Bengt Lännergren †
När Bengt Lännergrens hjärta stannade för gott under en tidig morgons tennisspel nådde också en juristkarriär av mindre vanligt slag sitt plötsliga slut. Han juristbana var främst domarens och som domare verkade han i alla våra tre domstolsinstanser — i rådhusrätt, i hovrätt och i högstadomstolen. Genom uppdrag i statsdepartement och riksdagsutskott, i utredningar och i s. k. rättsaffärer av de mest skilda slag vidgades hans erfarenhet ytterligare. När han 1967 tillträdde sitt sista ämbete, det som justitiekansler, var han välrustad att, som det hette i den gamla regeringsformen, "å Konungens vägnar hava tillsyn över rättvisans handhavande".
    Hans juristbana, sådan den framträder i en uppräkning av tjänster och uppdrag, kan för den fåkunnige synas torr. Men bakom alla torra fakta döljer sig människor och levande liv. Och hos Bengt Lännergren fanns, allt sedan tidiga skolår på Söder i Stockholm till slutet i Kungl. hallen på Östermalm, en ibland nästan rastlös nyfikenhet på livet. Självfallet var eller, riktigare, blev han en skicklig jurist med förmåga att skilja mellan stort och smått och tränga till sakens kärna. Han ägde också den självständighet i omdöme och den integritet som måste krävas av domare och av dem som anförtros höga juridiska ämbeten.
    Bengt Lännergren hann med mycket under sina 75 år. Men, som det med rätta sagts av en nära vän, gammal hann han aldrig bli.
Sten Rudholm

 

Bengt Lännergren var född 15 okt. 1906. Han avlade stud.ex. 1925 och jur.kand.ex. 1934 i Stockholm. Därefter tjänstgjorde han i Stockholms rådhusrätt och Svea hovrätt. 1957 blev han rådman i rådhusrätten och tre år senare lagman i hovrätten. 1966 utsågs han till justitieråd och året därefter till justitiekansler. Under åren 1944—47 var han sakkunnig i försvarsdepartementet och därefter huvudsekreterare i riksdagens jordbruksutskott samt ansvarig för flera utredningar och kommissioner. 1956 utsågs han till ordförande i försvarets skaderegleringsnämnd och 1961 i utredningen om utformningen av utlänningskontrollen. Under 1960-talet var han ordförande i riksvärderingsnämnden, ledamot av medicinalstyrelsens disciplinnämnd, av styrelsens vetenskapliga rådsamt av veterinärstyrelsens vetenskapliga råd. 1966 blev han ordförande i integritetsskyddskommittén.
    Lännergren hade hand om flera uppmärksammade rättsärenden såsom utredningen angående mordet på Folke Bernadotte 1949. 1950 var han sekreterare i Kejnekommissionen. Året därpå förordnades han som särskild åklagare i Haijbymålet. 1963 utsågs han till ordförande i undersökningskommissionen i Wennerströmaffären. Under sin sista tid som justitiekansler hade han också hand om IB-affären.

 

Monica Hallgren avled 6 maj 1981. Hon var född 22 juni 1934 i Karlstad och avlade jur.kand.ex. i Uppsala 1960. Efter tingstjänstgöring tjänstgjorde hon som kanslisekreterare i ecklesiastikdepartementet till 1966, då hon anställdes vid Svenska Arbetsgivareföreningen.

 

Herbert Ottocar Beckman avled 7 maj 1981. Han var född 10 jan. 1893 i Karlskrona, avlade stud.ex. 1913 och jur.kand.ex. i Stockholm 1918. Efter tingstjänstgöring tjänstgjorde han under fem år som vattenrättssekreterare och vattenrättsdomare i Västerbygdens vattendomstol. 1931 — 32 var han adjungerad ledamot i Svea hovrätt. 1937 blev han häradshövding i Ångermanlands västra domsaga.