BERNHARD GOMARD. Aktieselskaber og anpartsselskaber efter lovene 13. juni 1973. Köpenhamn 1974. Juristforbundets Forlag. 160 s.
BERNHARD GOMARD. Aktieselskabers likvidation og konkurs. Köpenhamn 1975. Juristforbundets forlag. 79 s.

 

I Danmark utfärdades den 13 juni 1973 dels ny lag om Aktieselskaber (AS) och dels lag om Anpartsselskaber (ApS). Den förra grundar sig på det nordiska samarbetet i fråga om aktiebolagsrätt medan den andra tillkommit med hänsyn till Danmarks anslutning till EG.
    Till de båda lagarna har särskilda kommentarer utgivits av Bengt Græsvænge, Viggo Larsen och Axel Roelsen (Aktieselskabsloven af 1973, Köpenhamn 1973, Anpartsselskabsloven af 1973, Köpenhamn 1974). Overregistrator Larsen och f. d. overregistrator Roelsen deltog båda i det nordiska samarbetet beträffande aktiebolagslagstiftningen. Professor Gomard, som utarbetat det till grund för ApS-lagen liggande förslaget (och som tidigare utgivit en bok om den danska aktiebolagsrätten före 1973 års lag, se SvJT 1972 s. 51) har nu med ovan först angivna arbete publicerat en systematisk framställning, som trots att den har ringa omfattning (och av författaren betecknats om "förelöbigt grundrids") ger en klar och koncis bild avden nya danska bolagsrätten.

 

380 Anm. av Bernhard Gomard: Aktieselskaber    Eftersom det i Sverige pågår utredning om införande av en GmbH-liknandc företagsform är den danska ApS-lagen givetvis av intresse för oss. Dess helt dominerande syfte har emellertid varit att möjliggöra existensen av bolag med mindre insatskapital än det som enligt föreliggande direktiv föreslås för EG-staterna (motsvarande cirka 187 500 danska kr). Något genomfört försök att skapa en för smärre företag särskilt lämpad annan företagsform än aktiebolaget är det knappast fråga om. Bortsett från att minimikapitalet för ApS är lägre (30 000 dkr mot f. n. 100 000 för AS) och att ApS ej får utge negotiabla dokument rörande anparterna, som därför ej kan bli föremål för börshandel, är ApS-lagens regler med ganska få och små avvikelser identiska med AS-lagens. Rodhe i SvJT 1974 s. 1 ff — som utgår från den numera knappast helt riktiga förutsättningen att lagstiftaren bundit sig vid den ståndpunkten att ett företag inte skulle få drivas utan personlig ansvarighet för delägarna med mindre insatskapitalet uppgår till åtminstone 50 000 kr — menar att det enda egentliga skälet för att hos oss införa en företagsform av GmbH-typ är att aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler inte är tillräckliga för mindre företag utan att i en ny företagsform minoritetsskyddet borde utbyggas så att det inte alltför mycket avviker från vad som gäller för handelsbolag. Även Gomard s. 15 antyder att en utvidgning av minoritetsskyddet i ApS kan bli aktuell. Men en viss försiktighet är nog påkallad. I den nya aktiebolagslagen har intagits vissa betydelsefulla nya befogenheter för minoriteten. I handelsbolag är den enskilde bolagsmannens ställning mycket stark. Han har enligt lagens (dispositiva) regler bl. a. rätt att vidtaga förvaltningsåtgärder och att inlägga veto mot andra bolagsmäns förvaltningsåtgärder. Dessa vittgående befogenheter är motiverade av bolagsmannens personliga ansvar för bolagets förbindelser. Men det har visat sig att en bolagsman genom att utnyttja dessa befogenheter kan förlama bolagets verksamhet. Att frågan om behovet av en ny företagstyp för mindre bolag och dess utformning bl. a. beträffande minoritetsskyddet nu — i enlighet med aktiebolagsutredningens av Rodhe a. a. s. 2 kritiserade uttalande — skall utredas i samband med arbetet på en modernisering av handelsbolagslagen synes ändamålsenligt. Därigenom kommer hela frågan om den rättsliga regleringen av de mindre bolagen att bli föremål för en samlad bedömning.
    Skriften om aktieselskabers likvidation och konkurs behandlar bl. a. — för både AS och ApS — de nya bolagslagarnas regler om likvidation av insolventa bolag. Reglerna om "insolvenslikvidation" avser att möjliggöra en friare och mera praktisk avveckling än den som sker genom konkursens tyngre och mera formbundna förfarande. Insolvenslikvidation kan beslutas av bolagsstämman eller vid tvångslikvidation av skifteretten. Även borgenärer kan, sedan konkursansökan ingivits, besluta om likvidation istället för konkurs. Vid insolvenslikvidationen blir vissa av konkurslagens regler, bl. a. beträffande återvinning, tillämpliga.

Håkan Nial