Jordbruksdepartementet. Regeringen har
    23 aug. 1984 förordnat dep. sekr. i jordbruksdep:t Dag von Schantz att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep. råd i dep:t.

 

Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringen har
    23 aug. 1984 förordnat byråchefen hos riksdagens ombudsmän Johan Hirschfeldt att vara rättschef i arbetsmarknadsdep:t.

 

Industridepartementet. Regeringen har
    20 juni 1984 förordnat hovr. rådet i hovr. över Skåne o. Blekinge Staffan Laurén att vara exp. chef i industridep:t samt
    11 juli 1984 förordnat kanslirådet Hans Grönwall att inneha långtidsvik. på en tjänst som dep. råd i industridep:t.

 

Högsta domstolen. Regeringen har
    17 maj 1984 förordnat just. rådet Lennart Fredlund att vara ordf. på avd. i högsta domstolen samt
    28 juni 1984 förordnat ass. i Svea hovr. Bengt-Åke Engström och ass. i hovr. över Skåne o. Blekinge Bengt Uno Orremo att fullgöra göromål som ank. på innehavare av tjänster som rev. sekr.

 

Regeringsrätten. Regeringen har
    7 juni 1984 förordnat reg. rådet Georg Ericsson att vara ordf. på avd. i reg. rätten samt 28 juni 1984 förordnat ass. i kammarrätten i Sthlm Margareta Marcus, ass. i kammarrätten i Göteborg Göran Bodin, fisk. i samma kammarrätt Paul Blosfeld och ass. i kammarrätten i Sundsvall Stig Tärnvik att inneha långtidsvik. på tjänster som reg.rättssekr.

 

I detta häfte (s. 597-676)har medverkat bl. a.
Matts Dahlberg, departementsråd i justitiedepartementet
Bo Drangel, lagfaren ledamot i bostadsdomstolen
Claes Kring, adjungerad ledamot i Svea hovrätt
Michel Bogdan, docent vid Lunds universitet
Ulf Hellbacher, sekreterare i sjölagsutredningen
Bill W. Dufwa, universitetslektor vid Stockholms universitet
Olle Höglund, justitieråd
Björn Edqvist, kanslichef i riksdagens justitieutskott
Lars Erik Taxell, Åbo Akademis kansler och professor em. vid akademien
Bjørn Engstrøm, byråchef i justitiedepartementet, Oslo

 

Redaktionens förord

 

Den 13 december 1934 högtidlighölls vid en ståtlig ceremoni på Riddarhuset i Stockholm i närvaro av bl. a. konung Gustaf V tvåhundraårsminnet av det riksdagsbeslut varigenom en ny lagbok i det gamla svenska riket kom att ersätta de medeltida lands- och stadslagarna. Den kungliga promulgationen av vad som kommit att heta 1734 års lag skulle dröja till år 1736. De tal som hölls vid jubileumsfesten återges i Svensk Juristtidning 1934 s. 529 — 560.
    Ett för all framtid värdefullt vittnesbörd om 200-årsjubileet är den "Minnesskrift" till 1734 års lag som utgavs av finländska och svenska jurister. I två mäktiga band skildras där lagens förhistoria och tillkomst samt rättsutvecklingen på de olika balkarnas område under de tvåhundra år som förgått sedanlagen antogs. Ett tredje band innehåller en faksimileutgåva av den första i antikvastil tryckta editionen av lagen.
    När år 1984 ryckte närmare, upptogs — ursprungligen på finländskt initiativ — frågan om och i så fall under vilka former tvåhundrafemtioårsminnet skulle högtidlighållas. På finsk sida hade tillsatts en jubileumskommitté under ledning av justitierådet Henrik Grönqvist. Det finländska initiativet riktades till dåvarande presidenten i Svea hovrätt Sten Rudholm, tillika ordförande i Svensk Juristtidnings redaktion. Initiativet vidarefördes av honom till Svensk Juristtidning. Man blev på ett tidigt stadium enig om att det inte var påkallat att utge en festskrift av det slag som förekommit år 1934. Samtidigt enades man emellertid om att lagens tvåhundrafemtioårsjubileum inte borde passera utan någon högtidlighet; helst borde man söka markera den finländska och den svenska rättens djupa, historiskt givna och alltjämt bestående samhörighet och vittgående enhetlighet.
    Under de finländsk-svenska överläggningarna blev det bekant, att den juridiska fakulteten i Uppsala avsåg att celebrera tvåhundrafemtioårsminnet genom ett vetenskapligt symposium, som i första hand skulle belysa rättsutvecklingen 1934—1984 och som skulle ges en finländsk-svensk men därutöver också en nordisk prägel.
    Mellan den finländska jubileumskommittén, Uppsalafakulteten och redaktionen för Svensk Juristtidning träffades en överenskommelse, som syftade till att tillgodose såväl önskemålet om ett värdigt och bestående högtidlighållande av tvåhundrafemtioårsjubileet som strävan att iaktta rimliga ekonomiska och praktiska ramar.
    Uppsalasymposiet hölls den 12—14 juni 1984. Vid dess öppnande var Hans Majestät Konungen närvarande. Vidare deltog Riksdagens talman, riksmarskalken, Finlands ambassadör i Sverige, Finlands och Sveriges justitieministrar, ordförandena och flera ledamöter i de båda ländernas Högsta domstolar och Högsta förvaltningsdomstolar ävensom den norska Høyesteretts justitiarius, Finlands och Sveriges justitiekanslerer och justitieombudsmän samt en etthundrafyrtiohövdad skara jurister, främst från Finland och Sverige. Bland de inbjudna märktes ett stort antal doktorander och andra yngre forskare. För det både sakligt givande och med festlig värdighet organiserade symposietsvarade professorn i rättshistoria i Uppsala Göran Inger.
    Överenskommelsen mellan den finländska jubileumskommittén och Svensk Juristtidning innebär, att var och en av tidskrifterna Lakimies, Svensk Juristtidning och Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland i december

 

1984 utger ett festhäfte, ägnat åt det gemensamma jubileet, att detta häfte inledes av en likalydande samfälld hälsningsartikel av de båda ländernas justitieministrar, att Svensk Juristtidnings festhäfte innehåller de vid Uppsalasymposiet framlagda rapporterna om rättsutvecklingen 1934—1984 i Finland och Sverige, medan de båda finländska tidskrifterna på samma sätt omfattar bidrag av jurister från båda sidor Bottenhavet, samt slutligen att var och en som prenumererar på någon av de tre tidskrifterna samtidigt med festhäftet av denna utan särskild kostnad erhåller ett exemplar av de båda andra.
    Förverkligandet av denna överenskommelse har på svensk sida möjliggjorts genom praktiskt tillmötesgående eller penningbidrag från Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Justitiedepartementet, Juridiska fakulteten i Uppsala, Birger Ekebergs fond samt Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning. Härför vill Svensk Juristtidnings redaktion framföra sitt varma och vördsamma tack.
    På detta sätt hoppas Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning och dess redaktion i förening med de båda finländska systertidskrifterna ha bidragit till att på ett praktiskt och vetenskapligt nyttigt och samtidigt värdigt sätt högtidlighålla tvåhundrafemtioårsminnet av 1734 års lag.

 

Stig Strömholm Hans DaneliusOrdförande i Svensk Juristtidnings redaktion

 

Hans Danelius

Svensk Juristtidnings redaktör