62 Michael BogdanJahrbuch für afrikanisches Recht. Band 1 (1980). C.F. Muller Juristischer Verlag. Heidelberg 1981. 212 s.
Det vore nog en överdrift att påstå att de svenska juristerna i allmänhet hyser något större intresse för de afrikanska ländernas rättsordningar. Läget torde för övrigt vara detsamma i nästan hela västvärlden. Det bristande intresset kommer till uttryck bl. a. genom att de västerländska författarna, i sina försök att för huvudsakligen pedagogiska ändamål indela världens rättssystem i s. k. rättsfamiljer, brukar sammanföra de afrikanska rättssystemen, om dessa överhuvudtaget beaktas, i en enda grupp, detta trots att det mellan dem inbördes ofta föreligger skillnader vilka är minst lika stora som skillnaderna mellan exempelvis angloamerikansk och kontinentaleuropeisk resp. mellan västerländsk och socialistisk rätt. De afrikanska staternas rättsordningar består i regel av en blandning i olika doser av urgammal sedvanerätt, från den f. d. kolonialmakten övertagna rättsregler och rättsidéer samt egen efter självständighetens uppnående införd lagstiftning; därtill kommer i vissa stater inflytande av sovjetisk eller annan marxistisk rätt, islamiska rättsprinciper m. m. Många av de afrikanska länderna har dessutom flera parallella uppsättningar rättsregler, i synnerhet på familje- och arvsrättens område, och tillämpar olika regler i olika provinser eller på olika människor beroende på dessas religion eller stamtillhörighet.
En rättskomparatist finner således i Afrika mycket material att studera och många problem att utforska. Ett utslag bland flera för det relativt nya intresset för afrikansk rätt utgörs av den västtyska föreningen "Gesellschaft furafrikanisches Recht", vilken grundades år 1973 och som år 1980 började att ge ut den serie årsböcker vars första volym är föremål för denna anmälan.
Volymen består av 212 sidor, därav 12 sidor bilagor omfattande dels den tyska föreningens stadga dels dess medlemsförteckning. Årsbokens egentliga 200 sidor är fördelade i fyra delar, innehållande i tur och ordning uppsatser, presentationer av forskningsprojekt, konferensrapporter och, till sist, litteratursammanställningar och recensioner. De flesta bidragen i uppsatsdelen, och de övriga delarna i sin helhet, är på tyska. Några uppsatser är dock på engelska resp. franska och de tyskspråkiga uppsatserna avslutas med kortfattade sammanfattningar på engelska.
Uppsatserna är nio till antalet och vissa av dem utgörs av till artikelform omarbetade föredrag från föreningens under åren hållna sammankomster (en översikt över dessa sammankomster ges på s. 155 fl). Bland författarna finns fyra från Västtyskland, en från England, en från Frankrike och tre från Afrika (därav två från Kamerun medan den tredje, en sydafrikan, är verksam i USA). Samtliga uppsatser utom en koncentrerar sig på Afrika söder om Sahara.
En kort men lärorik analys av rättens bidrag till utvecklingen i Afrika ges av professor Antony Allott från London. Två uppsatser handlar om den islamiska rättens betydelse i Afrika (Dr. Konrad Dilger och prof. Klaus Wähler). Två bidrag ägnas åt den rättsliga regleringen av kooperativa föreningar resp.åt dylika föreningars jämförelse med den traditionella afrikanska bygemenskapen (Martial Lipeb och prof. Hans-H. Münkner). En informativ artikel skärskådar kritiskt den sydafrikanska lagstiftningen till skydd för statens säkerhet (Mathole Serofo Motshekga). Övriga bidrag behandlar dualismen mellan lag och sedvanerätt i Togo (Raymond Verdier), brottmålsväsendet i Kamerun (Peter Bringer) och den moderna rättens konflikt med traditionerna