Internationellt advokatinitiativ på integritetsskyddets område
Datateknikens eventuella konsekvenser i fråga om den personliga integriteten är en problemkrets, som alltjämt bekymrar och sysselsätter lagstiftare och jurister i västvärlden. Inom Europarådet har ett — som det anses mycket försiktigt — förslag framlagts av en expertkommitté. Vid internationella advokatunionens 28 världskongress i Cannes i september 1979 antog denna organisation, huvudsakligen på initiativ av den belgiske advokaten och politikern C. S. Aronstein, en resolution på detta område, som i flera hänseenden utgör ett originellt och värdefullt bidrag till diskussionen. I resolutionen uppmanas de stater som ratificerat den europeiska människorättskonventionen att antaga ett nytt tilläggsprotokoll (nr 6) till denna konvention; det föreslagna tilläggsprotokollet är i sin tur utformat som en "loi uniforme", en enhetlig lag, som enligt sin lydelse skulle vara direkt tillämplig i signatärstaterna.
Efter en inledande programparagraf innehåller förslaget straffbestämmelser (art. 2) för varje införing i eller uttagande ur datamaskin av information som avser enskilds privatliv. Undantag medges, enligt förslagets art. 3, för sanna, aktuella och för visst angivet syfte betydelsefulla uppgifter, som är nödvändiga för allmänt eller enskilt väl eller för de speciella syften som anges i människorättskonventionens art. 8 andra st. och som, slutligen, är uttryckligen accepterade av det kontrollorgan, en inom Europarådet tillsatt "Comité Européen de l'Informatique", som är förslagets andra stora nyhet. Denna kommitté skulle tillsättas av Europarådets parlamentariska församling på förslag av människorättskommissionen, omfatta högst 15 experter, valda på sex år och i princip heltidsverksamma.
Förslaget fastslår vidare den enskildes ovillkorliga rätt att få tillgång till all datalagrad information, som angår honom, och ger de allmänna domstolarna behörighet att vaka över denna rättighet. I förhållande till dessa domstolar skulle det europeiska expertorganet ha en rådgivande och informerande funktion. Expertorganets beslut skulle kunna överklagas hos människorättskommissionen. Förslaget innefattar vidare ett försök att komma till rätta med det internationella dataflödets problem: förutom rätt att vända sig till domstol i varje berört land skulle enskilda parter alltid kunna hänvända sig till människorättskommissionen, som i dessa ärenden skulle ha samma ställning som intern domstol.
Om man betänker med vilken tröghet internationella organ plägar arbeta, även på områden där det politiska eller opinionsmässiga trycket är mycket starkt, kan advokaternas förslag, med sina många djärva tekniska nyheter i fråga om interna-