CHRISTER RUNE. Rätt till skepp, Sjörättsföreningen i Göteborg skrifter 55, Akademiförlaget. Göteborg 1976. 288 s.

 

Rune har medverkat vid de omfattande ändringar som sjölagen undergått 1973 och besitter fördenskull speciella förutsättningar för att belysa innehållet i gällande lag på området. Rubriken till hans bok — Rätt till skepp— återspeglar den nya terminologi som införts i sjölagen. Skepp är sådana fartyg som har viss minimistorlek. Men boken behandlar också, ehuru rätt kortfattat, de mindre fartygen som nu kallas båtar.
    Innehållet i boken är mycket omfattande. Rune behandlar sålunda systematiskt fartygsbegreppet, registrering, inskrivning, verkan av registrering och inskrivning, statsansvar för vissa rättsförluster, legalpanträtter, exekution inom och utom riket, "rättskonkurrens" i skeppsegendom, båtar, främmande fartyg, kreditsäkerhet, övergångsförhållanden m. m.
    Framställningen är livlig och späckad med uttalanden i olika rättsfrågor. På en mängd ställen tillkännager Rune en egen ståndpunkt, ofta utan någon argumentering. Det måste nog sägas att den läsare som inte är beredd att svära på magisterns ord ej har så lätt att bedöma uttalandenas värde. En kännbar olägenhet är också att Rune i synnerhet i översiktliga partier inte anger var man skall söka belägg för hans uttalanden. Även hänvisningar till tillämpliga lagrum saknas på sina håll.
    För egen del har jag satt en del frågetecken i kanten men har, då det varit omöjligt för mig att ens till närmelsevis kontrollera alla uttalanden i rättsfrågor som Rune gjort, avstått från att redogöra för de punkter där jag varit undersam.
    Boken synes oumbärlig för dem som sysslar med hithörande frågor och ger — såvitt jag kan bedöma — god vägledning. Av vad som nyss sagts framgår att den som vill självständigt ta ståndpunkt får underkasta sig en del mödor som kanske bara leder till att han accepterar Runes resultat.

Gösta Walin

 

 

SVEND DANIELSEN & MOGENS HORNSLET. Lov om ægteskabets retsvirkninger med kommentarer. København 1975. Juristforbundets forlag. 389 s.

 

Det regelstoff som i svensk rätt är upptaget i giftermålsbalken återfinns i dansk rätt fördelat på i huvudsak tre lagar. Förutom här angivna lag, vanligen kallad retsvirkningsloven, finns en ægteskabslov, som handlar om ingående och upplösning av äktenskap, samt en skiftelov, som närmast motsvarar våra bodelningsregler. Retsvirkningsloven är i sina huvuddelar från år 1925 och föremål för översyn av ægteskabsudvalget af 1969. När en kommentar till lagen detta till trots nu utgivits, synes detta bero främst på

 

³ The Foreign Trade Arbitration Commission of the All-union Chamber of Commerce of the U.S.S.R. 

behovet av en moderniserad, auktoritativ kommentar under de år som kan gå innan en ny lagstiftning genomförs.
    Författarna är i den lyckliga positionen att de tack vare sitt arbete i justitieministeriet och i ægteskabsudvalget af 1969 kan insiktsfullt redogöra dels för den omfattande administrativa praxis i äktenskapsfrågor som kännetecknar den danska rätten, dels för de tankar om en reformering av äktenskapslagstiftningen som udvalget fört fram i sina principbetänkanden under åren 1973—74. Författarna uttrycker förhoppningen att kommentaren kan vara till hjälp och ledning också för dem som vill studera och diskutera dessa tankar.
    Den tidigare angivna uppdelningen av regelstoff i tre skilda lagar har både fördelar och nackdelar. En fördel ligger däri att materian blir mer lätthanterlig. När enbart denna kommentar omfattar inemot 400 sidor, hur skulle då inte en samlad utgåva te sig? En nackdel, som kommentarförfattare måste söka eliminera, är en följd av lagarnas inbördes beroende. Flera stadganden i retsvirkningsloven kan ju rätt förstås först när man tar del även av de bestämmelser i skifteloven som s. a. s. förverkligar de olika rättigheter och skyldigheter makarna iklätt sig i hägnet av retsvirkningsloven. Författarna synes dock ha lyckats väl med denna uppgift.
    Danska jurister är att lyckönska till en omsorgsfullt och kunnigt genomförd kommentar till en central familjerättslig lag. Kommentaren bör kunna tjäna även andra nordiska jurister som ett utmärkt hjälpmedel vid jämförande undersökningar.

Lars Tottie