502 NotiserInternationella civilståndskommissionen
Internationella civilståndskommissionen (Commission Internationale de l'Etat Civil,C IEC) höll sin generalförsamling den 7—11 september 1982 i Haag. De tolv medlemsstaterna var representerade genom delegationer1 och därjämte deltog observatörer från Storbritannien och Sverige samt från Europarådet， Haagkonferensen för internationell privaträtt och Förenta Nationernas flyktingkommissariat. Vidare sammanträdde två av organisationens underkommissioner.
Från nederländsk sida gavs en utförlig redogörelse för person- och familjerättens nuvarande läge i Nederländerna. Först berördes vissa problem， som uppkommer på grund av det stigande intresset att söka tillgodose barns önskningar i vårdnadsfrågor vid skilsmässor. Därefter berördes personnamnens behandling. I detta hänseende hade den nederländske justitieministern uppdragit åt en forskningsgrupp att genomföra en enkät för att utröna om de sedan gammalt gällande reglerna om ändring av kvinnans namn vid äktenskap stod i överensstämmelse med den allmänna uppfattningen. Undersökningen visade att 55 % av de tillfrågade ville ha en ändring av dessa regler. Justitieministern hade därför framlagt vissa synpunkter på en modernisering av personnamnrätten. Tankarna framfördes i en rapport till den europeiska justitieministerkonferensen i Aten i maj 1982. I rapporten föreslås att följande synpunkter skall vara vägledande, när fråga uppkommer om revision av namnrätten i de europeiska staterna：
1. likställighet mellan man och kvinna,
2. likhet vid behandlingen av barn i äktenskap och av barn utom äktenskap，
3. större valfrihet beträffande namn än hittills.
I rapporten framhölls emellertid också att sociala och administrativa hänsyn måste beaktas vid utformandet av nya regler och att friheten att ändra namn måste begränsas av sådana skäl.
I den nytillträdande generalsekreteraren professor J. M. Bischoffs rapport, som senare framlades, framhålles först att kommissionens viktigaste uppgift är att på person-, familje- och medborgarskapsrättens område sammanställa dokumentation angående de till kommissionen anslutna staternas rättsregler samt att förse dessa stater med önskade upplysningar på dessa områden. Vidare skall kommissionen utreda och utarbeta riktlinjer syftande till harmonisering av medlemsstaternas rättssystem. Slutligen skall kommissionen verka för tekniska förbättringar hos de myndigheter， som inom dessa stater handlägger civilstånds- och andra folkbokföringsfrågor. Inom kommissionens verksamhetsområde ligger sålunda framför allt att söka undanröja problem， som kan uppkomma för enskilda vid flyttningar mellan staterna på grund av de skilda rättssystemen. Närmare bestämt syftar dokumentationen till att å ena sidan förmedla kunskap om främmande rätt， som kan tillämpas i den egna staten, och att å andra sidan utgöra en kunskapskälla och eventuellt ett mönster vid reformering av de egna rättsreglerna. Kommissionens andra huvuduppgift är att åstadkomma internationella överenskommelser, som kan underlätta för de enskilda medborgarna vid flyttningar över gränserna. Tjugoen konventioner har sedan kommissionens tillkomst i början av 1950 talet undertecknats, och dessa har i stor utsträckning ratificerats och trätt i kraft i medlemsstaterna.
Vidare ligger inom kommissionens ansvarsområde att såsom internationellt-privaträttsligt expertorgan på person-, familje- och medborgarskapsrätt medverka till lösandet av intressekonflikter berörande medborgare i de anslutna staterna i förhållanden av internationell karaktär.