KAJ PINEUS. Assuradören hos dispachören. Klippan 1978. Sjörättsföreningen i Göteborg Skrifter 57. Akademiförlaget. 351 s.

 

Dispaschören eller snarare dispachören Kaj Pineus, som han föredrar stava sin titel, har varit mycket produktiv på forskningsområdet de senaste åren. Det är mindre än två år sedan hans monografi Ship's value utgavs. Den nu aktuella publikationen Assuradören hos dispachören behandlar ett mycket unikt material, nämligen tvister — s. k. partikulärdispacher — som avgjorts av dispachören i Göteborg under perioden 1940—1975. Av de omkring 1200 ärenden som förekommit under perioden har förf. sorterat bort de fall som rör generaldispacher (utredningar i gemensamma haverier) och sådana fall som på grund av olika omständigheter i dag endast har historiskt intresse. Efter denna gallring återstår ca 150 avgöranden. Dessa spänner över ett antal områden såsom advokatkostnader, avståndsfrakt, begränsat redaransvar, benefit of the doubt, bevisning, bristande sjövärdighet, cross och single liability, betydelsen av försäkringspraxis, giltig försäkring, haveripengar, isskador, P&I-försäkring, strandningsfall, taxerad polis, upplysningsplikt, fareändring, fareökning, vårdslöshet och åldersavdrag.
    Detta material har tidigare icke nått någon större läsekrets. Några enstaka avgöranden finns återgivna i Kurt Grönfors' genomgångar av transporträttspraxis i SvJT.
    I den nu föreliggande boken har förf. valt att presentera domarna i en något beskuren form för att volymen inte skulle svälla omotiverat. De delar ur originalmaterialet som medtagits är en beskrivning av de behandlade rättsfrågorna, parterna, en kort beskrivning av händelseförloppet och dispachörens utlåtande. Fallen är presenterade i kronologisk ordning. Ett överskådligt register gör det lätt för läsaren att finna de fall som berör det område han är intresserad av. Rättsfallsmaterialet upptar ca 3/4 av boken.
    Framställningen inleds med något som förf. rubricerar som introduktioner. Dessa omfattar dels en beskrivning av dispachörsverksamheten och dels beskrivningar av olika rättsfrågor som behandlas i rättsfallen. Introduktionerna innehåller en allmän beskrivning av respektive ämnesområde med hänvisningar till aktuella villkorsparagrafer, lagregler och aktuell litteratur inom området liksom de resultat som framkommit i dispacherna. När man läser dessa introduktioner frapperas man av hur autonom sjöförsäkringsbranschen är. Det är till stora delar en självreglerande bransch.

 

Anm. av Kaj Pineus: Assuradören hos dispachören 697Genom de speciella förhållanden som råder är det svårt att analogivis tilllämpa rättsprinciper från andra rättsområden. Det är t. o. m. svårt att jämföra med andra försäkringstyper.
    Det är något som klart framgår av det material inom vilket den specielle domaren på området, dispachören, rör sig. Genom det snäva material som behandlas får man lätt intrycket att den vetenskapliga analysen skulle kunna drivas mycket längre. Speciellt genom att bredda seendet utanför den rena sjöförsäkringen. Försök har gjorts i den riktningen ett flertal gånger. Ett exempel är införandet av sjöförsäkringskapitlet i försäkringsavtalslagen, något som måste rubriceras som ett misslyckande, då lagen knappast har någon funktion för sjöförsäkringen. Ett färskare exempel utgörs av inkorporeringen av båtförsäkringen i förslaget till konsumentförsäkringslag. Hur det senare draget kommer att lyckas, återstår att se. Eftersom denna försäkringstyp till stor del bygger på den inhemska marknaden har den relativt stora chanser att lyckas, även om de sjörättsliga ansvarsreglerna kan komma att utgöra ett problem.
    Språket i boken är också värt en eloge. Den personliga stil och t. o. m. humor som finns uttryckt i boken är ovanlig för ett juridiskt verk och känns därför befriande och avdramatiserande.
    För min egen del som forskare inom sjöförsäkringsområdet hälsar jag den föreliggande volymen med stor tillfredsställelse. Jag är också övertygad om att boken kommer till stor användning i det dagliga arbetet inom sjöförsäkringsbolagen. Både genom den insikt i dispachörens verksamhet som den ger och genom det material som presenteras.
 

Mats Tullberg