154 NotiserFörslag till ny lagstiftning på den kollektiva arbetsrättens område. Arbetsrättskommittén, som har haft i uppdrag att se över arbetsfredslagstiftningen och att därvid särskilt inrikta sig på förslag till ändringar i denna i syfte att ge löntagarorganisationerna det stöd som behövs för att få till stånd en demokratisering av arbetslivet, har i januari lagt fram sitt huvudbetänkande Demokrati på arbetsplatsen (SOU 1975: 1). Kommittén fortsätter enligt tilläggsdirektiv sitt arbete med att utreda frågorna om information och utbildning rörande de kommande reformerna på den arbetsrättsliga lagstiftningens område och om ev. lagstiftning om rätt att bedriva politisk propaganda på arbetsplatserna.
    Utgångspunkten för kommitténs nu slutförda arbete har varit uttalanden i direktiven att medbestämmanderätt för arbetstagarna i företagen bör i första hand åstadkommas genom avtal och i former som inte förändrar de fackliga organisationernas fria och oberoende ställning. För att resultat skall kunna nås genom förhandlingar och avtal krävs emellertid, förklaras det vidare i direktiven, att förhandlingsrätten bygges ut och att kollektivavtalslagstiftningen ändras så att arbetstagarna och deras organisationer får en med arbetsgivaren mera jämbördig ställning. En ny lagstadgad förhandlingsrätt bör i princip vara så vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor på olika beslutsnivåer som det är angeläget för de anställda att få inflytande över.
    Mot denna bakgrund är i det förslag till ny lagstiftning på rättsområdet, som lagts fram av kommittén, reglerna om förhandlingsrätt och om kollektivavtal att se som de mest väsentliga. Enligt förslaget skall i princip alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare kunna tas upp till förhandlingar och regleras i kollektivavtal, det må sedan gälla frågor om företagets produktion, affärs- eller arbetsledningen eller något annat. Såvitt särskilt gäller förhandlingsrätten byggs nu gällande regler därom i 4 § lagen om förenings- och förhandlingsrätt ut med bestämmelser om skyldighet för varje kollektivavtalsbunden arbetsgivare att förhandla även i frågor, beträffande vilka han enligt avtal ensam har beslutanderätten. I sådana hithörande frågor som är av större betydelse eller omfattning — frågor som rör viktigare förändringar av drifts- eller arbetsförhållandena eller av anställningsförhållandena i övrigt — åläggs arbetsgivaren enligt förslaget skyldighet att själv ta initiativet till förhandling med vederbörande lokala motpart på arbetstagarsidan innan beslut fattas eller eljest åtgärd vidtas (s. k. primär förhandlingsskyldighet). I frågor av mindre allmän betydelse konstrueras arbetsgivarens förhandlingsskyldighet som en skyldighet att förhandla på begäran av arbetstagarsidan och att skjuta upp beslut eller annan åtgärd tilldess förhandlingen hållits. Systemet av regler på förhandlingsrättens område kompletteras vidare bland annat med bestämmelser om skyldighet för kollektivavtalsbunden arbetsgivare att fortlöpande hålla arbetstagarsidan informerad om den allmänna produktionsmässiga och ekonomiska utvecklingen i företaget och om de allmänna riktlinjerna för företagets personalpolitik, liksom med regler om skyldighet för förhandlande parter att ställa till motpartens förfogande sådant grundmaterial som behövs för en riktig bedömning av förhandlingsfrågan.
    Lagförslaget bygger som redan antytts i enlighet med direktiven på principen att arbetstagarnas rätt till medinflytande skall på den utvidgade förhandlingsrättens grund fastställas och närmare utformas i kollektivavtal. Av

 

Notiser 155central betydelse är därför ett stadgande i lagförslaget av innebörd att, när sedvanliga kollektivavtal om löner m. m. träffas, arbetstagarparten skall ha rätt till avtalsreglering av frågor om inflytande på vissa områden av särskild betydelse. Dessa frågor är sådana som det för närvarande enligt § 32 i SAF:s stadgar åligger SAF:s medlemmar att via kollektivavtalen söka bevara inom arbetsgivarens bestämmandeområde. I det föreslagna lagstadgandet har, i rubrikartad form, angivits att denna rätt till avtal om arbetstagarinflytande gäller alla frågor om arbetets ledning och fördelning liksom alla frågor som rör ingående eller hävande av arbetsavtal. Stadgandet omfattar också de betydelsefulla frågorna om påföljd vid avtalsbrott. Kommer avtal om inflytande för arbetstagarna inte till stånd, skall enligt förslaget möjlighet finnas att senare under avtalsperioden gå till facklig strid utan hinder av att fredsplikt i övrigt råder i de delar av förhållandet mellan parterna som reglerats i kollektivavtal.
    En ytterligare fråga, som tilldragit sig stor uppmärksamhet i debatten om arbetstagarnas inflytande över sina arbetsförhållanden, gäller arbetsgivarens i arbetsdomstolens praxis fastlagda s. k. tolkningsföreträde vid tvist om arbetstagarnas arbetsskyldighet enligt träffade avtal. På detta område innehåller kommitténs förslag regler om en förskjutning av rättsläget till arbetstagarsidans förmån i den formen, att arbetstagarsidans ståndpunkt i tvisten blir gällande om inte arbetsgivaren inom viss i lagen angiven kort tidsfrist tar initiativet till lösande av tvisten genom förhandlingar eller rättegång inför arbetsdomstolen.
    Vid sidan av de frågor som direkt rör arbetstagarnas inflytande på arbetsplatsen och i företaget har kommitténs uppdrag omfattat en rad i direktiven särskilt angivna problem på den kollektiva arbetsrättens område och en allmän översyn av arbetsfredslagstiftningen i dess helhet. Betänkandet innefattar också en genomgång av hela rättsområdet och förslag till nya regler på åtskilliga viktiga punkter. På fredspliktsområdet har särskilt behandlats frågorna om tillåtligheten av stridsåtgärder i andra än fackliga syften (den "politiska" strejken) och om rätten för fackliga organisationer i Sverige att vidta sympatiåtgärder till förmån för part i utländsk arbetskonflikt. Reglerna om skadestånd vid i första hand brott mot fredsplikten har blivit föremål för delvis långtgående ändringsförslag. Den lagstadgade föreningsrätten och medlingslagstiftningen har granskats och förslag till förändringar har lagts fram särskilt på det senare av de områdena. Därjämte har föreslagits ändringar och kompletteringar av mindre omfattning på en lång rad punkter. I arbetet har slutligen också ingått en genomgång av den särskilda lagstiftningen på det offentliga tjänstemannaområdet i syfte dels att allmänt möjliggöra tilllämplighet i största möjliga omfattning av den allmänna lagstiftningen om inflytande för arbetstagarna även på det området, dels att genom utmönstring av detaljbestämmelser i den nu gällande tjänstemannalagstiftningen vidga området för fackliga förhandlingar och kollektivavtal.
    Kommitténs förslag är inte enhälliga. I åtskilliga reservationer och särskilda yttranden har framlagts alternativ, främst till de förslag som rör arbetstagarnas medinflytande.
O. B.