ANUARIO DE DERECHO MARITIMO. Madrid, Vol III 1379 s.

 

Sedan Arkiv för Sjörätt i Oslo i praktiken slutat att utkomma har vi ingen periodisk sjörättspublikation i Norden. Det är beklagligt, och det borde anstå oss som aktiva sjörättsnationer att åstadkomma något, när man ser att nationer med begränsad sjöfart och sjörättsaktivitet kan åstadkomma förnämliga publikationer.
    En ung sådan publikation är den spanska Anuario de Derecho Maritimo, som under redaktörskap av Ignacio Arroyo utkommit i tre och snart fyra omfattande årsnummer om cirka tusentalet sidor var. Innehållet är helt spanskspråkigt, och bidrag av utländska författare är översatta till spanska.
    Innehållet uppdelas i den kommande volym IV i följande avdelningar:
    (1) Litteratur, huvudsakligen av spanska författare men med en del utländska inslag; (2) aktuella frågor; (3) panorama över komparativ rätt, där författare från sexton länder däribland Sverige, Norge och Danmark återger årets utveckling i det egna landet; (4) nyheter från internationella organisationer, bl. a. UNCTAD, UNCITRAL, IMO, UNIDROIT, CMI, BIMCO, INTERTANKO, OECD och FIATA; (5) nyheter från de spanska organisationerna spanska sjörättsföreningen, spanska redarföreningen och spanska dispaschörsföreningen; (6) genomgång av ny spansk lagstiftning och förberedelse till sådan; (7) en omfattande genomgång av ny spansk rättspraxis med en särskild kommentaravdelning samt genomgång av en del utländska skiljedomar, (8) ett tiotal sidor juridiska, kommersiella och sjötekniska notiser; (9)dokument, omfattande närmast konventionstexter och utkast till sådana, samt en del kontraktsformulär; (10) bibliografi, omfattande anmälningar, korta notiser och erhållna titlar samt en genomgång av artiklar som förekommit i sjutton tidskrifter av intresse för sjörätten; till detta kommer register och författarteckning.
    Denna synnerligen rikhaltiga information betingar ett årligt pris av 70 US dollar.
 

Hugo Tiberg

 

JOHS. ANDENÆS. Ordets frihet - ordets ansvar. Oslo 1985. Fritt Ord/Gyldendal Norsk Forlag. 95 s.

 

I denna skrift, som består av två artiklar, behandlas konflikten mellan yttrandefriheten och den enskildes rätt till skydd för sitt goda rykte och sin personliga integritet. I den första artikeln uppehåller sig förf. främst vid reglerna om ärekränkning, sanningsbevisning i ärekränkningsmål och det dansk-norska

 

118 Litteraturnotiserinstitutet mortifikation/mortifikasjon av ärekränkande uttalanden (se härom SvJT 1980 s. 490). I den andra artikeln diskuteras massmedias ansvar och de remedier som bör stå den enskilde till buds när massmedia bryter mot de juridiska eller etiska normerna till skydd för den personliga integriteten. Domstolarnas uppgifter i detta sammanhang och pressens självsanerande verksamhet — i Sverige genom Pressens opinionsnämnd och Allmänhetens pressombudsman — genomgås liksom de engelska reglerna om contempt of court, som den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i det s. k. Sunday Times-målet funnit medföra alltför vittgående inskränkningar av yttrandefriheten (se om detta mål SvJT 1981 s. 719).
    Koncist, klart och enkelt behandlar förf. ett antal frågor om hur avvägningen mellan yttrandefrihet och respekt för personlig integritet bör ske i ett demokratiskt samhälle. Boken bör kunna finna läsare inte bara bland jurister utan också bland journalister och andra som vill lära sig bättre förstå de rättsliga grundvalarna för massmedias verksamhet.
 

H. D-s