PETER GERMER. Ytringsfrihedens væsen. Kbhvn 1973. Juristforbundets forlag. 256 s. Dkr. 47,50.

 

I en doktorsavhandling — försvarad vid Aarhus universitet i april 1973 —har Peter Germer undersökt innebörden av den yttrandefrihet som antas vara garanterad i 77 § danska grundlagen. Författningstexten har följande lydelse: "Enhver er berettiget til på tryk, i skrift og tale offentliggøre sine tanker, dog under ansvar for domstolene. Censur og andre forebyggende forholdsregler kan ingensinde påny indføres." Bestämmelsen har i stort sett oförändrad funnits i grundlagen sedan 1849 men under årens lopp tolkats på olika sätt. Peter Germers undersökning gäller om grundlagsstadgandet innebär en formell yttrandefrihet, d. v. s. om det endast förbjuder hindrande åtgärder innan yttrandet blivit offentliggjort, eller om det innebär en materiell yttrandefrihet, d. v. s. om det också hindrar ingripande från samhällets sida för redan offentliggjorda uttalanden. Germer undersöker noggrant förarbetena till lagrummet och uttalanden av olika rättslärda och kommer fram till att yttrandefriheten i vart fall borde vara helt oinskränktdå det gäller "offentlige anliggender". Han måste emellertid konstatera att flera av straffelovens bestämmelser kränker denna princip varför straffeloven egentligen borde revideras grundligt. Germer avslutar sin avhandling med följande tänkvärda ord: "Århundreders erfaring belærer os om at der altid er fare for at statsmagten vil begå overgreb, og det er disse overgreb som ytringsfriheden, og de andre klassiske frihedsrettigheder, skal beskytte imod. Hvis domstolene og den juridiske teori kun benytter den forfatningsretlige argumentation til at give alle myndighedshandlinger et skær af legitimitet, er beskyttelsen illusorisk."
    Germers avhandling innehåller också en redogörelse för förhållandena i vissa främmande länder. Sålunda ägnas stor uppmärksamhet åt den amerikanska konstitutionen liksom åt förhållandena i flera europeiska stater, däribland Sverige. Med hjälp av doktrin och praxis ger Germer en klarbild av yttrandefrihetens natur i de olika staterna och de inskränkningar i yttrandefriheten som anses tillåtna. Icke minst denna redogörelse för främmande rätt gör boken intressant även för Sveriges del.
                                                                                                                                                P. S.

 

HANS GAMMELTOFT-HANSEN. Fængslingsforudsætninger. Dansk ret i europæisk belysning. 1973. Juristforbundets forlag. 303 s. Dkr. 50,00.

 

Efter att under i det närmaste 100 år inte ha använts, väcktes för ett par år

sedan juris licentiatexamen åter till liv i Danmark. Adjunkten vid rättsvetenskapliga institutionen, Köpenhamns universitet, Hans Gammeltoft-Hansen, blev på här aktuell avhandling den tredje danske juris licentiat enligt den nya ordningen.
    Boken behandlar "varetægttsfængsel" eler "fængsling", d. v. s. det institut vi i Sverige kallar häktning. Närmare bestämt tar avhandlingen upp spörsmål rörande häktningsfrekvensen. Som undertiteln ger vid handen, har förf. valt att använda en komparativ metod. Förutom de nordiska länderna omfattar rättsjämförelsen främst tysk, engelsk, fransk och jugoslavisk rätt. Ämnet förefaller vara väl ägnat för en dylik metod där de skilda ländernas relevanta rättsregler jämförs med hänsyn till deras funktion i samhället. Denna avhandlingens "functional approach" måste välkomnas här i Sverige där frågor rörande häktning hittills ej behandlats monografiskt.
                                                                                                                                               G. E.