Något om kinesiskt rättsväsen efter kulturrevolutionen
En historisk tillbakablick
    1. Enligt Folkrepubliken Kinas första konstitution från 1954 fanns det två teoretiskt självständiga juridiska organ: Högsta domstolen och Folkets högsta åklagarmyndighet. Den senare skulle övervaka dels tre instanserdomstolar, dels en hierarki av åklagare. Den konstitution, som antogs den

 

Bertil Häggman 71    17 januari 1975, skiljer sig till både sin form och sitt innehåll från 1954 års konstitution. Den nya grundlagen har endast 30 artiklar jämfört med 106 artiklar i 1954 års konstitution. Den traditionella maktfördelningen mellan lagstiftande, dömande och styrande makt har också avskaffats och ersatts av ett system med "revolutionära kommittéer" på samtliga nivåer. Folkdomstolarna är enligt artikel 22 ansvariga inför folkkongressen, det lagstiftande organet, och de "revolutionära kommittéerna".
    2. Redan 1957 övertog emellertid det kinesiska kommunistpartiet fullständig kontroll av rättsväsendet. Särskilda juridiska kommittéer tillskapades för varje instans. Dessa kommittéer hade till uppgift att utöva politisk kontroll över domstolarna. De undersökte i viktigare mål om domar och utslag stod i överensstämmelse med partiets politik.
    3. Åklagarna tillhörde före kulturrevolutionen de mäktigaste tjänstemännen i den kinesiska byråkratin. Åklagare, som ansvarade för utredningar, hade möjlighet att kontrollera andra myndigheter och erhålla tillgång till arkiv, dokument, beslut och anvisningar. Från slutet av 1960-talet började åklagarnas makt minska. De övergick till att bli rådgivande organ i juridiska frågor.

 

 

Något om de kinesiska domstolarna
4. Folkets högsta domstol har en president, flera vicepresidenter, avdelningsordförande och domare. Dess främsta uppgift är att handlägga mål beträffande nationell säkerhet och brott av höga partimedlemmar eller mål av enklare karaktär om de kan ha prejudicerande betydelse eller om de har ett särskilt stort propagandavärde. Folkets högsta domstol kan på eget initiativ ompröva domar. Om en dödsdom avkunnas av lägre instans måste den prövas av Folkets högsta domstol.
    5. Överrätterna i provinser och i de största städerna är direkt underställda centralregeringen i Peking och är första instans för grövre brottmål inom deras jurisdiktion. De handlägger också mål, som överlämnas från lägre instans. Mellanrätterna i de stora städerna är underställda den "revolutionära kommittén" i provinsen och handlägger mål av politisk karaktär. Underrätterna i kommuner och de mindre städerna handlägger civil- och brottmål av enklare karaktär. "För att tjäna revolutionen och uppbyggnaden" finns i Kina även militärdomstolar och särskilda gruv- och järnvägsdomstolar.
    6. Eftersom Folkrepubliken Kina är en "socialistisk stat" är domstolarna "proletariatets redskap". Domstolarnas arbete bygger på kommunistpartiets politik och landets lagar. Den ideologiska grunden för domstolarnas arbete är den marxistisk-leninistiska-synen på staten och lagstiftningen. Domstolarna följer "masslinjen under partiets ledning".
    7. Kinesiska domare är inte utnämnda på livstid. Titeln domare är avskaffad. De kallas numera "domstolsanställda" eller "juridiska arbetare". Majoriteten kommer från arbetarklassen. En minoritet har akademiska examina från juridisk fakultet. Utnämningen beslutas av den "revolutionära kommittén" på varje nivå.
    8. Efter kulturrevolutionen avskaffades åklagare och försvarsadvokater. Den tilltalade och målsäganden talar för sig själva. Ledande representanter för Institutet för juridik och statskunskap i Kwangtung har i en intervju 1975 angivit följande orsaker till avskaffandet: "Genom revolutionen, den

 

72 Bertil Häggmansocialistiska rörelsen och den socialistiska uppbyggnaden har det arbetande folkets levnadsstandard förbättrats. Barnen går nu i skola och äldre människor lär sig läsa. Som ett resultat av detta har folkets medvetenhet ökat och den kulturella nivån stigit. Principen är nu att förlita sig på massorna och följa masslinjen. Vi har publicerat lagar och förordningar och låtit folket lära sig dessa ... Som ett resultat härav känner folket lagar och förordningar. Om de måste uppträda inför domstol för de själva sin talan. De lägger inte ut pengar på att engagera en försvarsadvokat. Som ett resultat av detta system försvann försvarsadvokaterna av sig själva."1

 

Rättegången i avsaknad av rättegångsbalk
9. Det finns inte någon rättegångsbalk, som reglerar domstolarnas verksamhet i Folkrepubliken Kina. Domstolsförfarandet och besvärsförfarandet är därför mycket flexibla. Grunden för domstolarnas arbete är regeringskungörelser, kommunistpartiets politik och sunt förnuft.
    Rättegången i brottmål är indelad i förberedande förhandling och huvudförhandling. Under den förberedande förhandlingen studerar domstolen polisrapporter för att besluta om det finns tillräckliga grunder för åtal. Huvudförhandlingen är indelad i förberedelse, undersökning, diskussion och avkunnande av dom.
    Under förberedelsen insamlas all tillgänglig bevisning och det råder storfrihet beträffande användningen av bevismaterial. Rättegången är mycketinformell. Den tilltalade förs in i rättssalen där domaren läser upp åtalsyrkandet. Domaren utfrågar sedan den tilltalade och samtliga vittnen och eventuella sakkunniga höres. Därefter följer en diskussion, som före kulturrevolutionen var den fas i förfarandet då åklagare och försvarsadvokat fick yttra sig. Denna del är nu avskaffad. Innan domen avkunnas får den tilltalade yttra sig. Rätten drar sig därefter tillbaka och fattar ett majoritetsbeslut. Domaren utarbetar ett förslag till dom, som sedan underställs den lokala partiavdelningen för godkännande. Först därefter avkunnas domen.
    10. Den tilltalade kan endast besvära sig till närmast högre instans. Om dom avkunnas av en underrätt kan den tilltalade eller tappande part endast besvära sig till mellanrätt. Det finns en möjlighet till prövning av högre instans. Om den högre instansen meddelar prövningstillstånd kan den besluta om ny rättegång och återförvisa målet.
    11. Informationen om rättegången i civilmål är mycket sparsam. Grundprinciperna tycks emellertid vara omfattande förberedelser med inriktning på förlikning och förhandling utanför domstolens lokaler på t. ex. arbetsplatser.

 

"Massrättegångarna"
12. Offentliga rättegångar inför större folkmassor (s. k. massrättegångar) har förekommit regelbundet sedan det kommunistiska maktövertagandet i Kina 1949. Under åren 1950—52 dömdes storgodsägare och "borgerliga element" vid sådana rättegångar. De förekom i stor utsträckning vid kampanjen mot kontrarevolutionärer 1955 och senast under kulturrevolutionen. Syftet med massrättegångarna är inte så mycket att skipa rättvisa. Huvudsyftet är att fostra massorna. Massrättegångarna är väl förberedda och orga-

 

1 "An Interview with Chinese Legal Officials" av Gerd Ruge i The China Quarterly mars 1975. 

Kinesiskt rättsväsen 73niserade. I allmänhet leds de av en domare och förhandlingarna ges omfattande publicitet innan de äger rum. Åhörarna består i allmänhet av medlemmar i någon kommunistisk massorganisation. Rättegången börjar med att åtalsyrkandena läses upp och de närvarande har därefter rätt att yttra sig. Teoretiskt har den tilltalade rätt att yttra sig men det förekommer sällan att denne får tillfälle göra bruk av den rätten. Då förhandlingarna nått en emotionell höjdpunkt, reser sig domaren, sammanfattar vad som sagts och ber folkmassorna avkunna domen. Massorna kräver i allmänhet strängast möjliga straff och domen, om det rör sig om dödsstraff, verkställs i folkmassornas närvaro.

 

Straff utan brottsbalk
13. Det finns två olika typer av straff i den kinesiska straffrätten: huvudstraff och tilläggsstraff. Huvudstraffen är fängelse och dödsstraff. Tilläggsstraffen är förlust av de politiska rättigheterna och konfiskering av egendom. Till ett femårigt straff kan t. ex. läggas två års förlust av de politiska rättigheterna. Det förekommer dock att den tilltalade ådöms endast ett tilläggsstraff.
    14. Samtliga tilltalade, som ådömts fängelsestraff, får avtjäna detta i arbetsläger. Syftet är att den brottslige skall uppfostras. "Reaktionära element" sänds till platser där de har möjlighet att bättra sig. I arbetslägren utför fångarna jordbruks- och industriarbete. Att avtjäna fängelsestraff i arbetsläger är en kombination av straff och utbildning. Det förekommer att tilltalade, som dömts till döden, får uppskov med straffets verkställighet under en tid av två år. Under den tiden får den dömde avtjäna straff i arbetsläger. Om han uppför sig väl och erkänner sig skyldig kan han efter två år i arbetsläger ges möjlighet till ny rättegång.

 

Dödsstraffet
15. I Folkrepubliken Kina har dödsstraffet inte avskaffats. Vicepresidenten vid överrätten i Tientsin, Hao Shuang-lu har i en intervju2 givit information om dödsstraffets användning. Han underströk att offentliga avrättningar är ovanliga. Våldtäktsmän och mördare avrättas genom skjutning. Hao ville inte säga hur många avrättningar som ägt rum i Tientsin under 1974. Vicepresidenten redogjorde i intervjun för avrättningen av en dubbelmördare. "Massorna" i hans organisationer krävde enligt Hao att han skulle dömas till döden. Dubbelmördaren hade givits tillfälle att överklaga domen. Domslutet fastställdes av Högsta domstolen. Efter ett massmöte, där hans mål behandlades, sköts han på en av de offentliga avrättningsplatserna inför stora åskådarmassor.
    I en annan intervju3 redogörs för ett fall, då en dödsdom verkställts. Det gällde en "fientlig agent", som tagit sig till Kanton inte mindre än tiogånger. Hans uppgift var att samla militära och politiska informationer. Han försökte också bilda "en kontrarevolutionär organisation" och spred flygblad och tidskrifter. Efter att ha arresterats vägrade han att erkänna sina brott. Detta, hävdade de intervjuade kinesiska juristerna, är ett av defå fall, då en dödsdom gått i verkställighet.

 

2 "Chinese Aide Gives Description of Public Execution" i New York Timesden 13 augusti 1975.

3 "An Interview with Chinese Legal Officials" av Gerd Ruge i The China Quarterly mars 1975 s. 124. 

74 Kinesiskt rättsväsen    16. I väst återgavs i en tidskrift i januari 1974 i översättning4 en kungörelse utfärdad av en mellanrätt i Tientsin. Kungörelsen var enligt en anteckning inte avsedd att anslås på husväggar, vilket annars är vanligt iKina. Den innehåller uppgifter om 29 brottmålsdomar, varav flera dödsdomar. Kungörelsen, som är sju sidor lång, återges här nedan i utdrag:

 

"Offentlig kungörelseDen 5 augusti 1973 avkunnade denna domstol i enlighet med kinesisk lag domar mot 29 brottslingar däribland en dom mot skurken och våldtäktsmannen P'an Pao-hua. Härmed tillkännagives följande: Skurken och våldtäktsmannen P'an Pao-hua: man, 37 år, född i Tientsin. Innan han anhölls var han läkare och chef för hälsokliniken vid Produktionsbrigaden Ta-sun-chuang, Pa-lit'ai-kommunen, i stadens södra förorter. P'an är en skurk av naturen. Sedan 1958 har han ofta använt sitt yrke för att uppträda obscent mot kvinnor. Han har våldtagit fem kvinnor, som inte kunde göra motstånd. De allvarligaste våldtäkterna skedde i september 1970 och juni 1972, då han våldtog två unga kvinnor, — — — och — — —, som sänts för att arbeta i jordbruket och som sökte honom för medicinsk rådgivning. Hans brott har allvarligt skadat det program, som går ut på att sända studerande ungdom ut på landsbygden. På grund av hans allvarliga brott döms han till omedelbar avrättning."


Bertil Häggman

 

 

4 "A Public Notice of the Tientsin Intermediate Level People's Court" i Issues& Studies, Institute for International Relations, Taipei, Republiken Kina, januari 1974, s. 90—96.