HOLGER CARLMAN. Varumärket. Administrativ varumärkespraxis i Sverige. Sthlm 1976. Liber Förlag/Jurist- och Samhällsvetareförbundets Förlag.422 s. Kr. 95,00.

 

I Sverige har vi hittills haft tämligen ont om litteratur på varumärkesområdet. Särskilt gäller detta översikter över praxis. Visserligen publiceras rättsfallsöversikter i skilda sammanhang men dessa översikter avser i de flesta fall enbart domstolsavgöranden. En samlad större översikt över administrativ varumärkespraxis har hittills saknats. Det är därför av stort värde att vi nu har fått en utförlig översikt över denna praxis genom f. d. patenträttsrådet Holger Carlmans bok i ämnet.
    Bakgrunden till bokens tillkomst är att den sittande varumärkesutredningen inför sin översyn av varumärkeslagstiftningen fann sig behöva göra en genomgång av den praxis som utbildats i varumärkesärenden inom patentverkets besvärsavdelning och regeringsrätten. Uppgiften att göra genomgången lades på Carlman, som ingår som expert i utredningen. Denna fann översikten vara av stort allmänt intresse och beslöt att publicera den separat, vilket alltså nu har skett.
    Boken, vars omslag pryds av det välkända tecknet ®, omfattar en sammanställning av administrativa avgöranden i varumärkesärenden under tiden fr. o. m. den 1 januari 1961, då varumärkeslagen trädde i kraft, t. o. m.den 30 juni 1975. Även vissa regeringsrättsavgöranden för tiden därefter refereras emellertid i form av noter.
    Sammanställningen över praxis är i boken samlad under 11 särskilda rubriker. De största enskilda delarna har ägnats åt distinktivitetskravet i fråga om varumärken och åt frågor om förväxlingsbarhet mellan varumärken. Utförliga redovisningar av praxis ges vidare beträffande övriga registreringshinder (uppgifter om varans pris och geografiska ursprung, firmaliknande varukännetecken, släktnamn, vilseledande, väckande av förargelse eller anstöt, annans firma samt egenartad titel på annans skyddade litterära verk). Slutligen behandlas praxis i fråga om disclaimersystemet enligt 15 § andra stycket varumärkeslagen och tillämpningen av den s. k. tellequelle-regeln i 29 §.
    Under var och en av de nämnda rubrikerna finns uppgifter om innehållet i tillämpliga lagrum och om ev. uttalanden av intresse i förarbetena. Därefter redovisas innehållet i själva avgörandena. Genom ett stort antal underrubriker och illustrationer samt en klar och redig typografisk utformning blir framställningen synnerligen lättläst och överskådlig. I många fall ger Carlman även egna kommentarer till avgörandena, vilka kommentarer ju får en särskild tyngd genom hans långvariga erfarenhet av varumärkesfrågor.
    I boken finns även en sammanfattning av rådande tendenser i praxis. Carlman redogör där i komprimerad form för den utveckling som han på skilda områden har kunnat skönja i praxis under den tid som varumärkeslagen har varit i kraft.

 

Anm. av Holger Carlman: Varumärket 369    Boken avslutas med ett antal register. Sålunda finns i ett alfabetiskt känneteckensregister samlade dels ordmärken, dels korta uppgifter om figurmärken. Vidare finns ett överskådligt uppställt rättsfallsregister och ett särskilt register över betydelsen av det sökta märkets registrering i andra länder. Slutligen finns även ett kronologiskt register över regeringsrättens avgöranden i varumärkesärenden efter varumärkeslagens tillkomst. I detta register anges var de olika fallen står att finna och vilket märke som varje avgörande gäller samt i korthet beslutets innehåll.
    Sammanfattningsvis kan sägas att Carlman genom sitt arbete har åstadkommit en utförlig, klar och lättläst översikt över den svåröverskådliga administrativa praxis som finns på varumärkesrättens område. Denna översikt ökar i hög grad möjligheterna att förstå de stundtals komplicerade och abstrakta reglerna på rättsområdet. Carlmans arbete är därför av stort värde både för dem som praktiskt arbetar med varumärkesfrågor och för dem som sysslar med forskning och undervisning på området samt självfallet för den utredning som f. n. ser över varumärkeslagstiftningen.


Agne Henry Olsson