FOLKE SCHMIDT. Allmänna och privata pensioner. Lund 1974. Norstedts. 221 s. Kr 75,00.

 

Regelsystemet om pensioner berör på ett eller annat sätt alla som bor eller arbetar i landet och är en grundpelare i vårt trygghetssystem. Det kan mot bakgrund härav synas förvånande att våra rättsvetenskapsmän i så relativt ringa grad hittills ägnat pensionerna sin uppmärksamhet. Förklaringen till detta ligger väl i att de olika pensionssystemen är svåröverskådliga och föremål för snabba ändringar. Eftersom pensionsfrågor alltid berör långa tidsperioder medför också ändringarna ofta övergångsanordningar som förmörkar de principiella grunddragen. Svårigheterna har emellertid inte avskräckt prof. Folke Schmidt att i förevarande arbete gripa sig an med att vetenskapligt bearbeta pensionsproblem.
    Schmidt har valt att behandla folkpensioneringen, ATP, de statliga tjänstepensionerna, de privata tjänstepensionerna och de privata arbetarpensionerna utifrån följande fem synpunkter:

 

 

a) Vilken är målsättningen för pensioneringen, d. v. s. vilken är den åsyftade pensionsnivån?

b) Hur finansieras pensionen?

c) Hur säkerställes pensionen (genom fondering eller på annat sätt) ?

d) Hur skyddas pensionen mot försämring av penningvärdet?

e) Vilken rätt har den enskilde vid förtida avgång ur systemet?
    Den valda avgränsningen innebär att t. ex. de kommunala pensionerna ligger helt utanför arbetets ram. Yrkesskadelagstiftningen och andra försäkringsanordningar som kompletterar särskilt förtids- och familjepensioneringen berörs inte heller. Detta kan naturligtvis sägas vara en brist men materialet är så överväldigande att avgränsningar måste göras.
    Den enskildes totalsituation i pensionshänseende blir i framställningen inte alltid allsidigt belyst med den valda avgränsningen men detta lär vara oundvikligt om man vill begränsa materialet.
    Arbetets uppläggning medför att det inte blir av handbokskaraktär. Den som vill lösa ett praktiskt pensionsproblem torde i allmänhet ha större nytta av annan litteratur.
    Arbetets värde ligger främst i att det översikligt och principiellt belyser några av de centrala pensionsproblem, som nästan alltid blir aktuella vid ändringar av pensionsreglerna — vare sig de nu grundar sig på lagstiftning eller på kollektivavtal. På ett övertygande sätt visar arbetet hur oenhetliga våra svenska pensionssystem är.
    I förordet uttalar förf. sin övertygelse att vi bör söka nå mera ensartade regler än för närvarande. I denna övertygelse lär väl alla kunna instämma. Enligt anm:s mening går den enda väg som finns att nå detta mål genom lagstiftning. Så länge stora delar av pensionssystemet är beroende av resultatet av förhandlingar på arbetsmarknaden lär det bli mycket svårt att uppnå enhetliga regler.
    Som förut nämnts ändras pensionsreglerna snabbt. När pensionsåldern i den allmänna försäkringen 1 juli 1976 sänks till 65 år och de offentliga och privata tjänstepensionssystemen till följd härav kommer att ändras, blir delar av bokens deskriptiva avsnitt inaktuella. Men värdet av det långa perspektivet och de principiella analyserna består.
Carl Axel Petri