462 Göran RegnerGrundlagsskyddet för den kroppsliga integriteten — en replik

 

Under 1970-talet har grundlagsskyddet för de medborgerliga fri- och rättigheterna byggts ut i olika etapper utan att detta har blivit föremål för någon omfattande diskussion i den juridiska litteraturen. Det finns många frågor beträffande denna reglering som förtjänar att bli belysta. Det är därför glädjande att Bertil Wennergren i en artikel i SvJT tar upp en punkt i rättighetsskyddet till behandling. Dessvärre är allt han skriver inte invändningsfritt.
    Wennergren anser att uttrycket "påtvingat kroppsligt ingrepp" i RF 2: 6 inte ger täckning för förarbetenas uttalanden att uttrycket inbegriper sådant våld mot människokroppen som inte har formen av "ingrepp" i konkret bemärkelse (som kirurgiska ingrepp osv.). Han kommer därför till slutsatsen att RF:s skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp är alltför begränsat och bör utvidgas. Vidare menar han att det särskilda lagstiftningsförfarande enligt RF 2: 12 som gäller rättighetsbegränsande lagstiftning nu inte skulle omfatta t. ex.en lag om polismäns rätt att använda våld mot personer.
    När man skall utforma rättighetsskyddet i RF gör sig två krav gällande krav som i mycket är motstridiga. Det ena är att grundlagen skall vara klar, det andra är att regleringen skall vara kortfattad, för att inte säga lakonisk. I stor utsträckning är man hänvisad till att använda sig av ett slags "etiketter" som beskrivning av fri- och rättigheterna. I stort sett är det bara de s. k. opinionsfriheterna (RF 2: 1 och 2) som har fått någon mera utförlig beskrivning. Vad skyddet för de s. k. kroppsliga friheterna innebär anges däremot i huvudsak genom användning av etiketter av typ kroppsstraff, frihetsberövande, kroppsvisitation.
    Man kan därför inte för långt driva kravet att gemene man omedelbart skall förstå vad en sådan etikett avser. Man får nöja sig med en någorlunda god täckning av det sakliga innehållet. I samband med 1976 års reform av rättighetsskyddet gjordes några ändringar i riktning mot ökad överensstämmelse mellan etikett och innehåll. Kroppsvisitation nämns inte längre i RF som exempel på påtvingat kroppsligt ingrepp. Ordet husrannsakan försågs med tillägget "och liknande intrång". Också andra ändringar gjordes i förtydligande syfte.
    Uttrycket "påtvingat kroppsligt ingrepp" behölls i RF som en beteckning på ingripanden av tvångskaraktär som riktar sig mot människokroppen: våld, läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccinering och blodprovstagning och liknande företeelser som brukar betecknas med ordet kroppsbesiktning. Vad som faller utanför är bl. a. psykisk påverkan som inte innefattar misshandel enligt brottsbalken samt ren underlåtenhet (prop. 1975/76: 209 s. 147). Det valda uttrycket "påtvingat kroppsligt ingrepp" utgör en tillräckligt tydlig etikett för de företeelser som avses och skiljer sig knappast i detta hänseende från de andra etiketter RF innehåller. Grundlagsskyddet kan därför inte anses så begränsat som Wennergren gör gällande. Vidare är det särskilda lagstiftningsförfarandet för rättighetsbegränsande lagstiftning utan tvekan tillämpligt också på sådan lagstiftning som gäller polisens rätt att bruka våld mot personer (se också SOU 1978: 34 s. 202 ff och prop. 1978/79: 195 s. 61 f).

Göran Regner