Ett register över SFS-författningar
I februari 1974 publicerades ett tryckt register över de SFS-författningar som gällde den 1 juli 1973. Registret har upprättats i statsrådsberedningen på initiativ av författningspubliceringsutredningen, jfr SOU 1970: 48 s. 73. Registret är framställt genom automatisk databehandling och datorstyrd fotosättning i ett projekt beträffande författningar och rättsfall m. m. inom rättsväsendets informationssystem (RI).
    Urvalet av författningar har skett efter principen att endast gällande författningar skall redovisas. Registret innehåller därför inte författningar som upphävts, tidsbegränsade författningar för vilka giltighetstiden gått ut eller författningar som uppenbarligen avser viss passerad tidpunkt eller förfluten tidrymd.
    Registret består av en numerisk del och en alfabetisk del. Till registret har fogats en förteckning över författningar som blivit ogiltiga sedan år 1970.
    I den numeriska delen har författningarna ordnats efter sina löpnummer i SFS. Författning som innebär ändring, fortsatt giltighet eller ikraftträdande av annan författning har tagits upp under denna. Sistnämnda författning är oftast inte själv en ändringsförfattning utan en s. k. grundförfattning. Den alfabetiska delen utgör ett sakregister över grundförfattningarna i den numeriska delen.

326 Bo SvenssonInventeringen av gällande författningar
Författningspubliceringsutredningen förordade att en arbetsgrupp bestående av minst fem heltidsarbetande jurister med tillgång till kansli skulle tillkallas för att upprätta ett sammanfattande register över gällande författningar. Arbetsgruppen skulle gå igenom SFS, börja med de senaste årgångarna och arbeta sig bakåt i tiden. Under arbetet skulle noggranna anteckningar göras om hur författningarna påverkar varandra, om upphävanden, ändringar, motstridigheter o. s. v.
    Den förordade arbetsmetoden har ansetts alltför kostsam. Det nu tryckta registret bygger i stället på tioårsregistren till SFS för tiden 1920—1969. En genomgång av dessa register påbörjades under år 1969. Genomgången resulterade i att Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet i oktober 1971 utgav Kronologiskt register över författningar publicerade i SFS 1920—1969. Detta register motsvarar det nu publicerade tryckta registrets numeriska del. Över grundförfattningarna i det kronologiska registret publicerades samtidigt ett sakregister i s. k. KWOC-teknik (Key Word Out of Context), varom mera nedan.
    För att belysa omfattningen av genomgången kan nämnas att antalet författningar som publicerats i SFS under åren 1920—1969 uppgår till omkring 50 000. Det kronologiska registret innehöll uppgifter om 12 219 författningar, varav 4 550 grundförfattningar.
    Det kronologiska registret med tillhörande sakregister remissbehandlades. Av remissyttrandena framgick dels att många författningar i registret inte längre gällde, dels att vissa ytterligare författningar borde tillföras registret. Med anledning av remissyttrandena jämfördes registret med andra tillgängliga register och författningssamlingar. I slutet av juni 1972 hemställde därefter rättschefen i statsrådsberedningen att övriga rättschefer i departementen skulle ta ställning till giltigheten av ca 2 000 angivna författningar.
    Rättschefernas synpunkter förelåg i november 1972. Det stod klart att drygt 1 200 grundförfattningar i det kronologiska registret inte gällde. Många var uttryckligen upphävda, andra hade en begränsad giltighetstid som gått till ända etc. En betydande mängd av de 1 200 författningarnahade emellertid upphört att gälla utan att detta framgick av någon författning. De hade blivit obsoleta, d. v. s. de borde eller kunde inte längre tilllämpas.
    Dittills hade ställning inte tagits till frågan hur man skulle förfara med de obsoleta författningarna. När det gällde författningar utfärdade av annan myndighet än Kungl. Maj:t ansågs det inte påkallat att kräva att myndigheten genom författning i SFS skulle uttryckligen upphäva dem innan de avfördes ur registret. Ett sådant avförande borde få ske formlöst när det departement under vilket myndigheten hörde fann att författningeninte lämpligen borde stå kvar i registret. När det gällde Kungl. Maj:ts författningar intogs motsatt ståndpunkt: de av Kungl. Maj:ts författningar som är obsoleta skall uttryckligen upphävas.
    I enlighet härmed utfärdades kungörelsen (1973: 76) om upphävandeav vissa författningar i anslutning till upprättandet av ett register över gällande författningar publicerade i Svensk författningssamling. Genom kungörelsen upphävdes, i den mån de fortfarande hade giltighet, drygt 840 författningar. Ytterligare författningar upphävdes som ett led i registerarbetet

Ett register över SFS-författningar 327utan att detta framgår av författningsrubriken, se t. ex. SFS 1973: 324.
    I december 1972 tillställdes rättscheferna en förteckning över de grundförfattningar, som fanns i registret, med begäran om uppgift om vilka av författningarna resp. departementet svarade för. Sedan dessa uppgifter lämnats erhöll rättscheferna i september 1973 en ny förteckning över grundförfattningarna fördelade på departement med begäran om kontroll av att uppgifterna om departementstillhörighet var riktiga och att urvalet av författningar som enligt redovisade principer skulle ingå i registret var korrekt.
    Det tryckta registret innehåller 3 395 grundförfattningar, varav 2 798 från år 1969 eller tidigare. Av det kronologiska registrets grundförfattningar återstod således den 1 juli 1973 drygt 60 %, om man bortser från det jämförelsevis ringa antal författningar som i denna del tillförts registret. Minskningen beror självfallet också på att många författningar upphävts som ett led i det vanliga lagstiftningsarbetet.
    Trots att ett omfattande arbete sålunda lagts ner för att få ett korrekt urval av författningar kan felaktigheter inte ueslutas. Det förhållandet att en författning upptagits eller inte upptagits i registret är därför ine avgörande för frågan om författningen faktiskt gäller eller inte. Registret har inte någon rättslig betydelse utan är endast ett hjälpmedel.

 

Fortsatt författningsinventering?
    Som nämnts bygger registret på tioårsregistren för tiden 1920—1969. Det innebär att författningar som givits före år 1920 och aldrig ändrats detta år eller senare inte återfinns i registret. Som exempel på en gällande författning som av denna anledning saknas kan nämnas 1894 års lag angående tiden för allmänna författningars trädande i kraft. Frågan är då om och hur registret bör kompletteras med uppgifter om sådana gällande äldre författningar.
    Från den inledande genomgången av tioårsregistren finns inte bevarade några sådana noggranna anteckningar om hur författningarna påverkar varandra som författningspubliceringsutredningen förordade. En förteckning över de grundförfattningar som inte upptagits i det kronologiska registret med uppgift om skälen härför finns således inte. Det innebär att man för att komplettera registret med uppgifter om författningar från tiden före år 1920 måste för varje ifrågasatt författning på nytt gå igenom tioårsregistren för att kontrollera om grundförfattningen upphävts.
    Det praktiska värdet av en sådan komplettering motsvarar knappast kostnaderna. I stället kan man nöja sig med att tillföra registret sådana uppgifter om gällande grundförfattningar som kan erhållas ur tillgängliga register och författningssamlingar eller infordras från myndigheter som kan antas ha kunskap om sådana författningar. Det kan inte rimligtvis finnas många gällande SFS-författningar av någon betydelse som inte har ändrats påöver 50 år. Vidare kan registret kompletteras med uppgifter om ändringsförfattningar från tiden före år 1920 i fråga om grundförfattningar som redan finns i registret. Även här kan man naturligtvis ifrågasätta det praktiska värdet av att kunna redovisa samtliga ändringsförfattningar till exempelvis 1686 års kyrkolag, ställt i relation till kostnaderna för att skaffa fram uppgifterna.
    Det finns f. n. inte några planer på att komplettera registret med uppgifter som sagts nu. Frågan kan emellertid bli aktuell i framtiden.

328 Bo Svensson    I det projekt inom RI av vilket registret utgör en del ingår också att lagra hela författningstexter på maskinläsbart medium. Inom justitiedepartementet pågår f. n. försök med att skriva utkast till författningar m. m. med hjälp av sådant medium. Det huvudsakliga syftet därmed är att förenkla och förbättra vissa kontorsrutiner. En följd av att utkast skrivs på detta sätt är att övergång kan ske till datorstyrd fotosättning av författningarna. Fr. o. m. 1974 fotosätts alla SFS-författningar för vilka justitiedepartementet svarar. Och de uppgifter som skrivs in i samband med utkastskrivningen bevaras i den version författningen har vid den tidpunkt då tryckning sker.
    Utöver de författningstexter som sålunda fortlöpande lagras som ett led i lagstiftningsarbetet kompletteras författningsmaterialet genom särskild inskrivning av författningstexter över terminal. Vilka författningstexter som skall lagras bestäms rimligtvis med hänsyn till det sammanfattande registrets innehåll. I en — tämligen avlägsen — framtid, när samtliga författningar som finns upptagna i registret i sin helhet finns lagrade på maskinläsbart medium, kan man alltså med användande av datorstyrd fotosättning för en förhållandevis låg kostnad trycka en fullständig författningsbok. Vill man spekulera kan man leka med tanken att Kungl. Maj:t då - i likhet med vad som ibland sker utomlands — vänder sig till riksdagen och begär förklaring att endast de av Kungl. Maj:ts författningar som upptagitsi författningsboken är giltiga och att resten, i den mån annat inte följer av särskilda övergångsbestämmelser, skall upphöra att gälla. En på detta sätt auktoriserad, årligen utkommande, billig författningsbok är verkligen något att sträva efter.

 

Förhållandet till andra SFS-register
Hittills har behandlats endast frågan om och hur registret skall kompletteras med uppgifter om författningar som förekommer i SFS år 1969 eller tidigare. När det gäller senare års författningar lagras alla för registerproduktionen erforderliga uppgifter fortlöpande på maskinläsbart medium. I samband med att kvartalsregistren till SFS framställs aktualiseras uppgifterna i registret. Det kan tänkas att registret i framtiden kommer att aktualiseras i samband med att varje ny författning trycks.
    Det sammanfattande registret hålls alltså rutinmässigt aktuellt. Uppgifterna finns lagrade så att fotosättning kan ske — sedan år 1972 fotosätts kvartals- och årsregistren — och de program som tryckeriet behöver för sin del av registerframställningen är utarbetade. Om intresse finns kommer registret därför att ges ut periodiskt; nästa upplaga utkommer förhoppningsvis våren 1975 och omfattar 1974 och tidigare års författningar.
    Som inledningsvis nämndes innehåller registret inte upphävda författningar eller tidsbegränsade författningar för vilka giltighetstiden gått ut. Med denna princip för urvalet är det uppenbart att en rad författningar som har allmänt intresse utesluts ur registret. Om nämligen en författning uttryckligen upphävs med verkan fr. o. m. viss dag, utesluts den ur registret när dagen passerats utan hinder av att författningen enligt särskilda övergångsbestämmelser fortfarande skall tillämpas i vissa betydelsefulla avseenden. Och vissa periodiska författningar, t. ex. författningarna beträffande basbeloppets storlek varje månad, anses vara tidsbegränsade och utesluts ur registret vid månadens utgång, trots att uppgiften om basbeloppet är av intresse långt efter den aktuella månaden. För undvikande av

Ett register över SFS-författningar 329missförstånd kan nämnas att alla uppgifter om författningar som förlorat sin giltighet efter utgången av år 1969 och till följd härav uteslutits ur registret sparas.
    För att motverka angivna olägenheter finns till registret fogad en förteckning över författningar som avförts ur registret sedan år 1970 med uppgift om grunden för åtgärden. För upphävda författningar hänvisas till den författning genom vilken upphävandet skedde. I fråga om de tidsbegränsade författningarna anges till vilken dag författningen gällde. Även obsoleta myndighetsförfattningar som avförts på grund av uppgift från det departement under vilket myndigheten hör redovisas men skälen för avförandet anges inte.
    Genom att registret kompletteras med en sådan lista över författningar, som inte längre gäller, kommer den tryckta utgåva av det sammanfattande registret som förhoppningsvis publiceras under våren 1980 att ge i det närmaste samma information om 1970-talets författningar som ett konventionellt tioårsregister. Skillnaden består framför allt i att ett alfabetiskt sakregister över de inte längre gällande författningarna saknas samt att listan över dessa inte innehåller uppgifter om den fullständiga författningsrubriken och om vilka ändringar i dessa författningar som kan ha gjorts under 1970-talet innan författningarna upphävdes.
    Till frågan om ett tioårsregister för 1970-talet skall ges ut har ställning ännu inte tagits. De magnetband som används för produktion av årsregister till SFS sparas emellertid. Det är en jämförelsevis enkel sak att genom kumulation av banden framställa ett tioårsregister. Man kan självfallet också tänka sig att det sammanfattande registret år 1980 kompletteras i nyss angivna hänseenden, så att det fyller de krav som kan ställas på ett konventionellt tioårsregister över 1970-talets SFS-författningar.
    Kvartals-, års- och tioårsregistren samt det sammanfattande registret är således integrerande delar i ett system. Detta har betydelse framför alltför sökorden.

 

Registrets alfabetiska del
Författningspubliceringsutredningens kritik mot SFS-registren gick bl. a. ut på att års- och tioårsregistren inte var utformade efter samma principer. Registren innehöll olika uppslagsord och ofta hade samma författning förts under skilda uppslagsord i de olika registren. Genom att tioårsregistren görs av olika personer kommer dessas personliga uppfattning att sätta sin prägel på registren. Detsamma gäller f. ö. också årsregistren som tid efter annan får ny författare. Samma författning kan därför återfinnas under skilda uppslagsord i de olika tioårs- resp. årsregistren, vilket försvårar sökandet.
    Som ett led i försöken att komma tillrätta med dessa förhållanden upprättades årsregistren till SFS år 1970 och 1971 med ledning av KWOC-listor framställda genom automatisk indexering, alltså samma teknik som tilllämpades vid upprättandet av sakregistret till det kronologiska registret. I KWOC-listorna var författningsrubrikens alla ord, utom en del för sökning betydelselösa ord som prepositioner m. m., uppställda i bokstavsordning. Under varje sådant i listorna upptaget ord (nyckelord) lämnades uppgift om författningens rubrik, årtal och nummer.
    Författningspubliceringsutredningen anförde om KWOC-register att dessa inte kan uppfattas som en slutprodukt utan snarare som ett arbetsun-

330 Bo Svenssonderlag för att få fram ett fullvärdigt register. Bland KWOC-registrens brister nämndes att uppslagsorden endast tas ur författningens rubrik, att hänvisningsord saknas och att samma författning kan förekomma på flera ställen, vilket gör registret onödigt omfångsrikt.
    Tekniken med automatisk indexering har gått framåt och i dag kan man framställa KWOC-listor i vilka den fulla författningsrubriken utskrivs under endast ett nyckelord. Under övriga aktuella nyckelord hänvisas till huvudnyckelordet. Trots detta tenderar KWOC-register att bli onödigt omfångsrika. Det är svårt att på förhand göra upp en effektiv lista över för sökning betydelselösa ord. Med hänsyn härtill och av stilistiska skäl — i KWOC-listorna förekommer nyckelorden i samma form som i författningsrubriken —övergavs den automatiska indexeringen när registren för 1972 och följande år skulle upprättas.
    Detta innebär emellertid inte att den automatiska indexeringen definitivt övergivits. Mycket intressanta försök har gjorts att ytterligare utveckladen. Bl. a. finns nu möjligheter att framställa listor som inte grundas endast på orden i författningsrubrikerna utan även på de betydelsebärande delarna, de s. k. morfemen, i samma ord. Det innebär att man kan framställa listor där exempelvis författningsrubriker som innehåller ordet familjepension redovisas under nyckelordet pension. Det spelar inte någon roll om en betydelsebärande del av ett ord står i början, i mitten eller i slutet av ordet.Vidare pågår på många håll arbete med att framställa synonymlistor och homonymlistor att användas vid automatisk databehandling.
    När den automatiska indexeringen övergavs skedde det till förmån för manuell indexering i KWOC-teknik. För det sammanfattande registret innebär detta följande.
    Varje grundförfattning har av registerförfattaren åsatts sökord som är betecknande för författningen. Har mer än ett sökord åsatts författningen, har angivits vilket av sökorden som skall vara huvudsökord. Sökorden har därefter genom automatisk databehandling ordnats alfabetiskt, varvid sökord som inte är huvudsökord hänvisar till detta. Under huvudsökordet har författningsrubriken skrivits ut och markerats om författningen har begränsad giltighetstid (t) resp. om i den numeriska delen under författningen upptagits ändringsförfattning (ä).
    Som sökord har använts ord eller uttryck eller undantagsvis synonymer till ord eller uttryck som förekommer i författningsrubriken. Denna begränsning till författningens rubrik har skett av praktiska skäl men har vissa brister. Vissa i och för sig relevanta sökord, t. ex. ordet bouppteckning, finns sålunda inte med i den alfabetiska delen. Vidare kan sökord ibland ge en vilseledande bild av vilka författningar som gäller inom det ämnesområde sökordet avser. Under sökordet adoption finns exempelvis inte någon hänvisning till föräldrabalken.
    För att i någon mån motverka olägenheterna med att sökorden uteslutande hämtas ur författningsrubrikerna har statsrådsberedningen i anvisningar för författningsskrivning understrukit vikten av att författningsrubriken innehåller ord som ger god anvisning om författningens innehåll. Det ankommer på statsrådsberedningen att övervaka att anvisningarna följs.
    För kontroll av att valet av sökord skett konsekvent har sökorden i den alfabetiska delen jämförts med ett sakregister över samma författningar, framställt genom automatisk indexering i KWOC-teknik.

Ett register över SFS-författningar 331    De sökord som sålunda finns lagrade för varje grundförfattning kommer fr. o. m. år 1974 automatiskt att användas i kommande kvartals- och årsregister i fråga om författningar som innebär ändring av grundförfattningen. På så sätt erhålls den konsekvens som författningspubliceringsutredningen efterlyste. Författaren till kommande kvartals- och årsregister har anledning att bestämma sökord endast i fråga om nya grundförfattningar. Och samma automatik kommer att tillämpas vid upprättandet av ett eventuellt tioårsregister eller kommande utgåvor av det sammanfattande registret. Övervägande skäl talar emellertid för att man med några års mellanrum måste kontrollera konsekvensen i valet av sökord genom jämförelser meden lämplig lista framställd genom automatisk indexering i KWOC-teknik.
                                                                                                                                 Bo Svensson