 och var tidskriftens red. och ansv. utgivare 1952—61. År 1972 promoverades han till jur. hedersdoktor i Lund.