Några reflexioner kring ett rättsfall angående bodelning
1. I ett rättsfall (se SvJT 1978 rf 14 s. 21) har Svea hovrätt i ett beslut från den 3 november 1977 ansett att ett bodelningsavtal samt ett tillägg till avtalet, som upprättats i enlighet med formkraven för bodelning den 3 mars 1977 av makar inför förestående äktenskapsskillnad, skall gälla såsom bodelning från det skillnadsdomen vunnit laga kraft. Makarna vann äktenskapsskillnad genom dom den 21 juni 1977. Enligt bodelningsavtalen tillskiftades maken bl. a. två fastigheter. Enligt uppgifterna i målet har f. d. hustrun lagfart å fastigheterna. I målet har det uppgivits att f. d. hustrun har vägrat bekräfta bodelningshandlingen efter det makarna erhållit domå äktenskapsskillnad. Till stöd för sin vägran har f. d. hustrun åberopat att boet har skiftats i bindande form genom bodelningsavtalet med dess tillägg.
2. Ur sakrättslig synpunkt kan hovrättens beslut få anmärkningsvärda följder.1 För att en skifteshandling som upprättats vid en tidpunkt före skillnadsdomen skall erhålla sakrättslig verkan, måste avtalet om skiftet bekräftas av makarna efter domen.2 I förevarande fall har f. d. hustrun vägrat bekräfta skifteshandlingen efter skillnadsdomen. Det torde sålunda inte föreligga hinder mot att fastigheterna som tilldelats f. d. maken genom bodelningsavtalet utmätes för f. d. hustruns skulder, jfr UL 82 §. I rättspraxis kan man finna stöd för att ett avtal om bodelning som upprättats före skillnadsdomen ej har sakrättslig verkan förrän avtalet bekräftats av makarna efter skillnadsdomen, och intill dess kan utmätning ske. I rättsfallet NJA 1974 s. 684 utmättes för hustruns gäld den 21 november 1972, den 21 februari 1973 samt den 5 juli 1973 dennas lagfarna fastighet, jfr UL 82 §. Hustruns
make J. T. besvärade sig över utmätningen och menade att fastigheten tillhörde honom. Till stöd för sin talan åberopade han att fastigheten tillskiftats honom genom ett bodelningsavtal upprättat den 13 december 1971 på grund av förestående hemskillnad.
Tingsrätten dömde den 7 mars 1972 till hemskillnad mellan makarna. Domen vann laga kraft. Bodelningsavtalet bekräftades av makarna den 5 september 1973.
Länsstyrelsen yttrade i utslag den 24 september 1973: Äganderätten till ifrågavarande fastighet kan ej anses ha övergått till J. T. förrän bodelningsavtalet bekräftats av makarna T den 5 september 1973. På grund härav finner LSt:n att kronofogdemyndigheten varit oförhindrad att, såsom skett, före nämnda dag utmäta fastigheten för betalning av de U. T. (hustrun) påförda oguldna skatterna. LSt:n lämnar därför besvären utan bifall.
Svea hovrätt (ledamöterna eniga) fann i utslag den 26 oktober 1973 ej skäl att göra ändring i LSt:ns utslag.
Högsta domstolen (vars ledamöter var eniga) fastställde hovrättens utslag.3
3. På grund av det anförda framstår allt tydligare frågeställningen: är ett bodelningsavtal giltigt då den ena av kontrahenterna vägrar bekräfta avtalet efter skillnadsdom? Vägrar den ena parten att bekräfta avtalet torde det vara tveksamt, enligt min mening, om avtalet är bindande. Parterna torde vid avtalets ingående förutsätta, då det inte är klart uttryckt, att avtalet omfattas av sådan bekräftelse som i förevarande fall ger sakrättsligtskydd. Det är uppenbart att bodelningsavtalet inte skulle kommit till ståndom parten haft kännedom om att andra parten vägrar avge bekräftelse av avtalet. Den vägrande parten torde kunna, enligt min mening, förutsätta detta förhållande. Under de ovan angivna förutsättningarna framstår som en möjlighet för part som vill erhålla sakrättsligt skydd att denne vid rätten framställer en begäran om att skiftesman måtte utses att förrätta bodelningen, jfr GB 13: 1. Denna möjlighet har hovrätten med sitt beslut i detta rättsfall frånhänt parten.
Hovrättens bedömning skulle troligen bli den motsatta, om parten förutom yrkandet om tillsättande av en skiftesman yrkat att bodelningsavtalet måtte förklaras ogiltigt i enlighet med förutsättningslärans principer.4
4. En annan möjlighet är att parten dessutom yrkar att bodelningsavtalet är ogiltigt i enlighet med GB 11: 16.5 Förutsättningarna härför är att avtalet bedömes vara uppenbart obilligt för den ena maken. Ett bodelningsavtal som innebär att den ena maken inte kan skydda egendom, som tillskiftats denne, mot andra makens borgenärer måste, enligt min mening, anses vara uppenbart obilligt. Part skall framställa talan härom hos rätten inom ett år från det äktenskapsskillnad meddelas.
Christer Nilsson