Vad ligger i ett ord? Replik till Alan C. Neal
Alan Neal har i SvJT 1983 s. 650 ff uttalat sig för ett allmänt bruk av termen joint regulation i stället för co-determination vid presentation för utländsk publik av vår medbestämmandelag (MBL). Då jag, såsom Alan Neal nämner, själv brukar kalla MBL The Co-determination Act, bl. a. i min monografi över svensk arbetsrätt i The International Encyclopaedia for Labour Law and Industrial Relations (Kluwer 1982), vill jag förklara varför jag valde den termen, ehuru jag var medveten om att Folke Schmidt valt den andra.1
    Jag är medveten om att termen joint regulation sannolikt mera adekvat än den av mig använda återger vad MBL innehåller. Men detta är enligt min mening inte avgörande. Jag ville använda en beteckning som språkligt så troget som möjligt återgav den svenska lagrubriken. I propositionen (1975/76: 105 s. 332) framhålles att syftet med lagens rubrik "är att betona inriktningen av den reform på rättsområdet som görs med lagens tillkomst". Det är fråga om en programförklaring mera än en adekvat beteckning på vad MBL i och för sig innehåller. Föredragande statsrådet Ingemund Bengtsson framhåller dock vidare som en förklaring av valet av rubrik att även reglerna i dittillsvarande lagstiftning, om förhandlingsrätt, föreningsrätt, kollektivavtal och fredsplikt, "kan sägas gälla arbetstagarnas medbestämmande i arbetslivet". Men det egentliga målet var medbestämmande i former som inte borde fixeras i lagen utan i kommande medbestämmandeavtal enligt 32 §. Kommittéförslaget (SOU 1975: 1) hade valt den mera neutrala rubriken Lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal.
    Att tanken genom termen co-determination förs till den västtyska modellen för medbestämmande må vara riktigt — kanske beklagligt — men medbestämmande/co-determination är så allmänna uttryck att de knappast kan eller bör monopoliseras för en viss modell. Joint regulation för min tanke till de brittiska joint industrial councils som växte fram mer eller mindre som ett resultat av Whitley-kommitténs rekommendationer vid slutet av första världskriget. Även termen joint regulation tycks mig därför kunna ge alltför begränsade associationer, och i den uppfattningen bestyrks jag när Alan Neal förklarar innebörden i joint regulation vara "att det alltid är arbetsgivaren själv som

 

1 Jag har i min monografi (paragraf 89) nämnt båda översättningarna av rubriken och förklarat diskrepansen mellan innehåll och rubrik. 

Vad ligger i ett ord? 411fattar beslut i företagsledningsfrågor". I så fall, menar jag, får termen en innebörd som stämmer illa med tanken bakom MBL, främst den programförklaring som avsetts ligga i rubriken. Jag har ett starkt minne av att Ingemund Bengtsson vid en presentation av den kommande propositionen vid en konferens i Los Angeles i oktober 1975 poängterade avsikten med rubrikvalet.
    Det kan vara av intresse att påpeka hur en näraliggande term, industrial democracy, kunnat skifta innebörd. Efter första världskriget blev industrial democracy slagordet för strävandena att upprätta samfällda organ på arbetsplatserna, works councils, företagsnämnder, de nämnda joint industrial councils etc., i syfte att säkerställa ett arbetstagarinflytande på företagens verksamhet. Men när makarna Webb i sitt berömda arbete Industrial Democracy 1898 lanserade termen, var det för att beskriva fackföreningarnas aktiviteter främst genom collective bargaining, under det att de ansåg fackföreningarna sakna förutsättningar för att deltaga i beslut om produktionsinriktning och arbetsorganisation, frågor som sedan kom att stå i focus för strävandena mot företagsdemokrati.

 

Axel Adlercreutz