Lösöreköp i praktiken — en undersökning

 

För att förvärvare av lösöre skall uppnå sakrättsligt skydd mot överlåtares borgenärer — borgenärsskydd — krävs iakttagande av antingen tradition eller förfarandet i 1845 års lösöreköplag (1845: 50 s. 1), LkL.1
    Förfarandet enligt LkL innebär i korthet att en skriftlig och bevittnad köpeavhandling skall upprättas, kungöras i ortstidning och inges till kronofogdemyndigheten och tingsrätten i den ort där egendomen finns.
    Trots det strängt upprätthållna kravet på användande av köpterminologi framgår av praxis att LkL ger skydd inte bara åt verkliga köpare (omsättningsköpare) utan även vid överlåtelser som egentligen syftar till att kringgå traditionskravet vid pantsättning av lösöre (säkerhetsöverlåtelser).2 Härigenom möjliggör LkL underpantsättning av lösöre.
    Säkerhet för förskottsbetalning eller för försträckning kan numera, i stor utsträckning, erhållas på andra sätt, exempelvis genom företagsinteckning och bankgaranti. Man kan därför diskutera huruvida LkL egentligen fyller någon funktion längre eller kan upphävas.
    Lagberedningen lade i U XIII (SOU 1974: 55) fram förslag om LkL:s avskaffande. Man konstaterade att antalet lösöreköp var lågt och sjunkande. Utan vidare belägg drog man härav också slutsatsen att något behov av underpantsättning av lösöre inte förelåg.3 Frånsett Hugo Tibergs undersökning av lösöreköpen vid Stockholms rådhusrätt för åren 1962 — 63 har dock saken aldrig egentligen undersökts.4 Syftet med den studie som redovisas i denna artikel har varit att undersöka vad LkL används till i dag.
    Vid studiet av lösöreköpens användning i praktiken möter två inledande svårigheter. För det första medför LkL:s ålderdomliga formkrav att man endast i undantagsfall direkt av den i tingsrättens protokoll införda köpeavhandlingen kan utläsa huruvida det föreligger ett omsättningsköp eller en säkerhetsöverlåtelse. Det utmärkande för en säkerhetsöverlåtelse är förekomsten av ett biavtal som avser villkoren för köpets återgång.5 Som ovan antytts påverkar inte förekomsten av ett sådant, uttryckligt eller underförstått, biavtal överlåtelsens giltighet. Rättsläget kan beskrivas så att biavtalet inte behöver bifogas eller nämnas i köpehandlingen, men att, om så sker, detta inte innebär någon som helst rättslig nackdel för parterna.
    Härmed sammanhänger också den andra svårigheten. Åtminstone efter NJA 1925 s. 130 har domstolarna saknat (sakrättsligt grundad) anledning att ingå i prövning av lösöreköps s. k. verkliga karaktär. Av naturliga skäl saknas därför också rättsfallsmaterial efter denna tidpunkt.

 

 

 

1 Håstad, Svensk sakrätt avseende lös egendom, Lund 1982, s. 153.

2 Håstad, s. 152

3 SOU 1974:55 s. 222 ff. Rent principiell kritik mot denna argumentationsteknik återfinns hos Hellner, Argumentation de lege ferenda, SvJT 1975 s. 401 ff.

4 TfR 1964 s. 553. 75 % av köpen visade sig bestå av säkerhetsöverlåtelser, huvudsakligen av butiksinredningar, till särskilda kreditinrättningar. Återstående fall avsåg försäljningar till närstående av vanligt lösöre till hemmets bruk eller särskilt värdefullt lösöre såsom konst, bilar o. d.

5 Karlgren, Säkerhetsöverlåtelse, Sthlm 1959, s. 7 f.

 

644 Per Johan Eckerberg    I syfte att undersöka lösöreköpens användning i praktiken har författaren ställt vissa frågor till dem som under åren 1977—1981 registrerats som lösöreköpspart vid någon av sju tingsrätter i Stockholms län. Resultatet gör inte anspråk på att kunna ligga till grund för statistiska utsagor för hela riket men torde ändå åskådliggöra och belysa ett spektrum av motiv för lösöreköp. Dessa bör i sin tur åtminstone ge en antydan om de behov som för närvarande föreligger av borgenärsskydd vid överlåtelse där det köpta godset lämnas i säljarens vård och vid underpantsättning.
    Antalet lösöreköp har på grund av företagsinteckningsinstitutets frammarsch väsentligt minskat. Från ca 2 200 i början av 1920-talet, 731 år 1960, 225 år 1967, 67 år 1970, 33 år 1975 till lägst 28 år 1976. För de år undersökningen avser ser statistiken ut som följer:6

 

Tab. 1(hela riket)
1977138
1978558
1979606
198035
198135
Totalt1 372

 

    Vid de tingsrätter undersökningen omfattar var antalet lösöreköp följande:

Tab. 2

tingsrätt19771978197919801981totalt
handen06310138
sollentuna0870015
solna311121128
stockholm134955114132
huddinge11065022
nacka23878111193
södra roslags17827200171
total57253264187599

 

    Lösöreköpen i denna undersökning utgör således 44 % av landets totala antal under samma period.
    Under åren 1977—1981 fördelar sig antalet vid de sju tingsrätterna (se tab. 2) enligt följande:

 

 

 

 

 

6 Domstolarna - 1973 och Rättsstatistisk årsbok 1975- 1982.

 

Lösöreköp 645

tab. 3 
omsättningsöverlåtelse7
säkerhetsöverlåtelse588
därav: överlåtelse i syfte att undgå moms på 
               räntan vid kreditköp571
               sell and lease back5
               säkerhet för ingåengen      borgensförbindelse1
               säkerhet för annan fordran11
bortfall4
totalt599

 

Lösöreköpen fördelar sig på olika slag av egendom enligt följande:

 

Tabell 4Lösöre Omsättn. Säk.Tot. Av säk. överl.

snittlig

köpesk

totalt
Verktyg o. mask.2 2 1 5 2 869
Ovr. rörelseinv 13 37 3 255
Lastbilar 1 1 1 1 80
Bilar 10 10 91  31
Båtar o. båtmotorer 564567 562 2a 78
Konstverk 2 2 2  23 

Bostadsinv

156  5 17
Djurb1 1 1  30 
      

 

a 1 st. segelbåt, 1 st. båtmotor. Segelbåten överläts som säkerhet för ingången borgen.
b 37 st. papegojor.

 

Omsättningsöverlåtelse i lösöreköpets form görs när tradition till köparen inte kan ske. Härigenom uppnår köparen sakrättsligt skydd mot säljarens borgenärer.
    På förfrågan uppgav samtliga omsättningsköpare att annan säkerhet än lösöreköp hade övervägts. Fem angav att någon sådan dock inte hade kunnat erhållas medan två bedömde lösöreköpet som bättre än annan säkerhet.
    Anledningen till att tradition inte kunnat ske uppgavs ha varit i tre fall svårigheter att leverera godset, i två fall att varan befunnit sig under tillverkning vid tiden för köpet, i ett fall att överlåtelsen skedde mellan samboendeoch i ett fall att det sålda godset utgjordes av verktyg som säljaren utnyttjade för legotillverkning åt köparen.

 

7 Erforderlig besittningsövergång är då svår att åstadkomma, se Håstad, s. 159.

 

646 Per Johan Eckerberg    Säkerhetsöverlåtelse i syfte att undgå moms vid kreditköp har sin grund i den tidigare bestämmelsen i anvisningarna till 14 § lagen om mervärdeskatt (1968: 430) som föreskrev att vid beräkning av beskattningsvärdet vid avbetalningsköp, förutom köpeskillingen, även avgift för uppläggning av krediten och räntan skulle ingå däri. I första hand berörda av denna bestämmelse var enskilda konsumenter vilka, som bekant, varken kan avräkna eller yrka avdrag för s. k. ingående moms. Främst vid kreditköp av dyrbara fritidsbåtar, där kredittiderna ofta är så långa som tio år eller mer, är räntekostnaderna betydande. Genom att moms utgick på hela räntebeloppet medförde detta en påtaglig fördyring av kreditköpet i jämförelse med ett kontantköp.8
    Om köparen i stället köpte båten kontant av båtleverantören och omedelbart därefter överlät den till ett finansieringsföretag (givetvis utan att överlämna besittningen till båten) mot det överenskomna kreditbeloppet, uppnåddes samma läge som om konsumenten köpt båten på avbetalning av båtleverantören9 med den viktiga skillnaden att någon moms inte utgick på ränta och övriga kreditkostnader.
    Avtalets reella innebörd var naturligtvis att båtköparen pantsatte båten hos finansieringsföretaget för att få låna köpeskillingen. Som tidigare påpekats kräver dock öppen pantsättning tradition för uppnående av skydd mot pantsättarens borgenärer. Säkerhetsöverlåtelse genom lösöreköp enligt LkL företogs därför.10
    Genom att anvisningarna till 14 § lagen om mervärdeskatt ändrades år 1979 (1979: 304, vilken trädde i kraft 1 juli 1979) så att ränta inte längre ingår i underlaget vid beräkning av beskattningsvärdet, bortföll motivet till den tidigare omgången med lösöreköp. Visserligen beräknas fortfarande moms på de tillägg som uttas för kostnaden att lägga upp en kredit, men detta torde gå på ett ut med de kostnader som är förenade med förfarandet enligt LkL. Som framgår av statistiken i tab. 1 sjönk också antalet lösöreköp från 606 år 1979 till 35 år 1980.
    Med sell and lease back menas att någon säljer lösöre för att därpå leasa (långtidshyra) samma lösöre av köparen. Objekten utgörs oftast av inventarier som kontorsmaskiner, elektronisk utrustning eller utrustning för ADB, och köparen är vanligtvis ett finansieringsföretag.
    Man kan diskutera huruvida sell and lease back i stället bör hänföras till omsättningsköp. Med transaktionen torde dock vanligtvis åsyftas s. k. finansiell leasing som kännetecknas av att leasingavgifterna under en ouppsägbar tidsperiod, motsvarande varans ekonomiska livslängd, tillsammans täcker såväl varans anskaffningskostnad som finansieringsföretagets kostnadsersätt-

 

 

8 Förutom vid båtköp förekommer också flera fall av lösöreköp för undvikande av moms där företag tillhandahåller bilar till sina anställda, t. ex. försäljare, på fördelaktiga villkor. Vid vanlig kommersiell bilförsäljning utgör i och för sig bilarna nog så dyrbara objekt, men reglerna om kreditförsäljning av bilar medför att avbetalningstiden är så kort att räntekostnaden inte är jämförbar med den vid båtköp.

9 I vanliga fall överlåter båtleverantören avbetalningskontraktet till finansieringsföretaget.

10 id avbetalningsköp gör säljaren vanligtvis ett ägarförbehåll.. Återköpsrätten för säkerhetsöverlåtaren, som uppfylls i och med att denne avbetalat sin skuld till köparen/borgenären, motsvaras vid avbetalningsköpet av att säljarens ägarförbehåll upphör när sista avbetalningen erlagts. Till skillnad mot läget vid säkerhetsöverlåtelse gäller dock ägarförbehåll vid kreditköp mot kreditköparens borgenärer redan genom avtalet, se Hessler, Allmän sakrätt, Sthlm 1973, s. 189 f. 

Lösöreköp 647ningar. Därefter har hyresmannen rätt att fortsätta hyresförhållandet mot nedsatt avgift.11 Det reella resultatet torde därigenom överensstämma med en formell återköpsrätt i så hög grad att man kan tala om en säkerhetsöverlåtelse.
    Finansiell leasing förekommer vanligen i den formen att hyresmannen anmodar finansieringsföretaget att inköpa varan av en leverantör för uthyrning till hyresmannen (indirekt leasing). En annan variant är att hyresmannen ingår leasingavtalet med leverantören vilken överlåter såväl varan som avtalet till ett finansieringsföretag.12 Det särskiljande vid sell and lease back är alltså i första hand att det är hyresmannen och inte leverantören som överlåter varan till finansieringsföretaget.
    En rundfrågning bland fem finansieringsföretag i Stockholm ger vid handen att sell and lease back är en tämligen ovanlig form av leasing. Genomgående kräver man även andra säkerheter vid transaktionen. Kundens kreditvärdighet är av avgörande betydelse medan säkerhetsrätten i varan värderas mycket lågt. Till stor del beror detta på att de varor som är föremål för sell and lease back ofta är i viss mån specialutformade för hyresmannen eller eljest har ett mycket lågt andrahandsvärde. Denna omständighet förklarar också varför, enligt finansieringsföretagen, det vanligaste är att man inte tillförsäkrar sig säkerhetsrätt i varan, då man anser omgången med det "krångliga" förfarandet enligt LkL inte stå i relation till värdet av vad man uppnår.
    Lösöreköp som säkerhet för ingången borgensförbindelse och annan fordran utgör liksom andra säkerhetsöverlåtelser ett substitut för panträtt. Tradition har av olika skäl inte kunnat ske och underpantsättning har därför skett genomförfarandet i LkL. Objekten utgörs t. ex. av den egna bilen eller av möbler och andra inventarier i ett hem eller i en rörelse. Av de tolv säkerhetsöverlåtare som omfattas av undersökningen under dessa titlar har endast en överlåtit tillgångar i näringsverksamhet (lastbilen — huruvida papegojorna utgjorde rörelsetillgång har inte kunnat utredas). De övriga har överlåtit utpräglat privata tillhörigheter. Av de tillfrågade har fem angett att säkerhetsöverlåtelsen företogs därför att ingen annan säkerhet stod att få. Av övriga har något svar inte kunnat erhållas.

 

Sammanfattning
Bortser man från mängden av lösöreköp i syfte att undgå moms framstår antalet "vanliga" lösöreköp som obetydligt. Ser vi till antalet rörelseidkande säkerhetsöverlåtare finner vi endast sex stycken. Företagsinteckningsmöjligheten har haft en förödande inverkan på antalet lösöreköp. Företagsinteckningen inte bara reducerar behovet av lösöreköp, den förhindrar i praktiken också användningen av säkerhetsöverlåtelse — få kreditgivare är intresserade av en säkerhet i lösöre som är efterställd en eller flera omfattande företagsinteckningar.13
    Vid kontakt med tre av de leasingföretag som varit köpare vid de fem fall av sell and lease back som redovisas i undersökningen framkom att dessa även

 

 

 

11 SOU 1977: 24 s. 57.

12 SOU 1977: 24 s. 57.

13 I detta avseende befinner sig nya borgenärer i samma läge vare sig de säkerställer sig genom lösöreköp eller ny företagsinteckning. Båda alternativen medför sämre rätt än tidigare uttagna företagsinteckningar, se 12 och 19 §§ Fil. 

648 Per Johan Eckerbergvar innehavare av företagsinteckning i säljarens rörelse. Lösöreköpet ger ett gott skydd vid både utmätning och konkurs(1 § LkL) medan företagsinteckningsinnehavaren har svårigheter att hävda sig vid utmätning (se UB 8: 13). Genom att komplettera företagsinteckningen med lösöreköp uppnås ett fullständigare skydd. Samtidigt kan man erinra sig att företagsinteckning eller bankgaranti kan vara dåliga alternativ till lösöreköp om köparen/borgenären av olika skäl är intresserad av att behålla rätten till ett visst, specificerat, objekt.
    Det stora antalet lösöreköp i syfte att undgå moms på räntan vid kreditköp är av flera skäl intressant. Oväntade behov av ett annat förfarande än det gängse kan plötsligt uppstå. Det behöver inte röra sig om sådana, ur lagstiftarens synvinkel, tvivelaktiga behov som att kringgå skattelagstiftningen (i detta fall tämligen beaktansvärda, vilket visas av den efterföljande lagändringen). Kreditmarknaden i sig innehåller flera komponenter som kan motivera alternativ. Det är således allmänt bekant att köpare kan göra avsevärda besparingar genom att välja en från säljaren helt fristående finansiär vid sina inköp. Mycket pekar på att detta underlättas om den inköpta varan kan användas som säkerhet på ett effektivare sätt än det LkL för närvarande kan erbjuda.
    Övriga fall av säkerhetsöverlåtelser utgörs av de förväntade "typiska" fallen av överlåtelser mellan privatpersoner av lika "typiska" objekt som bilar, båtar, konstverk m. m. Butiksinredningarna som ofta förekom som objekt före år 1966 (se not 12) har helt försvunnit.
    Som väntat utgjorde antalet omsättningsöverlåtelser en minoritet av lösöreköpen. Även här bidrar företagsinteckningen till att decimera mängden. Förutom att vissa större köpare kan förse sig med en sådan säkerhet medför förekomsten av inteckningar i rörelsen att lösöreköp ofta framstår som meningslöst. Bankgaranti utgör det sedvanliga alternativet. Undersökningen visar dock att det är möjligt att falla utanför ramen i detta snäva realsäkerhetssystem. Sex av de sju säljarna var rörelseidkare. Fem av dessa kunde inte, eller ville inte, ställa sådana säkerheter att bankgaranti kunde ges. Dessutom erinras vi om det praktiskt taget omöjliga i att genomföra besittningsövergång mellan samboende, vare sig det gäller pantsättning eller överlåtelse.14
    I litteraturen framhålls stundom att en av orsakerna till lösöreköpets tillbakagång torde vara att det ofta är ett tecken på säljarens förestående obestånd och därigenom ägnat att ge upphov till dåligt rykte.15 Med reservation för det magra underlaget måste konstateras att denna hypotes inte saknar viss grund. Av i undersökningen förekommande säljare var 15 st. aktiebolag. Före periodens slut hade 6 st. av dessa likviderats.
    På förfrågan har å andra sidan, vid säkerhetsöverlåtelse, endast en av köparna uppgett att anledning uppkommit att realisera köpet, dvs. utkräva panten (lastbilen). Särskilt anmärkningsvärt är detta för de 562 överlåtelserna av båt i syfte att undgå moms på räntan vid kreditköp (svar har erhållits för 534 av dessa överlåtelser). I remissvaren till SOU 1974: 55 invänds motförslaget om införande av registerpanträtt i båt bl. a. att man icke bör uppmuntra konsumenter att pantsätta den vara man lånar pengar för att köpa.16

 

14 Vid pantsättning tillkommer att panthavaren måste fortfara att ensam besitta panten.

15 Se t. ex. Tiberg i Svensk rätt i omvandling. Festskrift till Eek m. fl., Sthlm 1976, s. 578.

16 Se kreditköpkommittén s. 8 f och kommerskollegium.

 

Lösöreköp 649Konsumenten sägs då komma helt i händerna på långivaren och hamna utanför det skydd som konsumentkreditlagen erbjuder. Undersökningsresultatet pekar således på att farhågorna härför är betydligt överdrivna.
    Det sammanlagda intrycket av undersökningen är att man inte — som lagberedningen i U XIII — utan vidare kan avfärda behovet av borgenärsskydd vid överlåtelse där det köpta godset lämnas i säljarens vård eller vid underpantsättning.
 

Per Johan Eckerberg