154 NotiserFörslag till ny lagstiftning på den kollektiva arbetsrättens område. Arbetsrättskommittén, som har haft i uppdrag att se över arbetsfredslagstiftningen och att därvid särskilt inrikta sig på förslag till ändringar i denna i syfte att ge löntagarorganisationerna det stöd som behövs för att få till stånd en demokratisering av arbetslivet, har i januari lagt fram sitt huvudbetänkande Demokrati på arbetsplatsen (SOU 1975: 1). Kommittén fortsätter enligt tilläggsdirektiv sitt arbete med att utreda frågorna om information och utbildning rörande de kommande reformerna på den arbetsrättsliga lagstiftningens område och om ev. lagstiftning om rätt att bedriva politisk propaganda på arbetsplatserna.
Utgångspunkten för kommitténs nu slutförda arbete har varit uttalanden i direktiven att medbestämmanderätt för arbetstagarna i företagen bör i första hand åstadkommas genom avtal och i former som inte förändrar de fackliga organisationernas fria och oberoende ställning. För att resultat skall kunna nås genom förhandlingar och avtal krävs emellertid, förklaras det vidare i direktiven, att förhandlingsrätten bygges ut och att kollektivavtalslagstiftningen ändras så att arbetstagarna och deras organisationer får en med arbetsgivaren mera jämbördig ställning. En ny lagstadgad förhandlingsrätt bör i princip vara så vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor på olika beslutsnivåer som det är angeläget för de anställda att få inflytande över.
Mot denna bakgrund är i det förslag till ny lagstiftning på rättsområdet, som lagts fram av kommittén, reglerna om förhandlingsrätt och om kollektivavtal att se som de mest väsentliga. Enligt förslaget skall i princip alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare kunna tas upp till förhandlingar och regleras i kollektivavtal, det må sedan gälla frågor om företagets produktion, affärs- eller arbetsledningen eller något annat. Såvitt särskilt gäller förhandlingsrätten byggs nu gällande regler därom i 4 § lagen om förenings- och förhandlingsrätt ut med bestämmelser om skyldighet för varje kollektivavtalsbunden arbetsgivare att förhandla även i frågor, beträffande vilka han enligt avtal ensam har beslutanderätten. I sådana hithörande frågor som är av större betydelse eller omfattning — frågor som rör viktigare förändringar av drifts- eller arbetsförhållandena eller av anställningsförhållandena i övrigt — åläggs arbetsgivaren enligt förslaget skyldighet att själv ta initiativet till förhandling med vederbörande lokala motpart på arbetstagarsidan innan beslut fattas eller eljest åtgärd vidtas (s. k. primär förhandlingsskyldighet). I frågor av mindre allmän betydelse konstrueras arbetsgivarens förhandlingsskyldighet som en skyldighet att förhandla på begäran av arbetstagarsidan och att skjuta upp beslut eller annan åtgärd tilldess förhandlingen hållits. Systemet av regler på förhandlingsrättens område kompletteras vidare bland annat med bestämmelser om skyldighet för kollektivavtalsbunden arbetsgivare att fortlöpande hålla arbetstagarsidan informerad om den allmänna produktionsmässiga och ekonomiska utvecklingen i företaget och om de allmänna riktlinjerna för företagets personalpolitik, liksom med regler om skyldighet för förhandlande parter att ställa till motpartens förfogande sådant grundmaterial som behövs för en riktig bedömning av förhandlingsfrågan.
Lagförslaget bygger som redan antytts i enlighet med direktiven på principen att arbetstagarnas rätt till medinflytande skall på den utvidgade förhandlingsrättens grund fastställas och närmare utformas i kollektivavtal. Av