Ytterligare om AB 72 och rätten till överbesiktning
I SvJT 1975 s. 489 ff har Alve Anderberg kommenterat bestämmelsen 7: 6 i AB 72 (d. v. s. Svenska Teknologföreningens Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader) som föreskriver att entreprenören äger påkalla överbesiktning "om entreprenaden eller del därav icke godkänts" eller icke utan förbehåll godkänts vid för- eller slutbesiktning, särskild besiktning eller garanti- och efterbesiktning (i den mån nu godkännandefrågan kan bli aktuell vid samtliga nämnda besiktningar). Mot nämnda bestämmelse ställes 7: 13 som ålägger besiktningsförrättare att vid sådana besiktningar godkänna entreprenaden om brister eller fel icke föreligger, och som jämväl innehåller att "i begränsad omfattning förefintliga brister och fel av mindre betydelse" icke får utgöra hinder för godkännande.
    Anderberg hävdar, att bestämmelsen medför tolkningssvårigheter och att härutinnan skulle föreligga betänkliga begränsningar för entreprenören, om besiktningsmannen godkänner entreprenaden med förbehåll för vissa fel eller brister.
    Förvisso förekommer i praktiken icke att någon entreprenad av någon storleksordning är helt fri från brister och fel och förvisso har besiktningsförrättaren enligt AB 72, som härutinnan bygger på decenniers praxis, att angiva sin bedömning av ev. brister och fel i arbetena även i de fall han helt godkänner entreprenaden eller den del vari sådana arbeten ingår.
    Förklaringen härtill är att ett sådant godkännande — som alltså sker trots förekomsten av fel eller brister av mindre betydelse — gör det onödigt för entreprenören att påkalla överbesiktning! Genom godkännandet har entreprenadtiden utgått, garantitiden börjat och därav föranledda ekonomiska konsekvenser inträtt. Att vissa brister eller fel likväl noterats, har endast bevarat beställaren i rätten att om han så önskar föra talan därom

 

664 Rätten till överbesiktningmot entreprenören. Med visst undantag (brister och fel som "icke märkts och ej heller bort märkas") äger besiktningen härutinnan vitsord — mot beställaren — på det sättet att beställaren utan brist- eller felnotering är rättsligt förhindrad att föra sådan talan.
    Emot entreprenören äger emellertid en dylik notering icke vitsord och det är således denne icke betaget att emot beställarens eventuella, angivna talan invända att även ifrågavarande arbeten hade bort godkännas. Entreprenören behöver alltså icke påkalla överbesiktning för att vara bevarad i denna sin rätt.
    Annorlunda är det om besiktningsförrättaren endast delvis (jämlikt förstnämnda bestämmelse) godkänt arbetena eller vid godkännande knutit förbehåll, t. ex. "under förutsättning att vissa justerings- eller kompletteringsarbeten utföres" (enligt kommentaren i Motiv AB 72 till 7: 6). I praktiken förekommer denna och andra liknande skrivningar i besiktningsprotokollen. I den mån godkännandet icke är blankt, må överbesiktning härutinnan påkallas av entreprenören. Åtskillnad skall då göras i förhållande till "normala efterarbeten" (enligt samma kommentar till 7: 13). Det medges att avgränsningen mellan nämnda kategorier av arbeten är mycket svårbedömd. Svårigheten ligger dock i första hand på besiktningsförrättaren. Entreprenören liksom beställaren kan nöja sig med att läsa besiktningsutlåtandets obligatoriska "besked om godkännande samt i den mån godkännande ickelämnas, skälen därför" (7: 19 punkt 15), men bör då givetvis också noga aktgiva huruvida besiktningsförrättaren (7: 19 punkt 10) gjort uttalanden om brister och fel för vilka entreprenören hålles ansvarig, och därmed i utlåtandet åsyftat att begränsa godkännandet. Är godkännandet icke helt reservationslöst, må entreprenören påkalla överbesiktning. Om fullständigt godkännande åter föreligger i utlåtandet, så har entreprenören slutfört sina arbeten med undantag för "normala efterarbeten". Om sådana arbeten torde entreprenören icke ha anledning att påkalla överbesiktning.
    Härav torde böra slutas att den angivna "begränsningen" av entreprenörens rättigheter i besiktningshänseende icke är annat än av semantisk natur.
Torbjörn Arve

 

 

Arves inlägg är intressant även om den slutsats han kommer till är felaktig, nämligen att begränsningen av entreprenörens möjlighet till överbesiktning,då entreprenaden godkänts även om fel och brister av mindre betydelse föreligger, endast skall vara att han inte uppmärksammat vissa andra paragrafer i AB 72 eller ej inplacerat dem i sitt rätta sammanhang. Närmast gäller detta 7: 24, första meningen. Denna lyder "Entreprenören skall utan dröjsmål avhjälpa brist eller fel som påkallas av besiktnings utlåtande, vid äventyr att detta eljest sker genom beställarens försorg på entreprenörens bekostnad". Även 6: 13, som berör beställarens rätt att av slutlikviden innehålla belopp i avvaktande på slutligt avgörande bl. a. för brist och fel, skadestånd m. fl. anledningar, är av intresse i sammanhanget.
    Vidare måste man beakta hur AB:s bestämmelser tillämpas i praktiken för att man skall få rätt perspektiv på problemet godkännande — icke rätt till överbesiktning för entreprenören.
    Granskar man ett antal besiktningsutlåtanden från skilda besiktningsförrättare finner man att dessa utvisar att besiktningsförrättarna vanligtvis

 

Rätten till överbesiktning 665har en liberal inställning till vad som utgör "i begränsad omfattning förefintliga brister och fel av mindre betydelse" och således godkänner entreprenaden utan förbehåll. Orsakerna till denna liberala inställning skall inte diskuteras här men torde i viss mån sammanhänga med tidigare utbildad praxis att angiva att entreprenaden godkännes "sedan påtalade brister och fel avhjälpts".1 Emellertid saknar det rent principiellt betydelse om man anser besiktningsförrättarens bedömning liberal eller ej då godkännandetav entreprenaden tar bort entreprenörens möjlighet till överbesiktning.
    Arve framhåller att om godkännande sker trots förekomsten av fel och brister av mindre betydelse (även benämnda "normala efterarbeten") har detta endast bevarat beställaren rätten att om han så önskar föra talan därom mot entreprenören. Detta är emellertid inte riktigt, då tidigare citerade del av 7: 24 ålägger entreprenören skyldighet att utan dröjsmål avhjälpa brister och fel för vilka han ansetts ansvarig enligt besiktningsutlåtandet, då beställaren i annat fall kan avhjälpa dem på entreprenörens bekostnad. Detta gäller således även dem som Arve betecknat som "normala efterarbeten".
    Arve är i sak ense med mig att entreprenören är betagen rätten till överbesiktning i det relaterade förhållandet. Detta innebär således att i de fall entreprenören finner ett eller flera av de förhållanden, som den av beställaren utsedda besiktningsförrättaren konstaterat, vara felaktigt är han betagen den normala och naturliga möjligheten att snabbt få konstaterandet underställt opartiska fackmäns bedömande som är bindande för beställaren.
    Arve framhåller att entreprenören inte är betagen sin rätt att hävda att de förhållanden som hänförts till "normala efterarbeten" borde ha godkänts vid besiktningen och att entreprenören ej behöver påkalla överbesiktning för att bevara denna rätt. Detta är i och för sig riktigt, vilket jag tidigare framhållit i skilda tidskriftsartiklar.2 Emellertid är överbesiktningen ett viktigt instrument för entreprenören som inte bör bli borttappat på grund av bristande samordning av paragrafer i AB 72. Dels är det ett snabbt och enkelt förfaringssätt att undanröja ett felaktigt konstaterande, vilket är av betydelse speciellt vid förhållanden som kan förändras tillföljd av tidsfaktorn (t. ex. trädgårdsanläggningar). Dels medför det att beställaren före överbesiktningen ej äger rätt att utföra arbetet och därigenom undanröja bevismaterial, vilket kan ske om entreprenören vägrar att avhjälpa något som han ansetts ansvarig för enligt besiktningsutlåtandet.3 Vidare är en överbesiktning ett betydligt billigare förfaringssätt än en process.
    Slutligen vill jag ta upp ett påpekande av semantisk natur. Arve talar om besiktningsprotokoll. Detta är felaktigt enär besiktningen inte är en förhandling i den mening som ordet protokoll ger uttryck för. Den handling som upprättas måste rimligen i stället betecknas besiktningsutlåtande.
Alve Anderberg

 

 

1 Se Källenius, S, 1960, s. 210 f, Motiv AB 65, 1969, s. 189 och Motiv AB 72, s. 219.

2 Se t. ex. Överbesiktning, skiljedom, Husbyggaren nr 5, 1973, Tvist om fel eller brist som konstaterats vid besiktning, Utemiljö, september 1973.

3 Se Motiv AB 72, s. 231 f.