ULF BERNITZ, GUNNAR KARNELL, LARS PEHRSON & CLAES SANDGRENImmaterialrätt. Stockholm 1980. Stiftelsen Juristförlaget vid Stockholms universitet. 234 s.

 

Utanför de fåtaliga specialisternas krets har immaterialrätten i Sverige länge varit ett tämligen försummat rättsområde. Då och då blossar visserligen politiska debatter upp om upphovsrättens roll i samhällets rättssystem. På det internationella planet och i någon mån även i Sverige diskuterar man tredje världens inställning till det industriella rättsskyddet. Bortsett härifrån och från enstaka uppmärksammade patent-, varumärkes- eller upphovsrättsmål i domstolarna är det emellertid rätt tyst om immaterialrätten. Denna tystnad kan tolkas som hälsa men det kan diskuteras om detta är en alltigenom riktig tolkning. I alla händelser är tystnaden inte något mått på immaterialrättens betydelse i samhället. Allmänt sett ökar nämligen dess roll i samma mån som samhället utvecklas i riktning mot det s. k. postindustriella informationssamhället. Känneteckensskyddet och patenträtten behåller sin ställning som betydelsefulla konkurrensmedel. Samtidigt får det upphovsrättsliga skyddet en allt viktigare roll inte bara som tidigare inom kulturliv och nöjesindustri utan också inom det egentliga näringslivet. Den s. k. informationsindustrin sysselsätter i vissa industriländer, exempelvis Förenta Staterna och Japan, fler människor än den tillverkande industrin. Sverige är på väg i samma riktning. I ett samhälle med en högteknologisk inriktning ökar betydelsen av det immateriella rättsskyddet. Som ett exempel kan nämnas att vissa utförda eller pågående undersökningar visar att den "produktion" som baseras på det upphovsrättsliga rättssystemet svarar för en förbluffande hög andel av bruttonationalprodukten.

Agne Henry Olsson 125    Trots den ökande betydelsen av det immateriella rättsskyddet har det saknats översiktliga moderna svenska framställningar av immaterialrätten som helhet. Det är mot denna bakgrund mycket glädjande att det nu föreligger en sådan framställning i form av Bernitz-Karnell-Pehrson-Sandgrens "Immaterialrätt". Författarna är bland de mest kända lärar- och forskarkrafterna på området i Sverige, vilket förhållande redan i sig är en garanti för sakkunskap och pedagogisk uppläggning hos boken.
    Boken anges i förordet vara ett kompendium som utgör en sammanarbetning av två tidigare kompendier, det ena om industriellt rättskydd och det andra om upphovsrätt. Det är emellertid alltför blygsamt att kalla boken för ett kompendium, åtminstone i den mera gammaldags innebörden av detta ord. Boken är till sin uppläggning på en gång analyserande och praktisk och söker att klarlägga bakgrund, innebörd och funktioner hos det immaterialrättsliga rättssystemet på ett sätt som ett kompendium knappast brukar göra. I stället får boken ses som en lärobok eller handbok i detta svåra men från praktisk, politisk och ekonomisk synpunkt viktiga rättsområde.
    I en lärobok där omfånget av nödvändighet är begränsat måste givetvis vissa rättsområden bli mera utförligt behandlade än andra. I stort sett har emellertid författarna lyckats att få en rimlig balans mellan områdena utan att man därför förlorat översiktligheten. Framställningen är genomgående mycket klar och lättläst och man har genom illustrationer och exempel och framför allt korta referat av relevanta rättsfall lyckats att ge framställningen den verklighetsanknytning som behövs för att göra rättsområdet begripligt för andra än invigda specialister.
    Boken behandlar i skilda avsnitt de olika immaterialrättigheterna och därutöver vissa rättsområden som är närbesläktade med dessa rättigheter men som inte alltid från en mera strikt terminologisk synpunkt räknas dit, bl. a. vissa delar av den oskrivna rätten rörande otillbörlig konkurrens och vissa delar av personlighetsrätten. Boken behandlar först upphovsrätten och de därmed besläktade rättigheterna och därefter i tur och ordning personlighetsrätt, patenträtt, växtförädlarrätt och mönsterrätt. Sedan följer känneteckensrätten, dvs. varumärkes-, firma- och namnrätt, och en framställning av reglerna om otillbörlig konkurrens. Boken avslutas med en samlad överblick över rättigheterna. Sist kommer en litteraturöversikt och en översikt över rättsfall som är nämnda i texten.
    Sakinnehållet i de enskilda avsnitten är välbalanserat, välgörande praktiskt upplagt och synnerligen aktuellt hållet. Mycket få personer i detta land — och däribland definitivt inte anmälaren — behärskar samtliga immaterialrättsområden så väl att de kan våga sig på mera detaljbetonade synpunkter på innehållet. Eftersom bokens tillkomst är en så pass viktig händelse på den svenska immaterialrättens område skall här ändå tas upp vissa synpunkter på framställningen i de särskilda delarna.
    När det först gäller det upphovsrättliga avsnittet har man där på ett mycket förtjänstfullt sätt både satt in upphovsrätten i sitt internationella sammanhang och relaterat den till det grundlagsskydd som numera finns för upphovsrätten i den svenska författningen. Det kan förtjäna att nämnas att detta skydd också som huvudprincip innebär bl. a. att ersättningsrätt föreligger vid förfoganden från det allmännas sida över upphovsrätt på samma sätt som vid expropriation av exempelvis äganderätt (2 kap. 18 § regeringsformen).
    En central plats i det upphovsrättsliga regelsystemet intar verksbegreppet

126 Agne Henry Olssoneftersom detta begrepp anger skyddsobjektet, dvs. vad som skyddas av detta regelsystem. Det är svårt att på ett lättfattligt sätt förklara innebörden i begreppet. I boken förs (s. 23 ff) en diskussion härom vilken möjligen är något svårgenomtränglig men som dock mynnar ut i vissa konkreta bestämningar. Man går också in på den s. k. verkshöjden, dvs. frågan om vilken grad av originalitet och självständighet som skall krävas för att resultatet av ett andligt skapande skall anses som ett verk. Det är allmänt känt att tendenser finns att ställa dessa krav allt lägre. En följd av detta är att åtskilliga kategorier av medverkande i olika slag av samproduktioner numera ofta reser krav på att behandlas som upphovsmän fastän de åtminstone enligt klassiskt synsätt knappast skulle anses vara upphovsmän i lagens mening. I detta ligger självfallet en stor fara både därför att det kan skapa en politisk misstänksamhet mot upphovsrätten och därför att det kan innebära en risk för nivellering av skyddet för dem som verkligen behöver det. I boken (s. 28) refererar man till situationen på så sätt att man anger att verk med klen verkshöjd i förhandlingar inte sällan behandlas som skyddade verk och utövar tryck på att accepteras för upphovsrättsligt skydd. I uttryckssättet tycker sig anmälaren kunna konstatera ett visst avståndstagande vilket i så fall måste noteras som positivt.
    Såsom positiva får också anses de ställningstaganden som görs i vissa omdiskuterade frågor på området. Ett sådant gäller innebörden av den s. k. konsumtionsprincipen och dess tillämpning på filmverk i videogramform. I boken utsägs klart (s.42) dels att regeln i 23 § upphovsrättslagen om inskränkningar i spridningsrätten inte tillämpas på filmverk, dels att spridningsrätten har betydelse för filmdistributionen, inte minst i videogramform, eftersom denna spridningsrätt kan bidra till att hålla marknaderna isär. Ett annat sådant ställningstagande gäller verkan av påskrifter på exemplar varigenom man försöker att begränsa de möjligheter till fria utnyttjanden som lagen ger. Sådana påskrifter får ingen giltighet mot andra än dem som åtagitsig att respektera dem och inte mot tredje man (s. 44).
    När det gäller det upphovsrättsliga avsnittet skall slutligen noteras att fotografirätten har fått en glädjande utförlig behandling, något som är viktigt inte minst mot bakgrund av fotografiets växande betydelse. Upphovsrättsavsnittet innehåller också en rättspolitisk betraktelse om upphovsrättens och därmed besläktade rättigheters funktion i dagens samhälle. Man är här inne på en fråga som är kontroversiell inte bara i Sverige utan också i andra länder och i all synnerhet i länderna i tredje världen. Det är blott att konstatera att författaren till avsnittet har lyckats att ge en välbalanserad bild av detta rättssystems funktion i ett ekonomiskt system som vårt. Det måste sägas vara ett synnerligen väl motiverat grepp att i en lärobok som denna också ta upp dessa rättspolitiska frågor om inte för annat så för att ge läsarna en bakgrund till den politiska debatt som sedan mitten av 1970-talet pågår om upphovsrättens funktion i samhället och där det ibland har visat sig att en osmidig hantering av upphovsrättigheter kan leda till politiska ifrågasättanden av upphovsrättens grundstruktur.
    Bokens avsnitt om patenträtt är liksom upphovsrättsavsnittet en väl genomförd kombination av teori och praktik. Genom exempel, rättsfallsnotiser och illustrationer ger man en lättöverskådlig och konkret behandling av ett svårtillgängligt rättsområde. Patenträtten och dess funktion är en mycket viktig faktor framför allt i de industrialiserade ländernas ekonomier. Mot

Anm. av UlfBernitz m.fl.: Immaterialrätt 127denna bakgrund är det en något uppseendeväckande och provokativ slutsats när man i boken (s. 90) säger att "patentsystemet är ett av de få rättsinstitut vars existensberättigande utan vidare kan ifrågasättas." Det är möjligt att vetenskapligt hållbara bevis för dess verkningar i den ena eller den andra riktningen inte kan framläggas. Den praktiska erfarenheten av systemet torde väl dock numera vara sådan att dess existensberättigande knappast ifrågasätts från praktiskt-politisk synpunkt. De försök som i vissa länder har gjorts att undvara ett patentsystem har också visat sig vara kortlivade. Det refererade påståendet nyanseras dock något i den följande framställningen i boken, särskilt på s. 124 ff, där en mera positiv syn på patentsystemet kommer fram.
    Utöver de rättspolitiska delarna innehåller patentavsnittet en kortfattad men utomordentligt klar framställning av det — relativt komplicerade — internationella skyddssystemet och av nationell patenträtt. Såvitt kan ses vid en genomläsning finns det inte någon anledning till invändning mot vare sig framställningen eller dess slutsatser. Måhända kunde den betydelsefulla skillnaden mellan den s. k. "copyright approach" (skydd för unikt skapande, vilket skydd inte utesluter skydd för annans självständiga och unika men likadana skapande) och den s. k. "patent approach" (skydd för nyheten, vilket utesluter skydd för annans senare likadana skapande) ha belysts något närmare. Denna skillnad är mycket betydelsefull särskilt i den internationella diskussionen om skydd för programvara för datorer. Det är f. ö. en stor förtjänst hos boken att man i patentavsnittet (s. 96) — liksom i upphovsrättsavsnittet (s. 21) — tar upp skyddsaspekterna beträffande datorprogram. På grund av dessas stora ekonomiska betydelse och på grund av mikroelektronikens utveckling kommer rättsskyddet för programvara att bli en viktig fråga i framtiden särskilt eftersom man helt nyligen har påbörjat diskussionerna om utformningen av ett lämpligt internationellt skyddssystem för programvara.
    Man tar i boken upp problemen kring en annan ekonomiskt viktig fråga, nämligen parallellimporten och då främst möjligheterna att med hjälp av en ensamrätt förhindra import av en på samma sätt skyddad produkt från ett annat land. I en tid av ökande internationell handel har dessa frågor fått en stor betydelse inte bara på patenträttens område utan också när det gäller varumärkta produkter och import av exempelvis grammofonskivor och andra alster som har skydd enligt det upphovsrättsliga regelsystemet. Det är därför värdefullt att problemet har berörts så pass utförligt i fråga om både patenträtten (s. 111), varumärkesrätten (s. 168) och upphovsrätten (s. 43).
    Även känneteckensrätten, dvs. varumärkes-, firma- och namnrätt, har fått en grundlig, analyserande och mycket klar framställning i boken vilken framställning tar sikte både på den internationella rätten och på nationell lagstiftning och rättspraxis. Känneteckensrättens utformning speciellt när det gäller varukännetecken och firma, är viktiga faktorer för företagens marknadsföring. Framställningen i dessa delar i boken ger en utmärkt bild av rättsområdena med den där inbyggda stundtals tämligen sköra balansen mellan behovet av starka ensamrättigheter å ena sidan och konsumenträttsliga och andra samhälleliga intressen å andra sidan.
    I det varumärkesrättsliga avsnittet framhäver man — glädjande nog — inte den s. k. garantifunktion som varumärkena ibland anses ha, dvs. att varumärket i allmänhetens ögon skulle kunna anses vara bärare av en garanti för ifrågavarande varas kvalitet. Denna funktion har emellanåt i diskussionen ansetts vara mycket viktig och getts en självständig roll. I realiteten torde det

128 Agne Henry Olssonemellertid här inte vara fråga om annat än reflexer av andra funktioner hos märket.
    Inte heller i varumärkes- eller firmaavsnittet finns någon anledning till anmärkningar i detaljfrågor. Däremot förtjänar vissa delar av framställningen att särskilt nämnas. En sådan är den utförliga analysen av begreppet "inarbetning" inom varumärkesrätten och den klara framställning som man har gjort av det komplicerade samspelet mellan varumärkesskydd och firma. I boken kommer man också in på förhållandet mellan reglerna i 35 § varumärkeslagen mot användningen av vilseledande varukännetecken och bestämmelserna i 2 § marknadsföringslagen och konstaterar, troligen fullt riktigt, att bestämmelsen i varumärkeslagen har (fått en mycket begränsad betydelse. Riktig synes också den framställning vara som görs av skillnaden mellan patentbesvärsrättens och regeringsrättens skilda praxis när det gäller tolkningen av bestämmelsen om hinder mot registrering av "uppenbart" vilseledande varumärken i 14 § 2. varumärkeslagen. Det kan i sammanhanget anmärkas att man i direktiven till den sittande varumärkesutredningen harantytt att kriteriet "uppenbart" borde utgå ur bestämmelsen.
    I stort sett hela immaterialrättsområdet befinner sig under utredning eller berörs av pågående utredningsarbete. Detta har också anmärkts under respektive avsnitt i boken. Möjligen saknar man just därför ett omnämnande av varumärkesutredningen (Ju 1974: 10). Visserligen har denna utredning ännu inte avsatt något resultat men detta beror helt på att utvecklingen av varumärkesrätten inom EG inte har skett i den takt som man förutsatte vid utredningens tillkomst och man därför inte har kunnat bedöma i vad mån denna rätt kan och bör inverka på den nationella svenska varumärkesrätten. I ett längre perspektiv torde man emellertid knappast komma ifrån att utvecklingen av varumärkesrätten inom Gemenskapen kommer att få ett avsevärt inflytande också på detta rättsområde i Sverige.
    Ett av de mest intressanta kapitlen i boken tar upp den skrivna och oskrivna rätten rörande otillbörlig konkurrens. Detta rättsområde företer en mycket splittrad bild dels därför att lagmaterialet är disparat, dels därför att rättsskyddet är i hög grad skiftande och har olika styrka i fråga om olika typer av kränkningar eller otillbörliga förfaranden. I boken görs en analys dels av sambandet mellan de egentliga immaterialrättigheterna och reglerna mot otillbörlig konkurrens, dels av innehållet i de lagar som mer eller mindre direkt tar sikte på otillbörlig konkurrens. Det är en sedan länge diskuterad fråga i vad mån en förstärkning behövs av skyddet mot otillbörlig konkurrens och på vilket sätt en sådan förstärkning skall ske. En möjlighet är då att förstärka den konkurrensrättsliga prägeln hos de egentliga immaterialrättigheterna. En annan möjlighet är att förstärka detta skydd genom rättsregler utanför de klassiska immaterialrättslagarna. Boken belyser på ett klarläggande sätt de olika frågorna i detta sammanhang och ställer frågan om Sverige lever upp till sina förpliktelser enligt Pariskonventionens art. lObis.
    Boken avslutas med en sammanfattande översikt över de olika rättigheterna där man dels gör en jämförelse dem emellan, dels diskuterar deras ändamål, utnyttjande och verkningar. Denna översikt kan från vissa synpunkter sägas vara ett av de viktigaste avsnitten i hela boken. Som nyss antytts är det nämligen viktigt att ha klart för sig vilken stor roll som immaterialrättigheterna spelar för den ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen i ett land. Från en krasst ekonomisk synpunkt gäller det här

Anm. av UlfBernitz m.fl.: Immaterialrätt 129stora värden vilket i avsnittet illustreras med omnämnandet av varumärkena Coca-Cola och Coke (s. 215), dock utan att man nämner det värde om tre milliarder dollar som dessa immateriella varumärkesrättigheter angetts ha. I anslutning till avsnittet kunde det också förtjäna att understrykas att det upphovsrättsliga skyddets betydelse inte är begränsat till de litterära, musikaliska och konstnärliga marknaderna (s. 214) utan börjar få aktualitet också inom andra delar av den s. k. informationsindustrin.
    Sist i boken kommer en utomordentligt värdefull rättsfalls- och litteraturöversikt som spänner över hela det immaterialrättsliga området. På ett begränsat utrymme har man lyckats ge en väl strukturerad översikt över såväl svensk som nordisk och annan internationell litteratur på området. De enda arbeten som man möjligen kan sakna är WIPO:s "Copyright Law Survey" som utgavs i lösbladssystem 1979 och som innehåller komprimerade men samtidigt lättillgängliga framställningar av upphovsrätten i 73 länder samt WIPO:s samling "Industrial Property Laws and Treaties".
    Som synes av det föregående finns det i stort sett inte några sakliga anmärkningar att rikta mot innehållet i boken. Det förtjänar tvärtom att upprepas att denna innehåller en lättillgänglig, välbalanserad och mycket innehållsrik framställning av rättsområdet. Eftersom detta är viktigt och ökar i betydelse är det att hoppas att boken når ut även utanför den högre utbildning för vilken den i första hand är avsedd. Den är nämligen väl värd att användas som lärobok och handbok också av alla andra som av olika skäl har anledning att sätta sig i dessa frågor.

Agne Henry Olsson