Dom i morgon

 

Domen i dag, liksom i går, är i de allra flesta fall för lång. För mottagaren av domen (den dömde, förpliktade) innehåller den alldeles för mycket detaljer, utvikningar och juridiska resonemang. Den dömde är bara intresserad av facit. Det övriga i domen har han redan upplevt bl. a. vid rättegången. Det sagda gäller även för ombudet, åklagaren och målsäganden. Domen är således lång i onödan.

376 Dom i morgon    Att skriva för hovrätten kan inte vara meningen. Hovrätten skall ju dra egna kloka slutsatser. Omkring nittio procent av alla mål och ärenden stannar dessutom i första instans. Att skriva för källararkiven, framtiden, forskningen eller massmedia kan inte vara meningen. Att skriva för sin egen skull är rakt inte meningen. För lång dom är således även meningslös.
    Meningen med en dom är ett enkelt klarläggande. Att rakt på sak tala om för vilket brott man dömt till vilket straff. Att kort tala om hur mycket, när och på vad sätt något skall betalas. Att man frikänt eller ogillat. Dessa för mottagaren viktiga och begripliga upplysningar ryms utmärkt väl på någon eller ett par sidor. Den nya domsblanketten rymmer dessa väsentligheter.
    En bra förenkling (andra kan också tänkas) vore därför att som dom i både brott- och tvistemål bara använda själva domsblanketten (med stämningsansökan och ev. skisser o. d. som bilagor). Domskäl i de flesta mål kan utan vidare avvaras; i varje fall kan alla berättelser och bevisföremål saklöst utelämnas (de finns ju säkrade fram till ett överklagande). Motparternas inställning till åtalet eller käromålet kan beredas lämplig plats på blanketten. I viktigare mål, som överklagats, kunde hovrätten eller parterna, om de så önskade, begära in förklarande domskäl av tingsrätten, vilket inte kan vara svårt att åstadkomma. I många mål kunde man med det nya domssystemet redan vid domens muntliga avkunnande överräcka ett exemplar av domsblanketten med ifylld dom. Parterna får sålunda omedelbart ett kvitto på utgången och kan omgående få ställa erforderliga frågor.
    En annan förenkling. I tvistemål av småmålskaraktär, där man skall försöka förlika parterna, men dessa många gånger inte minst av emotionella skäl inte vill medverka, bör domaren ha rätt att efter sakens efterhörande och utredande få förelägga dem en förlikning, som de har att skriva under och acceptera. En tvångsförlikning, som ej går att överklaga. Utomlands lär sådant ske. Att förhindra onödigt tvistande är en vinst för samhället och rättvisan.
    Förenklad och rationellare domsskrivning medför stora fördelar. Man sparar tid och pengar samt krafter till annat nyttigt domarbete. Man kan döma oftare och snabbare — och bättre. Drömmen om jourdomstol även i Sverige kan sakta förverkligas. Det är bra att reda ut saken å färsk gärning när minnesbilderna inte bleknat. Det är mycket bra att få en snabb lösning på den dömdes problem. Ett effektivt verkande rättssystem behövs i en modern tid, bl. a. för kriminalitetens bekämpande. Ett snabbt domstolsförfarande ger meningsfullare och riktigare resultat för hela samhället.
    Rättssäkerheten bringas ej i fara. Övervägande antalet domar i dag skrivs, när domen redan avsagts. Den olycka som kan ha skett i tänkandet har i så fall redan hänt. I juridik som i mycket annat är det bättre att tänka efter före än efter.
    Domarens centrala uppgift är att döma. Han skall döma rätt och rättvist samt inte glömma människan och den värld hon lever i. Domaren bör få tid att ägna sig åt detta vid domarbordet och inte vid skrivbordet. Låt domaren därför skriva sin dom i morgon kortare och enklare samt på ett rakt språk.


Irvis J .-Scheynius