506 N. G. BornaVar finns iogiken?
Genom ändring i rättshjälpslagen våren 1983 har tillskapats den s. k. "tilläggsavgiften". Det har om denna från lagstiftarhåll bl. a. uttalats, att den skulle vara att jämföra med den självrisk, som rättssökande får betala vid utnyttjande av den s. k. rättsskyddsförsäkringen.
    Tilläggsavgiften fungerar emellertid på ett helt annat sätt i de fall, då rättshjälpsavgiften överstiger 3 000 kronor. Antag följande fall:
    Klientens rättshjälpsavgift fastställes till 7 000 kronor. Tilläggsavgiften utgör 10 % av den del av advokatens arvode, som överstiger 3 000 kronor. Advokatens arvode råkar bli just 7 000 kronor. Inga kostnader har uppkommit.
    Följande uppställning kan då göras: Av debiterade 7 000 kronor betalar klienten 7 000 kronor i rättshjälpsavgift. Emellertid skall den rättssökande också betala 10 % å arvodesbeloppet liggande mellan 3 000 och 7 000 kronor eller sålunda ytterligare 400 kronor. Varför och till vem?
    Var finns logiken? Jag ställer frågan till lagstiftaren och Domstolsverket.
 

N.-G. Borna