Ny professor i rettsvitenskap ved Universitetet i Bergen
Universitetslektor, dr. juris Jo Hov er fra 1. januar 1977 utnevnt til professor i rettsvitenskap ved Universitetet i Bergen. Han er født i Oslo i 1941, tokjuridisk embedseksamen i 1968 og arbeidet derefter i et år som konsulent i Justisdepartementets lovavdeling. Efter et halvt år som advokatfullmektig hos Regjeringsadvokaten ble han i 1969 universitetslektor ved Universitetet i Oslo. Han var universitetsstipendiat 1970—1975. Jo Hov har sammen med Anders Bratholm utgitt boken "Sivil Rettergang" (1973) og han tok i 1976 den juridiske doktorgrad på avhandlingen "Rettsforlik".
P. L.
Betänkande om fondkommissionsrörelse. I och med avlämnandet av betänkandet Om fondkommissionsrörelse m. m. (SOU 1976: 54) har fondbörsutredningen (ordf. f. d. generaldir. K. Wulff) slutfört ett mer än 10-årigt arbete. Det nu avgivna slutbetänkandet är utredningens femte (ang. tidigare delbetänkanden se SvJT 1969 s. 631, 1970 s. 697, 1971 s. 398 och 1974 s. 348). I betänkandet, som f. n. remissbehandlas, föreslås att de bestämmelser som finns i väsentligen 1 kap. av 1919 års lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet skall ersättas av en fondkommissionslag. Återstoden av 1919 årslag skall enligt tidigare förslag av utredningen regleras genom en lag om Stockholms fondbörs. Sistnämnda förslag har redan föranlett vissa lagändringar (SFS 1974: 848). En allmän förutsättning för utredningen har varit att fondhandeln som hittills skall omgärdas av vissa skyddsregler i konsumenternas dvs. uppdragsgivarnas intresse. Även framdeles skall tillstånd krävas förrätten att driva fondkommissionsrörelse. Tillstånd får emellertid endast ges till — förutom banker, sparbanker och centralkassor för jordbrukskredit —aktiebolag med ett aktiekapital om minst 500 000 kr. Skäl härför har varit bl. a. att insynsmöjligheterna är större i aktiebolaget än t. ex. i kommanditbolaget och att aktiebolaget har en fast kapitalbas. Både när det gäller aktiebolag och banker utgår förslaget från att tillstånd skall meddelas endast om rörelsen kan antas bli till nytta för det allmänna. 1914 års kommissionslag gäller också för fondkommissionsrörelse. En erinran härom har intagits i förslagets 1 §. Beträffande fondkommissionsbolags rörelse har utredningen valt att i lagförslaget uttryckligen ange de verksamhetsgrenar som skall vara tillåtna. Verksamheterna, som ibland kan medges genom dispens, skall ha samband med kommissionshandeln. Såsom exempel på dylika andra verksamhetsgrenar nämns för kommissions handeln erforderlig kreditgivning, förvaring och förvaltning av värdepapper samt placeringsrådgivning. Vid inlåning skall såsom regel mottagna medel avskiljas och insättas på bankräkning. De kapitaltäckningsregler som föreslås utgår från gällande praxis men skärps något vad angår fondkommissionsbolagen. Bankerna berörs ej av dessa regler. Överhuvudtaget föreslås ej några ändring-