Nytt domarförbund. I en artikel i SvJT 1972 s. 215 diskuterades de skäl som kunde tala för skapandet av en enhetlig domarorganisation i Sverige och omnämndes att överläggningar pågick mellan Sveriges Domareförbund och Föreningen Sveriges tingsrättsdomare om ett samgående. Dessa överläggningar har fortsatt och nu lett till att de båda domarsammanslutningarna gått samman i ett förbund.
    Formellt gick detta till på så sätt, att domareförbundet och tingsrättsdomareföreningen vid möten 17.11.1973 var för sig antog gemensamma stadgar. De som var medlemmar i de samgående enheterna är följaktligen medlemmar

Notiser 249i det nybildade förbundet. Sedan stadgeändringarna genomförts hölls senare samma dag förbundsmöte i den nybildade organisationen för utseende av funktionärer m. m.
    Det nya förbundet har antagit namnet Sveriges Domareförbund och skall enligt de nya stadgarna ha till ändamål att företräda Sveriges domare och samla dem till överläggningar i angelägenheter av betydelse för domstolarna och domarkåren.
    Vissa riktlinjer för det nya förbundets verksamhet har under de förberedande förhandlingarna stått klara. Förbundet kommer inte att engagera sig i direkt fackliga frågor. Man avser alltså inte att uppta något slags konkurrens med Jurist- och samhällsvetareförbundet utan eftersträvar tvärtom att uppta ett förtroendefullt samråd med denna organisation när detta visar sig lämpligt och önskvärt. I de sammanhang, där så bedöms erforderligt, och särskilt när det gäller domstolarnas ställning, organisation och arbetsförhållanden, vill det nya domareförbundet framföra synpunkter och meningar, som är representativa för den svenska domarkåren. En viktig del av förbundets verksamhet blir — liksom tidigare för tingsrättsdomareföreningen — besvarande av remisser i lagstiftningsfrågor samt i spörsmål om domstolarnas organisation och rättstillämpning m. m. Förbundet torde också, såsom flera gånger framhållits under arbetet med samgåendet, söka vägar att bevaka domarkårens intressen, då oriktig information sprides i massmedia om domstolarna och om dem som arbetar där.
    En annan arbetsuppgift erbjuder kårens interna information om organisationsfrågor och om nyheter ifråga om lagstiftning m. m. Det kan finnas anledning diskutera initiativ härvidlag från domarnas egen organisation. Ett viktigt spörsmål blir, om domarkåren skall söka utvidga sitt medinflytande i utnämnings- och befordringsärenden eller andra frågor om arbetsförhållandena och i så fall vilka vägar man skall söka för att uppnå detta. Vad gäller befordringsärendena har domarnas organisationer hittills haft representation— två ledamöter från tingsrättsdomareföreningen — i det s. k. presidentkollegiet, vars roll i detta sammanhang, som bekant, endast är rådgivande.
    Det torde vara det nya förbundets avsikt att söka vidmakthålla och kanske förstärka de kontakter med domare i Norden och i andra länder, som de tidigare organisationerna upptagit. Att den svenska domarkåren nu liksom i de flesta andra länder fått en enhetlig organisation underlättar dessa strävanden.
    Vid mötet 17.11.1973 väcktes frågan om förvaltningsdomarnas medlemskap i förbundet. Under hela förberedelsearbetet har det stått klart, att en enhetlig domarorganisation borde omfatta även denna domarkategori, bland annat med hänsyn till den integrering av hela domarkåren som pågår. Vid kontakter med förvaltningsdomare talade dock en del röster från det hållet för att man skulle vänta något med en sådan utvidgning av domareförbundet. Det stadgeförslag som nu framlades och sedermera antogs vid mötet tog därför ej sikte på att förvaltningsdomarna redan nu skulle ingå. Vid mötet syntes emellertid råda en allmän uppfattning att förvaltningsdomarna borde vara likaberättigade till medlemskap och att formella hinder härför snarast borde undanröjas. Det ansågs av tekniska skäl ej möjligt att i sista stund ändra detta. Den nya förbundsstyrelsen beslöt vid sitt första sammanträde att så snart som möjligt framlägga ett förslag till stadgeändring i denna riktning. Intill dess så skett kan enligt stadgarna andra domare än de som nu

250 Notisersärskilt anges i stadgarna väljas in i förbundet genom beslut av styrelsen. Med hänsyn till den positiva inställning till förvaltningsdomarnas medlemskap som allmänt uttalats torde ett sådant inval kunna ses som en ren formalitet.
    Vid mötet 17.11.1973, som ägde rum i närvaro av statsrådet Lennart Geijer och gäster från de nordiska domarföreningarna, höll lagman Carl Anton Spak föredrag över ämnet "Domarutbildningen och domarkarriären —något om 1972 års domarutrednings arbete".
    Ordförande i det nya Sveriges Domareförbund är borgmästaren Johan Björling, Malmö, v. ordförande hovrättslagmannen Lars-Erik Tillinger, Stockholm, och sekreterare revisionssekreteraren Sven Beling, Stockholm. Förbundet har ett arbetsutskott som förutom ordföranden, vice ordföranden och sekreteraren består av lagmannen Carl Hamilton, Härnösand, och tingsdomaren Bo-Göran Stenström, Kalmar. Övriga styrelseledamöter är kassaförvaltaren tingsdomaren Hans B. Andersson, Kristianstad, hovrättsrådet Birgitta Egenvall, Stockholm, hyresrådet Ulf Gad, Göteborg, t.f. lagmannen Bertil Hagard, Falköping, lagmannen Göran Hammarström, Umeå, hovrättsrådet Erik Holmberg, Malmö, justitierådet Olof Höglund, Stockholm, hovrättslagmannen Anders Litzén, Stockholm, lagmannen Eric Stangenberg, Uppsala, och rådmannen Gunnel Widegren-Agvald, Stockholm.
    Styrelsesuppleanter är revisionssekreteraren Gillis Erenius, Stockholm, bitr.häradshövdingen Carl-Gustaf Grotander, Solna, hovrättsrådet Jan-Eric Jagander, Göteborg, rådmannen Sven Ordqvist, Göteborg, rådmannen Anders Palm, Norrköping, tingsfiskalen Tomas Stahre, Jönköping, och hovrättsrådet Stina Zackari, Sundsvall.
    Revisorer är hovrättsrådet Einar Beskow och chefsrådmannen Ingvar Ågren.
    Nya medlemmar kan anmäla sig till förbundets kassaförvaltare tingsdomaren Hans B. Andersson, Box 536, 291 25 Kristianstad.

                                                                                                                                          L.-E. T.