Patentpolicykommittén (ordf. generaldirektören Göran Borggård) har nyligen avgivit betänkandet Internationellt patentsamarbete II, 1973 års europeiska patentkonvention (SOU 1976: 24—25). I betänkandet behandlas frågan om Sveriges tillträde till nämnda konvention. Vidare läggs fram förslag till de författningsändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till konventionen.
    Efter ett omfattande förarbete avslutades år 1973 i München en konventionom ett europeiskt patentsystem, European Patent Convention, den europeiska patentkonventionen. Genom konventionen bildas en europeisk patentorganisation. Organisationen består av ett förvaltningsråd och ett europeiskt patentverk. Det europeiska patentverket skall ha sitt säte i München. Vissa enheter skall dock förläggas till Haag. Det europeiska patentverket skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konventionen och meddela patent för en eller flera av de fördragsslutande staterna. Konventionen innehåller en fullständig reglerig av förutsättningarna för meddelande av europeiskt patent. Denna reglering är fristående från de fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning.1
    Patentpolicykommittén förordar att Sverige tillträder den europeiska patentkonventionen under förutsättning att konventionen tillträds av samtliga EG-stater eller i vart fall av Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Enligt kommittén bör tillträdet ske så tidigt att Sverige är fördragsslutande stat när konventionen träder i kraft, vilket beräknas ske den 1 april 1977. Kommittén påpekar att den vid sitt ställningstagande har utgått från att 1970 års konvention om patentsamarbetc (Patent Cooperation Treaty) träder i kraft samt att frågan om det svenska patentverkets ställning som internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning enligt 1970 års konvention och därmed sammanhängande frågor har fått en tillfredsställande lösning.2
    De särskilda bestämmelser rörande europeiska patent och patentansökningar som föranleds av ett tillträde till den europeiska patentkonventionen har i kommitténs förslag sammanförts i ett särskilt kapitel i patentlagen. Detta kapitel innehåller bl. a. två grundläggande bestämmelser som i princip jämställer europeiska patent och patentansökningar med nationella patent och patentansökningar. För att europeiskt patent skall få rättsverkan i Sverige skall dock enligt förslaget sökanden inom viss tid till det svenska patentverket ge in översättning till svenska av den text på engelska, franska eller tyska som ligger till grund för det europeiska patentverkets beslut att meddela patent. Vi-

 

1 En redogörelse för innehållet i den europeiska patentkonventionen finns i SvJT 1974 s. 492. 

2 Se kommitténs förra betänkande, Internationellt patentsamarbete I, 1970 års konvention om patentsamarbete (SOU 1974: 63), anmält i SvJT 1974 s. 829.  

682 Notiserdare föreslås att europeisk patentansökan inte skall medföra skydd i Sverige i skadeståndsrättsligt hänseende förrän översättning av patentkraven har givits in till det svenska patentverket. Dessa översättningar ges enligt kommitténs förslag vitsord i förhållande till originaltexten när det gäller att bestämma patentskyddets omfattning. I mål om ogiltighet har dock originaltexten ensam vitsord.
    Kommittén föreslår att den lagstiftning som reglerar vanliga nationella patentansökningar och patent som meddelas av det svenska patentverket anpassas till den europeiska patentkonventionen utom på de punkter där starka skäl talar för att nu gällande reglering behålls trots att den avviker från konventionen. När det gäller denna anpassning skall nämnas följande punkter.

1. Det i övergångsbestämmelserna till patentlagen intagna förbudet mot produktpatent på livs- och läkemedel föreslås upphävt.

2. Enligt förslaget upphävs kravet på att en uppfinning för att kunna patenteras skall ha uppfinningshöjd i förhållande till innehållet i tidigare ansökan som inte har blivit allmänt tillgänglig innan den senare ansökningen görs men som sedermera blir allmänt tillgänglig.

3. Bestämmelser om s. k. medelbart patentintrång införs i patentlagen.

4. Institutet tilläggspatent föreslås slopat.

5. Giltighetstiden för patent föreslås förlängd från 17 till 20 år.

6. I patentlagen tas enligt förslaget in bestämmelser som i vissa fall ger anteckning i patentregistret sakrättslig verkan.

7. Enligt förslaget tas i svensk rätt upp vissa nya grunder för ogiltigförklaring av patent. Ogiltigförklaring skall sålunda kunna ske om patentet inte beskriver uppfinningen tillräckligt tydligt, om patentet omfattar något som inte framgick av ansökningen när den gjordes och om patentskyddets omfattning har utvidgats efter det att ansökningen har godkänts för utläggning.
    Lagändringarna föreslås träda i kraft i samband med att den europeiska patentkonventionen och konventionen om patentsamarbete träder i kraft för Sveriges del.
    Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge. Det har därvid visat sig möjligt att i allt väsentligt upprätthålla den nordiska rättslikheten på patentområdet.
 

 M. J.