En svensk prejudikatlära: behov och möjligheter
Av professor STIG STRÖMHOLM
1. Utgångspunkten för denna framställning är spörsmålen på vilket sätt metoderna för att nyttja de prejudikat som ett visst rättssystem producerar påverkas och bör påverkas av två förhållanden: att det ifrågavarande rättssystemet faktiskt tillerkänner prejudikat stor betydelse som rättskällefaktorer och att vägledande avgöranden av detta slag träffas i påfallande ringa omfattning. Begreppet "prejudikat" kan här tagas för givet; vi har redan antytt dess gängse innebörd: rättstilllämpning, som i det givna systemet principiellt accepteras som förebildlig för senare rättsliga avgöranden. Av vilka skäl denna uppfattning är för handen och vilka rättsfall den omfattar kan likaså lämnas därhän, åtminstone tills vidare.
Det kan emellertid i klarhetens intresse finnas skäl att redan nu peka på två huvudgrupper av motiv för en på visst sätt utformad prejudikatlära: liksom man i rättshistorien skiljer mellan "behovsreception" — d.v. s. ett anammande av främmande rätts lösningar helt enkelt därför att man står inför nya problem som ofrånkomligen behöver lösas och för vilka inhemska regler saknas — och andra former av reception, t. ex. sådana som beror på ett främmande rättssystems särskilda politiska auktoritet eller intellektuella överlägsenhet. På samma sätt kan nyttjandet av prejudikat som rättskällefaktor bero antingen på en akut och praktiskt kännbar regelbrist eller på normativa föreställningar om det egna rättssystemets rättskälleordning och rättskällelära. Självfallet kan dessa motiv flyta samman, och gör det förmodligen oftast, men det är likväl en viss skillnad i utgångspunkter, som förtjänar att hållas i minnet och som det blir tillfälle återkomma till.
Tanken, att en kännbar brist på regler skulle spela någon som helst roll eller av någon förnuftig iakttagare anses föreligga i ett rättssystem sådant som det moderna svenska, kan möjligen framstå som orimlig för de många — jurister och andra — som ofta klagar på den allt förstrida författningsströmmen och den alltför närgångna regleringen avalla livsförhållanden i ett sådant samhälle. Ingenting hindrar emellertid, att akut och praktiskt besvärande brist på regler föreligger parallellt med en överproduktion av bestämmelser. Det är till att börja med